Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska. / Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.

Starting the own business is sometimes a dream sometimes a nightmare but undoubtedly from a macro-economic perspective it is considered to be a promising concept to secure long-term economic growth and society’s welfare, at least in Germany. Strong efforts were made to support start ups and potential entrepreneurs to run their own business. A plethora of programs were launched which were supposed to facilitate the start up process – but reality is disenchanting: The published data in the 2004 GEM indicate that the idea of an entrepreneurial society in Germany is still far beyond its realization. Germany ranks 17th out of 31 GEM states in terms of “nascent entrepreneurs” and only 22nd regarding the “young entrepreneurs”. Compared to other GEM countries the German adults are considered to be more pessimistic in terms of entrepreneurial issues: The chances of establishing a successful business are evaluated lower than the years before. On the other hand the context factors which are considered to influence the start up opportunities especially in terms of governmental support and physical infrastructure were evaluated to be one of the best. Especially concerning the latter aspect strong efforts have been made to support entrepreneurs. In this context, and maybe because of - A “… post-1970s fascination with ‘high-tech’ regions worldwide” (Cooke/Leydesdorff 2006: 9), - A continuous liberalization of the world market and its impact on national production systems (which is well discussed in the context of the conversion of cooperatives), or - The dawn of the concept of national innovations systems (e.g. Lundvall 1988; Cozzens et al. 1990), For more than two decades, one promising concept of sustaining entrepreneurs was seen in the idea of incubators1 which mainly offer support in terms of infrastructure and funding opportunities. Meantime, we observe that questions emerge of how effective and efficient incubators work as one major instrument of macroentrepreneurial (Van de Veen 1995, Chiles/Meyer 2001) activities in order to facilitate start ups and to support the first steps of a new business from its start to its growth. The value of the incubator model as an effective means of technology and knowledge transfer especially from universities is continually discussed and questioned (Cunningham 1999). For example, a study run by Allen and Kahman (1985) concluded that incubators are tools for developing enterprises which create a positive environment for small businesses to succeed. Indeed, lots of studies brought up that incubators are an efficient and effective way to sustain spin-out processes and to contribute to regional development and prosperity. However, on the other hand some shortcomings are obvious: Finer and Holberton (2000) take into question the incubator model because it takes the initiative away from the start-up team. The paper refers to these observations. We assume by means of some international empirical studies that the functions of incubators are enhanced as a result of a (evolutional) learning process. On this basis we derive hypothesis about the dealing with the upcoming challenges and provide further research questions in an explorative way. Paragraph 2 introduces a three phased model of business incubators and classifies existing incubators. It will be obvious, that there is an increasing amount of functions that are allocated by incubators. Within paragraph 3 we examine recent developments from a macroeconomic perspective and contrast to this the evolution of incubators. Paragraph 4 presents two types of incubators that take these

Studiens syfte är att undersöka vilka förutsättningar som finns för entreprenörers informella lärande iinkubatorer och att öka förståelsen för hur informella lärandet där kan främjas. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med entreprenörer som är med i inkubatorer och fyra med anställda i inkubatorer. Resultaten visade olika individuella och kollektiva faktorer som i inkubatorn bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. Vidare visar studien att inkubatorn bör planera tillfällen för att möten och informellt lärande ska ske. Inkubatorn bör också skapa strukturella och kulturella förutsättningar som till exempel en positiv stämning för att den dialog som bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande ska kunna skapas. En av de viktigaste slutsatserna är att den diskussion entreprenörerna har med andra entreprenörer starkt bidrar till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande genom utmaning till reflektion, kollektiv intelligens, erfarenhetsutbyte och återkopplingar. Det är därför väsentligt för inkubatorn att skapa förutsättningar och tillfällen för att möten som bidrar till informellt lärande ska ske. En annan slutsats är att det är viktigt att det stöd entreprenörerna får är anpassat till deras behov. Slutligen bidrar den stödperson (coach eller mentor) de regelbundet träffar starkt till reflektion och erfarenhetsbaserat lärande. / The study’s purpose is to investigate the conditions that exist for entrepreneurs' informal learning in incubators and increase the understanding of how informal learning can be promoted in incubators. The survey has a qualitative approach and the data collection was carried out with the help of semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with entrepreneurs who are part of incubators and four with employees in incubators. The results showed various individual and collective factors that in the incubator contribute to reflection and experience-based learning. Furthermore, the study shows that the incubator needs to plan opportunities for meetings and informal learning to take place. The incubator also needs to create structural and cultural conditions such as a positive atmosphere for the dialogue that contributes to informal learning to be created in incubators. One of the most important conclusions is that the dialog entrepreneurs have with other entrepreneurs strongly contributes to reflection and experience-based learning through collective intelligence, exchange of experience and feedback. It is therefore essential for the incubator to create conditions and opportunities for meetings that contribute to informal learning to take place. Another conclusion is that it is important that the support the entrepreneurs receive is adapted to their needs. Finally, the coach or mentor they regularly meet strongly contributes to their reflection and experiential learning.

