I den reviderade variation av LGR 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011) från 2017 lyfts digitaliseringen fram. Skolan är under förändringoch digitala verktyg finns i klassrum. Eleverna förväntas använda dessa och utvecklaförmågor som lyfts fram i LGR 11 och utveckla kunskaper om hur de ska förhålla sigtill ett konstant informationsflöde. Samtidigt använder lärare redan idag många digitalaverktyg i sin undervisning. Med de förändringar som gjorts markerar myndigheter iSverige vikten av att eleverna lär sig navigera och hantera den digitala världen.Frågan som då måste ställas är hur det ser ut i klassrum i Sverige och hurdigitaliseringen har påverkat undervisningen i kemi. När datorn gjorde entréförändrades klassrummet men det tog tid. Idag finns det en mängd olika digitalaverktyg att använda. Genom att gå ut och intervjua lärare skapades en bild avsituationen i det digitala kemiklassrummet. De arbetade med digitala böcker,interaktiva övningar och formativ feedback via delade dokument. Digitaliseringen iskolan speglar den utveckling som samhället har tagit och det är viktigt att alla få följamed i den utvecklingen.Det har även bedrivits forskning inom digitaliseringen i skolan där begrepp som digitalläsning återfinns. Hur har undervisningen hanterats i förhållande till den forskningsom finns och hur lyfter digitaliseringen undervisningen? Genom att göra en jämförelsemellan forskning och praktik skapas en bild av hur det ser ut i skolor men också varmöjligheter för utveckling ligger.

Denna rapport jämför två nätverksarkitekturer för artificiella neurala nätverk vars uppgift är att realisera ett styrsystem för ett fordon som det även skall lära sig att styra. Jämförelsen bygger på utförda experiment där de båda nätverken fick lära sig att styra ett fordon längs en slumpgenererad väg. Båda nätverken bygger på belöningsbaserad inlärning för att lära sig lösa uppgiften. Resultatet av utvärderingen visar både att nätverken inte hade några problem med att lära sig att styra fordonet och att de inte krävde lång tid för att kunna lära sig hur fordonet skulle styras. Resultaten visar inte heller att någon skillnad fanns i vare sig tillförlitlighet eller generaliseringsförmåga hos de båda nätverksarkitekturerna.

Denna rapport undersöker huruvida barns förmåga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlättas med hjälp av en konkret matematisk modell (en modell som varken använder sig av siffror eller matematiska tecken) jämfört med det vanliga abstrakta matematiska språket. De två olika betingelserna är implementerade i två olika datorspel. Studien behandlar även om något kön gynnas mer än det andra vid användandet av de två olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lär sig att överföra kunskap bättre om de använt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades däremot, dock gynnades killarna istället för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid användning av de två olika datorspelen.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer. De 8-åriga barnen mindes signifikant fler detaljer än de 5-åriga barnen. Det uppvisades inte några signifikanta skillnader mellan hågkomst med hjälp av mentala bilder eller verbala satser. Det fanns heller inte någon signifikant interaktion mellen ålder och intervjuteknik.

Las palabras constituyen la raíz de la lengua. Por eso, el propósito de este trabajo es investigar cuáles diferentes inteligencias usan seis alumnos en el nivel 5 en la escuela de bachillerato para aprender el vocabulario. Como punto de partido utilizamos las inteligencias lingüística, lógica, visual, musical y corporal. Este estudio es un estudio cualitativo donde el material recopilado está compuesto de entrevistas grabadas con los seis alumnos.   El resultado de las entrevistas muestra que todos los alumnos conocen diferentes maneras de aprender el vocabulario, pero los términos son nuevos. La inteligencia que parece ser más útil y mejor para los alumnos es la inteligencia lingüística y también otra estrategia donde los alumnos escriben dos columnas. En conclusión, los alumnos necesitan enseñanza sobre las diferentes estrategias que pueden usar para aprender el vocabulario para que tengan más control sobre su propio aprendizaje. / Ord är roten i ett språk. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka vilka olika strategier som sex elever i steg 5 på gymnasiet använder sig av för att lära sig vokabulär. Som utgångspunkt har vi lingvistik intelligens, logisk intelligens, visuell intelligens, musikal intelligens och kroppslig intelligens. Denna studie är kvalitativ och det insamlade materialet består av inspelade intervjuer med dessa sex elever.   Intervjuernas resultat visar på att alla elever känner till de olika strategierna för att lära sig vokabulär, dock är termerna nya. Strategin som verkade vara mest använd och bäst för dessa sex elever var lingvistisk intelligens men även en annan strategi där eleverna skriver två kolumner. Slutsatsen som kan dras av detta resultat är att eleverna behöver mer undervisning om de olika strategierna som man kan använda sig av för att lära sig vokabulär för att de ska kunna få en större kontroll över sitt eget lärande.

