This thesis work in automation technology at 30 credits is conducted at Volvo Cars Cooperation (VCC) in collaboration with the University of Skövde. With the current staffing method VCC are experiencing difficulties achieving an optimal utilization of operators as there has been difficult to ascertain how much work an operator can handle. Operators are an often overlooked part of simulation studies because they are complex to model. The completed thesis consists of developing a standardized operator object in the simulation software Plant Simulation, developed by Siemens. Using this object, it will be easier to staff optimally with respect to the number of work areas, operator skills and how many operators that are required for the given work areas. The existing VCC Plant Simulation library already has an object for operators. This operator object was used as the basis for the development of the new operator object. When developing the new object, data collection was made in form of both qualitative and quantitative data to find out what functionality the new object needed. The existing object was evaluated against the functionality requirements to determine what were needed to be added, removed or modified. Five main areas were considered important to develop: (1) operators that can work across two or more work areas, (2) walking time for operators, (3) learning effect, (4) the learning curve for operators and (5) operators who work on different shifts. The learning curve was only partly developed, but the other four areas were fully implemented. In order to test and analyze the object, three experiments were carried out using different case studies, where one of these cases studies was a real production line. The experimental design was jointly created with the VCC reference group and the University of Skövde. The main objectives of the experiments were to reduce the number of operators and increase throughput per hour. The result of the optimisation of the real production line showed that a significantly smaller staffing could be achieved without a major effect on the throughput. The results of the project were that a standardized operator object was developed according to the specifications and objectives set for the project. This object provides the ability to quickly and easily implement operators in a simulation model. To verify the applicability of the operator object, it was successfully imported and used for simulation-based optimisation in three different simulation models. The operator object also contains functionalities that provide more realistic operators, such as the walk time to the operations, operators that can work across several work areas and competence for operators as well as learning. The results of this project involve a simpler implementation of more realistic operators and thus lead to more realistic simulation models. / Examensarbetet inom automatiseringsteknik på 30hp är genomfört vid Volvo Cars Coperation (VCC) i Skövde i samarbete med Högskolan i Skövde.  Med dagens bemanningsmetod upplever VCC svårigheter med att uppnå en optimal beläggning på operatörerna, då det har varit problematiskt att få fram hur mycket arbete en operatör klarar av. Operatörer är en ofta förbisedd del av simulering eftersom de är komplexa att modellera. Det genomförda examensarbetet består av att utveckla ett standardiserat operatörsobjekt i simuleringsmjukvaran Plant Simulation från Siemens. Med hjälp av detta objekt ska det bli enklare att bemanna effektivt med avseende på antal arbetsområden, operatörernas kompetens samt hur många operatörer det krävs per arbetsområde. I VCCs egenutvecklade bibliotek i Plant Simulation fanns det redan ett objekt för operatörer. Detta objekt användes som grund för utveckling av det nya operatörsobjektet. Vid utveckling av det nya objektet utfördes datainsamling i form av både kvalitativ och kvantitativ art för att ta reda på vilken funktionalitet som det nya objektet skulle inneha. Det existerande objektet utvärderades mot dessa funktionalitetskrav för att bestämma vad som skulle läggas till, tas bort eller ändras. Fem stycken huvudområden ansågs vara viktiga att utveckla: (1) operatörer som kan arbeta över två eller flera arbetsområden, (2) gångtid för operatörer från och till operationer, (3) kompetens för operatörerna, (4) inlärningskurva för operatörerna och (5) operatörer som jobbar på olika skift. Av dessa implementerades alla utan inlärningskurvan fullt ut, inlärningskurvan är en del av det fortsatta arbetet. För att kunna testa och analysera objektet genomfördes tre stycken experiment i form av fallstudier varav en av dessa fallstudier var av en verklig produktionslinje. Experimentplanen togs fram gemensamt med VCC referensgrupp och Högskolan i Skövde. Huvudmålen med experimenten var att minska antalet operatörer och att öka takt per timma. Resultatet av optimeringen för den verkliga produktionslinjen visade att en signifikant mindre bemanning skulle kunna uppnås utan en större effekt på takt per timma. Resultatet av projektet var ett standardiserat operatörsobjekt som togs fram enligt de specifikationer och mål som definierats för projektet. Detta objekt ger möjligheten att snabbare och enklare implementera operatörer i en simuleringsmodell. För att verifiera användbarheten av operatörsobjektet, importerades det och användes för simulering-baserad optimering i tre olika simuleringsmodeller. Operatörsobjektet innehåller också funktionaliteter som ger mer realistiska operatörer så som gångtid till operationer, operatörer som kan arbeta över flera arbetsområden, kompetens för operatörer samt inlärning. Resultatet från detta projekt innebär en enklare implementering av operatörer i en simuleringsmjukvara och bidrar således till mer realistiska simuleringsmodeller.

Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016a) lyfter att barn ska få möjlighet att upptäcka och utforska sin omgivning genom olika uttryckssätt. Syftet i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda rörelse i arbetet med barns lärande i förskolan. Vi vill undersöka förskollärarnas olika arbetsmetoder som de använder inom rörelseaktiviteter med barnen. Vi har gjort en kvalitativ studie där sju förskollärare har intervjuats i två olika kommuner för att ta del av deras erfarenheter och arbetsmetoder. För att få en djupare förståelse för förskollärarnas erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts som metod. Resultatet visar att förskollärarnas arbetssätt och engagemang har inverkan på barns möjligheter till utveckling i förskolan. Förskollärarna delar med sig av konkreta arbetsmetoder som används i verksamheten som exempelvis miniröris, dans, drama och musik. De upplever att barnen har lättare att skapa sig en förståelse av nya uttryckssätt om de får uppleva ny kunskap med hela kroppen. Resultatet visar även att då en förskollärare är lyhörd inför barnens olika behov ger det en möjlighet för barnen att testa olika uttryckssätt. Att lära med hela kroppen och se kunskap från olika synvinklar visar tidigare forskning och empiri på att rörelse har en positiv inverkan på barns inlärningsmöjligheter för att skapa förståelse för sin omgivning. Slutsatsen vi kommit fram till är att förskollärare uppfattar rörelse som någonting betydelsefullt för barnen samt att rörelse kan skapa goda möjligheter till att övervinna ny kunskap.

Inledning: Ambulanssjukvården blir allt mer avancerad och fyller en viktig funktion när sjukhus läggs ner och transporter av sjuka och skadade blir längre. Ambulanser är inte förskonade från trafikolyckor och konsekvenserna av när ambulanser krockar är flera. För ett effektivt säkerhetsarbete krävs information om tillbud och olyckor så att skadereducerande åtgärder kan införas. Studiens syfte har varit att undersöka förekomsten av trafikolyckor som involverat ambulansfordon, förutsättningar för erfarenhetsåterföring efter dessa händelser samt hur det skadeförebyggande arbetet inom ambulansverksamheten i Sverige ser ut. Metod: Studien har använt en mixad metod som med en kvantitativ del utforskar statistikförhållanden gällande trafikolyckor med ambulanser utifrån publika datakällor samt en kvalitativ del med intervjuer om erfarenhetsåterföring och skadeförebyggande arbete av företrädare för ambulanssjukvården. Resultat: Under en period på sju år (2010-2016) hittades 101 polisregistrerade trafikolyckor som involverat ambulanser i olycksdatabasen Strada. Ytterligare 93 unika trafikolyckor kunde identifieras när data från Arbetsmiljöverket och massmedia sambearbetades. Hos Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) återfanns endast en trafikolycka. Trafiksäkerhet beskrivs i intervjuerna som ett viktigt område för både utbildning och upphandling av fordon, men skillnaderna mellan vårdgivare i hur skadeförebyggande arbete bedrivs är stora. Kraven på medicinsk kompetens har ökat med tiden, samtidigt beskrivs nyanställd personal ha mindre intresse och erfarenhet av bilkörning. Säkerheten åsidosätts återkommande i samband med vissa vård- och behandlingsmoment under färd. Efter tillbud och olyckor i trafikmiljö hamnar fokus oftare på det mänskliga felandet än upptäckande av systemfel. Trafikolyckshändelser registreras normalt i allmänna avvikelsesystem, men med skiftande rapporteringsgrad och begränsad detaljinformation. Händelser analyseras och utreds i mindre omfattning och resultaten sprids sällan utanför den egna verksamheten. Slutsats: Det finns ingen sammanhållen statistik över trafikolyckor med ambulanser och det är svårt och tidskrävande att få en samlad bild över antalet olyckor. Trots en riskmedvetenhet görs upprepade avsteg från säkerheten och har kommit att accepteras i säkerhetskulturen. Registreringen av tillbud och olyckor är i många fall bristfällig och förutsättningarna för erfarenhetsåterföring är begränsade. Det saknas nationell samordning av ambulanssjukvården i trafikfrågor, myndigheters ansvar är oklara och regleringen av utryckningskörning är bristande.