A great challenge for startup companies is the lack of market knowledge and access to resources. Knowledge and resources can be acquired through networking, however, as many startup companies are young and unknown, they have difficulties establishing themselves in relevant networks. Incubators have for many years been an important instrument for the development of new companies and regional development. One important segment incubators offers startup companies is the access to a network. Networking establishes connections and strengthens relationships, which promotes a richer social capital. The purpose of the study is studying which factors of an incubator that impacts a startup companies’ development of social capital through networking and the challenges associated with networking. The underlying idea in the study is that the association with an incubator can strengthen the startup company’s legitimacy and develop the startup company's social capital by offering access to a network. For a young and unknown company, legitimacy and trust are important elements for network establishment. Young companies that are run by founders without previous qualifications often lack legitimacy and become just one of many others who tries to be heard in the startup business noise. The study uses a qualitative approach and three semi-structured interviews were conducted with representatives from two incubator firms and one industry organization that specializes in networking. The data was analyzed through a deductive thematic analysis. The theoretical field which the study is based on comes from theories within the business administration field and concerning entrepreneurship, organizational networks, business incubators and the creation of social capital within an organizational environment. The study finds that the association with an incubator can increase the company's legitimacy in the form of competency-based trust, which is based on knowledge or involvement with another actor. However, the study finds trust that is based on the founder’s reputation and past experience has a greater legitimating effect compared to only being associated with an incubator. The study also finds that the network an incubator makes available to startup companies consist of a network within the incubators own ecosystem. Network ties consist of specialized mentors with a recognized good level of knowledge within a certain or several fields, as well as incubator management, which can be interpreted as, the incubator offers a qualitative social capital which startup companies can acquire knowledge and resources from.  The study finds that aspiring Born Global founders who wants access to an international network should first review what type of network the incubator can offer. The study identifies the challenges associated with networking through an incubator. Internal networking is challenged by competition between companies, a perception that networking does not add any value, and fear of accidentally sharing technological secrets, which shifts companies from interacting and generating a richer social capital to become isolated or more focused on already established contacts the founder trusts. Challenges linked to networking with mentors includes the lack of truthfulness and complete transparency. Challenges linked to external networking outside the incubator’s ecosystem may include stakeholder recommendations to only network within the incubator's own ecosystem. / En stor utmaning för startupbolag är bristen på marknadskunskaper och tillgång till resurser. Kunskaper och resurser kan förvärvas genom nätverkande, men då många startupbolag är unga och okända har de svårt att etablera sig i relevanta nätverk. Inkubatorer har i många år varit ett viktigt instrument för att utveckla nyföretagande och regional utveckling. En viktig del inkubatorn erbjuder startupbolag är tillgången till ett nätverk.Genom nätverkande etableras förbindelser och stärks relationer, vilket leder till ett rikare socialt kapital. Studiens syfte är att studera vilka faktorer hos en inkubator som påverkar utvecklingen av socialt kapital genom nätverkande och de utmaningar som föreligger med nätverkande. Den bakomliggande idén i studien är att associationen med en inkubator kan stärka startupbolagets legitimitet samt utveckla startupbolagets sociala kapital genom att inkubatorn erbjuder tillgång till ett nätverk. För det unga och okända bolaget är legitimitet och tillit viktiga faktorer för etablering i nätverk. Unga