Studien bottnar i en insikt om att universitetsstudier samt inlärning av kurslitteratur kan vara svårt för studenter. Syftet är att undersöka vilka faktorer som är viktiga vid design av en mobilapplikation som är till för att underlätta för studenter vid inläsning av kurslitteratur. I denna studie har fakta från tidigare forskning kombinerats för att skapa en prototyp. Prototypen har sedan testats av potentiella användare. Testet kompletterades med frågeformulär, skattningsskalor samt intervjufrågor. Avgränsningar i den här studien har inneburit att i prototypen endast testa en liten del av vad som sägs hjälpa kring minnestekniker och priming för att lättare ta till sig en text. Färdiggjorda primingövningar eller stödbilder skapades utan användarna för att se om primingen av ord kunde hjälpa vid inläsning av kurslitteratur. Tidigare forskning belyser studenters svårigheter inför mängden kurslitteratur som behöver läsas in. Inspiration har hämtats från olika typer av minnestekniker, så kallade mnemonics, med en förhoppning om att dessa ska underlätta vid inläsning av ny litteratur och på så vis öka eller bibehålla motivationen. Andra aspekter som tas upp är bilder och memorering, priming för att ta till sig en text lättare, mobilapplikationer med miniövningar för dagens pressade scheman samt motivation. I teorin har vi tittat på motivation, främst inre motivation med stöd från Kellers ARCS modell som bygger på uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredsställelse. Resterande teoridel tar upp inlärning, feedback och studiestrategier. Detta är en kvalitativ studie där fakta har samlats in från litteratur för att skapa en prototyp med primingövningar. Prototypen och övningarna hade som syfte att förbereda en student inför läsning av en text. Resterande empiriska data har samlats in från fem potentiella användare. Resultatet visar hur de potentiella användarna upplevde användningen av prototypen samt belyser deras allmänna åsikter om sina egna studier. Användarnas upplevelse av prototypen visar inte en helt klar fördel för en sådan här typ av hjälpmedel. En del användare fann inte nyttan av applikationsprototypen fullt ut, vissa graderade nyttan med värdet 4 av 7 eller högre i skattningsformuläret och en person visade en tendens till att prototypen gjorde nytta även för motivation till fortsatta studier. Utöver detta visade intervjuer på att en motivation till att studera var att öka möjligheten till jobb i framtiden. Det visade sig även att kurslitteratur inte alltid användes utan studenterna tog in information på annat sätt. Tre av deltagarna angav att förberedelser inför en examination ofta skedde dagarna innan deadline, dock är det oklart hur deltagarna tolkade meningen av “förbereda sig inför”. En reflektion till denna studie är att förbättra tydlighet angående mobilövningarna och koppling till texten som hörde till övningarna. Om detta var mycket oklart för användarna kan detta ha påverkat resultatet. / The study is based on the fact that university studies and reading course literature can be difficult for students. The purpose is to investigate what factors are important in designing a mobile application that is designed to facilitate students when reading course literature. In this study, the facts of previous research have been combined to create a prototype. The prototype was tested by potential users. The test was supplemented with questionnaires, estimates and interviews. Delimitations in this study was that in the prototype only parts of memory techniques and priming is being tested. The exercises used in the test were put together without any involvement from the users to see if priming of words can help students with learning. Previous research addresses the problem of absorbing knowledge from a large amount of course literature. Inspiration has been taken from different types of memory techniques, so-called mnemonics, with the hope that these will facilitate the reading of new literature, thus increasing or maintaining motivation. Other aspects that are addressed include images and memorizing, priming for understanding a text easier, mini-exercises in smartphones tailored for today's pressed schedules as well as motivation. In theory, we have looked at motivation, primarily intrinsic motivation, supported by Keller's ARCS Model based on attention, relevance, confidence and satisfaction. The additional theory part takes up learning, feedback and study strategies. This is a qualitative study where facts have been gathered from literature to create a prototype with priming exercises. The prototype and exercises were intended to prepare a student for reading a text. The empirical data was collected from five potential users. The result shows how the potential users perceived the use of the prototype as well as briefly about their general opinions about their own studies. The user's experience of the prototype does not clearly show the benefit of such a type of device. Some users did not fully find the utility of the app, some found it moderately helpful, and one person showed more clearly the prototype also contributed to motivation for further studies. In addition to this, the interviews showed that motivation to study was to increase the possibility of getting a job in the future. It also turned out that course literature was not always used but the students found the necessary information in another way. Most participants indicated that preparation for an examination often occurred the days before the deadline, however, it is unclear how the participants interpreted the meaning of "prepare yourself". A reflection of the study is to improve clarity regarding the mobile exercises and connection to the text that belonged to the exercises. If this was very unclear to users, it may affect the result.