Högläsning i klassrummen ter sig olika beroende på pedagogen, klassrumsmiljön och eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att göra en analys av artiklar för att se vad forskningen säger kring elevernas inlärning av språk och intresse för böcker vid högläsning. De frågeställningar vi fokuserade på var: Hur möjliggör/förhindrar högläsningen elevernas språkinlärning och/eller intresse för böcker? Vilka strategier och metoder kan pedagoger använda sig av för att stärka elevers språkinlärning? Vad bör pedagoger tänka på vid högläsning för att högläsningstillfället ska kunna bidra till förhöjt intresse för böcker och läsning? I detta arbete berör vi högläsningens påverkan av elevers inlärning av språk och intresse för böcker. Med språkinlärning menar vi elevens hörförståelse, avkodning, läskunnighet, tal och vokabulär. När det kommer till elevers intresse påverkas detta framför allt av pedagogens förhållningssätt till högläsning, tidsbrist och planering, hur klassrumsmiljön ser ut men även elevers inställningar till böcker. Resultaten visade framförallt att det var pedagogens förhållningssätt som påverkade elevens intresse och språkinlärning. Vår undersökning visar att en god planering där syfte och mål tas upp kan påverka högläsningen positivt i klassrummet. Med detta kan pedagogen använda tillfället för att ge eleverna en grund till en positiv språkinlärning som i sin tur kan stärka elevernas intresse. Missköter pedagogen sin roll kan högläsning bidra med negativa effekter, framförallt på elevernas intresse för böcker.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige. Som forskningsmetod i den empiriska delen har jag intervjuat 5 tvåspråkiga spansktalande barn mellan 10 och 16 år och deras familjer. Både resultaten från litteraturen och den empiriska studien visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och det också är något helt normalt i majoriteten av världens länder. Människan har alltså kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk och att växla mellan olika språk behöver inte betyda att personen har en fattig vokabulär, det kan vara ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är en stor del av en människas identitet och kultur, de människor som har flera språk hittar ofta en jämvikt mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv. Tvåspråkiga personer är ofta mer öppna och toleranta för meningsskiljaktigheter.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher. Metoden går i stort ut på att uppmana elever att utföra handlingar för att lära sig en nytt språk. I mitt arbete har jag valt att intervjua fyra lärare som arbetar med invandrarelever. Lärarnas kunskaper om TPR-metoden skiljer sig och även arbetet med metoden i undervisningen. Detta arbete är tänkt att skapa idéer hos dig läsare, samt att du ska våga använda rörelse i undervisningen vid språkinlärning.