bolag som drivs av en entreprenör utan tidigare meriter saknar ofta legitimitet och blir därför en av många andra som försöker höras i bruset. Studien använder en kvalitativ ansats där tre semi-strukturerade intervjuer utförts med representanter från två inkubatorverksamheter och en branschorganisation som specialiserar sig på nätverkande. Data analyserades genom en deduktiv tematisk analys. Det teoretiska fältet som studien baserar sig kommer från teorier inom det företagsekonomiska fältet och rörande entreprenörskap, organisatoriska nätverk, företagsinkubatorer och skapandet av socialt kapital inom en organisatorisk miljö.Studien finner att medlemskapet hos en inkubator kan höja startupbolagets legitimitet i form av kompetensbaserade tillit, vilket grundar sig på kunskaper eller involvering med en annan aktör. Studien finner dock att tillit som grundar sig på bolagsgrundarens tidigare erfarenheter och rykte på marknaden har en större legitimerande effekt jämfört med att endast ingå hos en inkubator. Studien finner även att nätverket inkubatorn gör tillgängligt för startupbolagen består av ett nätverk inom ramen av inkubatorprogrammets egna ekosystem. Nätverksförbindelser inkubatorn erbjuder består av specialiserade mentorer med erkänt goda kunskaper inom ett eller flera områden samt programmets ledning, vilket kan tolkas som att inkubatorn främjar utvecklingen av ett kvalitativt socialt kapital där nödvändiga kunskaper och resurser kan förvärvas.  Studien finner även att aspirerande Born Globals grundare som vill ha tillgång till ett internationellt nätverk först bör granska vilket typ av nätverk inkubatorn kan erbjuda. Studien identifierar de utmaningar som finns förknippat med nätverkande genom en inkubator. Det interna nätverkandet utmanas av konkurrens mellan bolag, uppfattningen att nätverkade inte tillför något värde, samt en rädsla för att råka dela med sig av teknologiska hemligheter, vilket skiftar bolagen från att interagera och utveckla ett rikare socialt kapital till att bli isolerade eller mer fokuserade på att endast nätverka med redan etablerade kontakter grundaren har tillit till. Hinder för nätverkande med mentorer omfattar avsaknaden av öppenhet och full transparens. Hinder kopplat till extern nätverkande utanför inkubatorns ekosystem kan innefatta rekommendationer från intressenter att endast nätverka inom inkubatorns egna ekosystem.

Incubators have become a popular way for corporations to stay in front of their competition because,y pos today´s startups are an immense spring of innovation as many possess emerging innovation. These corporate incubators offer the startups a support system where they can test and leapfrog their innovations, and add innovation to the corporations. However, there is a large difference between these two parties, which makrs successful collaboration a challenge.  This study examines how to improve this collaboration based on information obtained through an embedded case study of a large corporate incubator and startups present within it. The main findings suggest three important factors for a large enterprise to gain the most value out of their incubators: (1) clear communication, (2) startups need to know what their  objective is, and (3) incubator support from the organization. To leverage startup innovation in a corporate incubator and to attain these three factors, three building blocks for a corporate incubator have been identified: selection process, case building, and graduation. / Inkubatorer har blivit ett populärt sätt för företag att vara konkurrenskraftiga eftersom dagens startups är en enorm källa av innovation. Dessa företagsinkubatorer erbjuder startups ett supportsystem där de kan testa och accelerera deras innovationsprocess och erbjuda innobation till företagen. Men, det är emellertid en stor skillnad mellan dessa två parter, vilket gör ett framgångsrikt samarbete till en utmaning.  Denna studie undersöker hur man kan förbättra detta samarbete baserat på information som erhållits genom en fallstudie av en stor företagsinkubator och dess startups. Resultatet av denna fallstudie är tre viktiga faktorer som behövs för att ett företag ska få ut det mesta av deras inkubator. (1) Tydlig kommunikation, (2) medvetenhet från startups av vad de behöver och (3) inkbatorstöd från hela företaget. För att utnyttja den innovation som startups tillför och för att uppnå dessa tre faktorer, tre delar av processen för en företafsinkubator identifierades: Urvalsprocessen, sammarbetsfasen och examen.