Självförtroende är ett viktigt begrepp som till stor del påverkar eleverna i matematik. Detta ligger till grund för bland annat motivation, arbetsglädje och resultat. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på och fördjupa hur elever ser på det matematiska självförtroendet. För att ta reda på detta har jag utfört både en enkätundersökning som två fokusgruppsintervjuer i en femteklass. Studien har visat att eleverna är medvetna om att självförtroende har stor betydelse för deras inlärning och utveckling. Bland olika faktorer som påverkar det matematiska självförtroendet visade det sig svårt att fastställa vilken/vilka som är viktigast eftersom alla individer är olika och har olika förutsättningar. Vad studien ändå kan fastslå är att en positiv miljö med en kreativ och varierad undervisning som är stimulerande och utmanande är viktiga förutsättningar för att elevernas självförtroende ska stärkas. / Self-confidence is an important concept that largely affects the students in mathematics. This is the basis for among others motivation, job satisfaction and result. This paper aims to find out and immerse how students think about the mathematical confidence. To find out, I conducted both a survey as two focus group interviews in a fifth grade. This study has shown that students are aware that self-confidence in very important for their learning and development. Among different factors that affect the mathematical confidence it proved hard to determine which/what is most important because every individual is different and has different conditions. This study concludes that a positive environment in a creative and varied teaching that is stimulating and challenging are important conditions for students' self-confidence to improve.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka för- och nackdelar mellan att skriva för hand och på dator. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där både svensk och utländsk forskning har tillämpats för att få en djupare förståelse. Då jag har läst olika artiklar och avhandlingar kring detta ämne har ett intresse för frågan växt fram. De artiklar som jag har tagit del av har lyft fram fördelarna med att skriva för hand. Detta gjorde att jag ville göra mer efterforskningar för att se om det finns forskning som stärker de olika inriktningarna när det gäller dessa artiklar. De avhandlingar och artiklar som jag har använt mig av i detta arbete lyfter fram både för- och nackdelar med användningen av dator samt att skriva för hand. Jag har begränsat min sökning till texter på svenska, engelska samt norska, texterna är skrivna mellan åren 2000-2017. Resultatet visar att eleverna utvecklar olika förmågor när de skriver för hand. Genom att skriva texter för hand påverkas även inlärningen positivt på sådant sätt att vi lär oss bättre, kommer ihåg bättre men även att vårt fokus blir bättre. Flera av våra minnen utvecklas när vi skriver för hand, som till exempel muskelminnet och arbetsminnet. I studien lyfts då för- och nackdelar som detta kan ha för elevers inlärning. Användningen av datorer ska inte uteslutas, dels för att det står skrivet i styrdokumenten men också för att samhällets utveckling går framåt och digitala hjälpmedel används mer än tidigare. Användning av dator är även ett bra hjälpmedel i klassrummet, inte bara för dem som kan ha inlärningssvårigheter, utan för alla. En dator eller annat digitalt hjälpmedel kan vara ett bra sätt till att inspirera och motivera eleverna i klassrummet. Det är dock viktigt att eleverna lär sig att förhålla sig till användningen av datorer så att inte fokus från inlärningen försvinner. Datorn ska inte heller ses som en kortsiktig lösning då en elev inte vill genomföra en uppgift eller stör andra elever, utan den ska ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. / <p>Svenska</p>

Carlborg, Cecilia. Unga kvinnor i Malmö. En kvantitativ undersökning om kriminellt beteende, umgängesmönster samt drogkonsumtion hos flickor i Malmö. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.Bakgrund: Historiskt sett är det främst män som forskat och fört samhällsdebatter, vilket resulterar till att endast män stod i fokus för studier (BRÅ, 1999). Dock sedan mitten av 1970-talet har även kvinnor ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har sedan blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet (a.a.). Inom svensk kriminologi bör fler studier genomföras som inte endast undersöker offeraspekten hos kvinnor utan även deras brottslighet (a.a.). Syfte: Denna uppsats har det övergripande syftet att studera unga kvinnors brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studiens fokus är huruvida det förekommer skillnader i brottsligt beteende respektive droganvändning hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 i urvalet samt om det finns samband som kan kopplas till kriminologiska teorier. Metod: Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning vilket analyserades genom bivariat och multivariat analys. Resultat: Majoriteten av det totala urvalet uppger att de varken begått brott eller använt droger. Den mindre grupp som uppger brottsligt beteende tenderar att i detta urval även ägna sig åt drogkonsumtion. Det identifieras ett samband mellan individer som själv stulit från en affär och ifall denne uppger sig ha vänner som stulit från en affär. / Carlborg, Cecilia. Young Women In Malmö. A quantitative study considering criminal conduct, associations with friends and drug consumption of girls in Malmö. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.Background: Historically, it is mainly men who researched and conducted community debates, which means that only men were in focus for studies (BRÅ, 1999). However, since the mid-1970s, women have also dedicated themselves to criminal research and women's crime has since become more attentive by researchers in general (a.a.). Within Swedish criminology, more studies should be undertaken not only to investigate the victims aspect of women but also their crimes (a.a.). Aim: This essay has the overall purpose of studying the juvenile women's crime in order to contribute knowledge that can be used as a basis for crime prevention and/or safeguarding measures. The focus of the study is whether there are differences in criminal behavior and drug use in girls in grade 8 and grade 9 in the sample and if there is a connection that can be linked to criminological theories. Method: The data collection consisted of a survey, which was analyzed by bivaria and multivariate analysis. Results: The majority of the total sample states that they did not commit crimes or used drugs. The smaller group of criminal behavior tends to engage in drug consumption as well. It identifies a relationship between individuals who stolen from a store and if they claim to have friends stolen from a store.

Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.