Ett bildlexikon ger en bildlig stimulans och gör lärande till en interaktiv lek. Men bildlexikon är inte enbart för barn, de skapas även för ungdomar och vuxna. De kan berätta historier och sagor på ett underhållande sätt, även återge historia. Deras syfte bestäms enbart av deras skapare. Det denna rapport handlar om är skapandet av ett bildlexikon. Syftet med detta lexikon är att utbilda yngre människor inom ämnet vardag, allt som man kan komma att stöta på inom vardagen finns i detta lexikon. Det företag som står för detta bildlexikon är Euroway Media Business AB, de har länge jobbat med hemsidor men vill nu ge sig in på nytt territorier där de kan utöka sina kunskaper. Bildlexikonet kommer sedan att göras om till en applikation, i ett senare projekt, och integreras på en hemsida som för tillfället är under konstruktion. Det som är viktigt att tänka på vid skapandet av ett bildlexikon är att ha en röd tråd igenom hela arbetet, göra många undersökningar för att hålla koll på att man är på rätt spår och till sist vara kreativ. Olika väl använda metoder – som till exempel enkäter och persona - kom att användas under projektet för att samla in data, undersöka målgruppen och för att utvärdera lexikonet. Resultatet blev ett strukturerat lexikon med tillräckligt många bilder och kategorier för att det ska vara utbildande. Rent grafiskt blev det tilltalande och framhäver innehållet i lexikonet. / A picture dictionary gives a figurative stimulus and makes learning an interactive game. But the dictionary is not just for children, they are also made for young people and adults. They can tell stories and fairytales in an amusing way, they can even retell history. Their purpose is only decided by their creator. This report is about the creation of a dictionary with pictures. The purpose of this dictionary is to educate young people about the objects we encounter in our everyday life; anything you can encounter is in this dictionary. The company that is in charge for this dictionary is Euroway Media Business AB, they usually work with websites for other companies but they feel like expanding their ground and knowledge. The dictionary will be made into an application, in a later project, which eventually will be integrated on a website – that is currently under construction. One thing to keep in mind when designing a dictionary is to have a main theme throughout the project, go through a lot of surveys to keep on track and finally – be creative. Different kinds of methods were used – for example a poll and a persona – during the project to collect data, examine the target group and evaluate the dictionary. The result became a well structured dictionary with enough pictures and categories to be educational. It became pure graphic, appealing and highlights the dictionaries content.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet. En litteraturinsamling har även implementerats för att kunna identifiera relevanta teorier som sedan applicerats i skapandet av den animation som förekommer i undersökningen. Resultatet från undersökningen visade på att både elevernas samt ämneslärarens attityd var positiv vad gäller användandet av animationer som läromedel inom ämnet matematik. Genom litteraturinsamlingen kunde ett antal pedagogiska tekniker och teorier identifieras vilka tillämpades på den animation som förekom i studien. / According to international measures, it is clear that the Swedish students have lagged behind concerning their results in mathematics compared to numerous other countries in the world. As it is noticed that learners general interest in the subject is weakened, the search for alternative methods of teaching mathematics has become increasingly important in order to turn this development around. This study examines how Swedish high school students and a teacher's attitudes look like in terms of multimedia animation and its learning potential. Furthermore, the study also addresses how animations can be designed for the purpose of improved learning. In the study, a questionnaire, an interview and an observation were conducted in order to measure attitudes towards the selected media. Numerous theories have also been collected and then applied to the creation of an animation. Results from the study concluded that both the high school students and the teacher's attitudes were positive regarding the use of animations in the teaching of mathematics. Regarding the literature that was collected, numerous pedagogical techniques and theories were identified and applied to the animation that was included in the study.

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar:  1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi?  2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

Feedback is a powerful tool for coaches and instructors in the learning process as well as an important tool regarding motor skill development. The aim of the study was to investigate how feedback is used in a crossfit environment, focusing on what types of feedback are used and what the coaches’ approach to feedback is. To achieve this, six crossfit coaches were observed and interviewed. The study found that the frequency of feedback varied greatly between the coaches. The feedback was given both individually and to the whole group, and visual and verbal feedback were often combined. The main purposes of the feedback seemed to be to improve the participants’ performance and to promote a fun environment. The coaches also seemed to believe that it is important to adjust the feedback to the individual participants.