This thesis is about publicly funded support of technology-based ventures. These ventures are regarded as solutions to create growth and societal development. They are commonly originated from universities, institutes or other firms and their products or techniques are commonly new or at least different from the ordinary. They are therefore considered as being of higher risk than generic new firms, but if successful they may also give higher returns. Hence, a range of efforts has been undertaken to support them. However, concerning the issue of public support, gaps of research have been exposed. This thesis aims to give some answers on the question of what characterizes the public support given to technology-based ventures in Sweden. It elucidates two types of public support, the “configuration-type” and the “process-type” The first is studied by using statistical databases built upon the conditional loans and the innovation subsidies that were offered by Sweden Innovation Centre during the years 1994-2003. The second type concerns incubator support, and investigates how best practise incubators can be evaluated. Among the results, it can be mentioned that different support actors use different selection criteria depending on their goals, however the credibility of the applying venture is crucial for approval. Furthermore, a framework for best practice evaluation is developed. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic 2005:72</p>

The aim of this thesis paper is to analyse the support of incubator and accelerator programs inthe German entrepreneurial ecosystem with the impact of COVID-19. Incubator and accelerator programs have been established across multiple innovation hubs worldwide over the last decade. They have become a substantial support system for entrepreneurship providing help for young companies to innovate. The benefits offered usually include access to capital, network, mentorship and office space in exchange for equity or to simply foster innovation. With a lot of uncertainties deriving from the current pandemic, entrepreneurship has an increasingly relevant role to ensure a flourishing economy in the future. As the world is adapting to new circumstances, incubators and accelerators need to reevaluate their support to startups as well. The literature review consists of relevant literature by elaborating on the existing entrepreneurial ecosystem theories. It further discusses incubators and accelerators and the German entrepreneurial market before introducing the theoretical framework for the paper. As part of the research, this thesis uses a collective case study method by conducting interviews with startup founders and employees of incubator and accelerator programs in Germany. The qualitative data collection will undergo a deductive reasoning approach to analyse the research phenomenon and to contribute to the field of entrepreneurship. After introducing each company from the collective case study, the empirical findings systematically lay out the data from the interviews by separating the data into a section for incubators and accelerators and a section for startups. The data highlights relevant changes regarding the support of the programs with and without the impact of COVID-19. The discussion chapter points out the findings by comparing the data with the literature and the theoretical framework. The findings are broken down into subsections that point out the importance of the support programs as well as the proposed changes in the offerings. Concluded, changes can be made in the area of mentorships and coachings as there is a need for more individuality. Also regular feedback cycles, a higher capital support and the change to a hybrid model with a remote and on-site structure as well as the use of software to stay connected are possibilities for accelerators and incubators to help the startups. / Syftet med denna uppsats är att analysera stödet av inkubator och accelerationsprogram i det tyska enterepenörella ekosystemet och hur det påverkats av COVID-19. Inkubator och acceleratorprogrammen har etablerats under olika innovationscenter över hela världen det senaste decenniet. De har blivit ett betydande stödsystem för entrepenörskap som ska ge stöttning åt nystartade företag för att hjälpa dom bli innovativa. Förmånerna är tillgång till kapital, nätverk, mentorsskap och lokaler, detta sker i utbyte mot delägarskap eller att bidra till att främja innovation. Med osäkerheten orsakat av den nuvarande pandemin, har entrepenörskap en mycket viktig roll för att säkerställa en uppåtgående ekonomi i framtiden. Då världen anpassar sig till nya omständigheter, behöver inkubationer och accelerationer se över stödet till startup företag. Litteraturöversikten innehåller relevant litteratur som utarbetarde redan existerande teorier inom det entrepenörella ekosystemet. Vidare diskuteras inkubatorer och accelerationer och den tyska entrepönerella marknaden, följt av introduktionen av det teoretiska ramverket för uppsatsen. Som en del av forskningen används en kollektivtfallstudie metod där det genomförts intervjuer med start up grundare och anställda på inkubator och accelerator program i Tyskland. Den kvalitativa inhämtningen av data genomgår ett slutligt resonemang för att analysera forskningsfenomenet och bidra till forskningsområdet entrepenörskap. Efter att ha introducerat varje företag för den utvalda fallstudien, visas datasystematisk med de empiriska resultaten från intervjuerna. Detta görs igenom att separera data i två sektioner. En för inkubatorer och accelationer, och en sektion för start ups. Uppgifterna belyser relevanta förändringar när det gäller stödet till programmen med och utan inverkan av COVID-19. I diskussionskapitlet pekas resultaten ut genom att uppgifterna jämförs medlitteraturen och den teoretiska ramen. Resultaten delas upp i under avsnitt som pekar ut stödprogrammens betydelse samt de föreslagna förändringarna i utbudet. Slutsatsen är att förändringar kan göras inom området mentorskap och coachning eftersom det finns ett behov av mer individualitet. Regelbundna feedbackcykler, ett högre kapitalstöd och en övergång tillen hybridmodell med en struktur på distans och på plats samt användning av programvara föratt hålla kontakten är möjligheter för acceleratorer och inkubatorer att hjälpa nystartade företag.

Personnel shortages and ineffective healthcare is a global problem. While other industries have used automation and robotics to solve similar problems, the number of automation solutions linked to basic care in Swedish public hospitals remains low. Therefore, this thesis aims to investigate factors that affects the collaboration between the automation industry and Swedish university hospitals. Test bed as an innovation tool is also studied and value-creating factors linked to it are mapped. The research questions were answered by conducting 30 interviews with representatives of the automation industry, university hospitals and other test beds, as well as a procurement lawyer. By using grounded theory, a theory was built based on the collected empirics. This study showed that there is an interest from both parties (automation industry and hospitals) to work together. The industry has the technical know-how needed to develop solutions to hospital environments, but economic factors as well as the procurement processes are too costly and time consuming to engage in these collaborations. Test bed is a suitable platform for product development and value-creating factors are: a clear aim and clear requirement specifications during the projects conducted on the test bed. The results give insight in factors that affect collaborations between automation industry and hospitals, and parallels can be drawn to other industries and Swedish government-controlled businesses. The findings also shine a light on valuable aspects to consider when implementing a test bed.

Purpose: The purpose of this study is to examine what possibilities start-up companies have to work in an environmentally sustainable way, and what barriers they face in that context. The study moreover presents enabling factors which help start-ups realize opportunities and overcome barriers. To fulfill the purpose, it has been divided into two research questions, which follows: What opportunities and barriers do start-up companies, who want to work in an environmentally sustainable way, face? Which enablers can an environmentally sustainable start-up companies make use of to seize opportunities and lower barriers? Method: To fulfill the purpose a single case study was conducted. Empirical data was collected from a case company by semi structured interviews based on the theoretical framework. The selected case company is a start up with high focus on sustainability and the environment. A business incubator was also interviewed using semi structured questions to complement the empirical data collected from the case company. This empirical data was then analyzed against the theoretical framework which then lead to the study’s results. Findings: The study identified three major opportunities which help start-ups in an environmentally sustainable way: an increase in demand for environmentally products; tightened environmental regulations, and increased credibility from stakeholders. Moreover, four major barriers to environmental sustainability in start-ups were found: a low degree of market maturity; lack of financial resources and human capital; competition from established firms; and difficulties in attracting investors. In terms of enablers, the following factors were deemed instrumental in seizing opportunities and overcoming barriers: start-ups’ organizational flexibility, which allows them to rather quickly master necessary organizational change processes towards environmental sustainability; usage of environmental principles; social capital; and incubators as well as other external guidance. Implications: Presented opportunities, barriers and enablers are based on previous studies, the result of this study increase the understanding about how start-ups can work more environmentally focused. The empirical findings about incubators role in helping start-ups becoming more environmentally focused is an unexplored area and needs more attention in the literature. Societies can benefit from this increased understanding since it can lead to a decreased environmental impact, both on a local level by consuming less resources and a global level by slowing down the climate threat. Limitations: By including only one case company and one incubator combined with the qualitative research approach, the study covers a wide but shallow area. By including multiple case companies and incubators the study would have reached a higher level of generalization. Documents could have been studied in order to reach a more quantitative result with could have increased the credibility of the study. / Syfte: Studiens syfte är att skapa en tydligare förståelse för vilka förutsättningar start-up företag har att arbeta miljöfokuserat genom att identifiera väsentliga möjligheter, hinder och möjliggörare. För att uppfylla syftet har det delats upp i två frågeställningar, vilka lyder: Vilka möjligheter och hinder har start-up företag som vill arbeta miljöfokuserat? Vilka möjliggörare finns för start-up företag att ta tillvara på möjligheter samt minska hinder? Metod: För att uppfylla syftet har en enfallsstudie genomförts. Empiriska data har samlats in från ett fallföretag genom semistrukturerade intervjuer som baserats på det teoretiska ramverket. Valt fallföretag är ett start-up med stort fokus på hållbarhet och miljöfrågor. En inkubator har också intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor för att komplettera insamlade data från fallföretaget. Data från empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket och genererat i studiens resultat. Resultat: Studien har identifierat tre möjligheter som hjälper start-up företag att arbeta miljöfokuserat: ökad efterfrågan på miljövänliga produkter, bättre förutsättningar tack vare miljöregleringar och ökad trovärdighet mot kunder och intressenter. Det har även identifierats fyra hinder för start-ups att arbeta miljöfokuserat: marknadens bristande mognadsgrad, begränsade resurser i form av kapital och kunskap, konkurrens från etablerade företag samt svårigheter att hitta investerare har identifierats för start-ups som vill arbeta miljöfokuserat. Fyra möjliggörare har även identifierats för att ta vara på dessa möjligheter och minska hindren, nämligen enklare och snabbare förändringsprocess, användning av miljöprinciper, socialt kapital samt inkubatorer och annan extern rådgivning. Implikationer: Presenterade möjligheter, hinder och möjliggörare är baserade på tidigare studier, denna studies resultat skapar en tydligare förståelse för vilka förutsättningar ett start- up har att arbeta mijlfokuserat. Empiriska data kring inkubatorers roll att vägleda start-ups att bli mer miljöfokuserade är ett outforskat område som skulle behöva utvecklas ytterligare. Samhällen kan gynnas av denna tydligare förståelse då det kan leda till en minskad miljöpåverkan, både på en lokal nivå genom ett minskat utnyttjande av resurser samt på en global nivå genom att klimathotet kan bromsas. Begränsningar: Genom att endast studera ett fallföretag och en inkubator kombinerat med den kvalitativa ansatsen blir studiens perspektiv relativt brett och grunt. Genom att inkludera fler fallföretag och fler inkubatorer skulle studien få en större generaliserbarhet. En dokumentstudie hade kunnat genomföras för att nå ett mer kvantitativt resultat vilket skulle leda till en mer trovärdig studie.

During the 20th century, Large Scale Companies (LSCs) mindset was all about minimizing risks and maximizing profits. On top of this, they were heavily relying on intellectual property – culture of secret – and they were shaped to exploit rather than to explore. In this context, open innovation brought a completely new approach. As part of the changing landscape, trends of corporate venturing appeared about five years ago. Among LSCs which have chosen to get on the train of innovation, different strategies have been adopted from one company to another. Only today are people witnessing corporate venturing getting more structured. Yet, LSCs have not focused enough just yet on the development of venture structures with external startups. It is essential to understand how to make incubation and acceleration of external startups successful within LSCs. This study adopts LSCs’ perspective and aims at providing them with the best practices that currently exist in the innovation ecosystem in terms of corporate venturing. In particular, this study focuses on how Large Scale Companies (LSCs) can take advantage of external startups through a corporate incubator and/or corporate accelerator in order to become more innovative. The study suggests the venturing process should be divided into three main stages: the identification of the appropriate venture structure and of the right startups, the follow-up of the integrated startups of the corporate venture structure and finally the exit strategy. Building upon the business model canvas and customer value proposition theories, the suggestion is made for LSCs to step backwards and reflect thoroughly about the corporate venture strategy they want to adopt. LSCs should be aware that they evolve as part of a complex venturing ecosystem, and that each tool, rather than being isolated, should embrace and collaborate with the multitude of existing structures. / Under de 20 århundradena var Large Scale Companies (LSCs) tankegangen allt om minimering av risker och maximesring av överskott. Utöver detta var de starkt beroende av immateriella rättigheter - hemlighetskulturen - och de var formade att utnyttja snarare än att utforska. I det här sammanhanget kom öppen innovation till ett helt nytt tillvägagångssätt. Som ett led i det förändrade landskapet uppträdde trenderna för företagsvågningar för ungefär fem år sedan. Blandt LSCs, som har valt att få på toget eller innovation, olika strategier har beslutats från ett företag till ett annat. Endast idag är människors vittnesbörd om företagsvågar att bli mer strukturerad. Ändå har LSCs inte fokuserat tillräckligt på utvecklingen av venturestrukturer med externa startups. Det är viktigt att förstå hur man gör inkubation och acceleration av externa startups framgångsrika inom LSCs. Denna studie antar LSCs perspektiv och syftar till att ge dem de bästa praxis som för närvarande finns i innovationsekosystemet när det gäller företagsledning. I synnerhet fokuserar den här studien på hur Large Scale Companies (LSC) kan dra nytta av externa uppstart genom en företags inkubator och / eller företagsaccelerator för att bli mer innovativ. De studier som antyder vid venturingprocessen bör delas in tre huvudfaser: Identifiering av den aktuella riskstrukturen och rätt uppstart, uppföljning av den integrerade uppstarten av den organisationsstruktur och slutgiltigt slutstrategi. Med utgångspunkt i affärsmodellens kanfas och kundvärdes propositionsteorier, görs förslaget att LSCs ska gå bakåt och reflektera noggrant på företagsledningsstrategin som de vill anta. LSCs borde vara medvetna om att de utvecklas som en del av ett komplext venturerande ekosystem, och att varje verktyg, istället för att isoleras, ska omfamna och samarbeta med de många befintliga strukturerna.