Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle. Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området. Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter.

Sammanfattning Datum: 2007-06-10 Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Innovativ design C KT 2130, 10 poäng Författare: Emma Lundin Lindtorpsgatan 8a 632 27 Eskilstuna 0736 – 49 72 01 Titel: Läris – Ett roligt inlärningshjälpmedel Bakgrund: Hjälpmedelsinstitutet gav i uppdrag att utforma ett hjälpmedel för personer med kognitivt handikapp. Barn i särskolan har ofta ett kognitivt handikapp och har svårt för inlärning och att omforma sina kunskaper. Efter självupplevda erfarenheter av att undervisa och att bli undervisad är användningen av spel och tävlingar ett väl fungerade sätt som, enligt min åsikt, idag inte används i tillräckligt stor utsträckning för inlärning i skolan. Detta är något som eleverna i särskolan borde få ta del av i ett hjälpmedel som underlättar deras kunskapsinhämtning. Syfte: Syftet med arbetet är att ta fram ett portabelt hjälpmedel för elever på särskolan som underlättar deras inlärning och gör det på ett roligt sätt. Tillvägagångssätt: Författaren har valt att arbeta med litteraturstudier, idégenerering, skissning och därefter samtala med personer inom området kring olika idéer och uppslag. Därefter har en slutgiltig design för produkten skapats. Slutsats: Arbetet har lett fram till en produkt som är anpassad efter alla elevers olika förmågor och behov. Den är enkel och tydlig i sitt formspråk och sin informationsdesign. Den har olika funktioner som kan anpassas efter eleven. Produkten använder sig av vanligt förekommande lekar/spel i sin ”undervisning” och som inte kräver ny inlärning av deras funktion. Nyckelord: Inlärning, spel, dator, särskolan, kognitiva handikapp

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn. Det finns många olika metoder att använda sig av vid stimulering av språket. Både litteraturen och pedagogerna betonar vikten av att vara tydlig och sätta ord på saker i barnets vardag. Barnets familj och modersmål är även de av betydelse för inlärningen av ett andraspråk. Tryggheten är en annan viktig aspekt för att barnet på bästa sätt ska tillgodogöra sig ett nytt språk.

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud på ovidkommande tal påverkar inlärning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal från samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle återges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud på ovidkommande tal har positiv effekt på inlärningsförmågan. Detta visades av att försökspersonerna mindes fler visuellt presenterade ord samt att de lyckades ignorera det ovidkommande talet bättre då talet maskerades av ett brusljud jämfört med om talet inte maskerades av ett brusljud. Resultaten av studien kan med fördel tillämpas i öppna kontorslandskap. Detta då medarbetare i öppna kontorslandskap ofta utför kognitivt krävande uppgifter i en bullrig miljö innehållande bland annat bakgrundstal. Ett maskerande brusljud kan minska störningen av ovidkommande kontorsljud och ovidkommande tal och på så sätt positivt påverka arbetsprestationen. / This study examined if a masking white noise on irrelevant speech affects the encoding of visual information. An experiment was carried out in a laboratory with 32 participants. The participants were presented to a series of written words and were prompted to recall these words in any order. While the participants studied the written words, irrelevant speech from the same semantic category was presented with or without a masking noise. The participants were told to ignore the irrelevant speech. The results of this study showed that the number of intrusions from the irrelevant speech decreases and the number of recalled written words increases when the irrelevant speech is masked by a white noise compared to irrelevant speech without a masking noise. The findings of this study could be applied in the acoustic design of open-plan offices where cognitive tasks, such as reading comprehension and proofreading, are performed in a noisy environment. A white noise can reduce the intelligibility of office noise and irrelevant speech, which have positive effect on work performance.

I den här studien undersöks sambandet mellan motorik och lärande. Syftet är att teoretiskt och empiriskt få ökad förståelse för hur elevers motoriska utveckling påverkar lärande. Studien utförs med hjälp av litteraturstudie och lärarintervjuer. Mina frågeställningar är:Hur utvecklar barn sin motorik? Vad betyder motorik för lärandet? Hur arbetar förskolelärare och klasslärare med motorik? Lärare har en viktig uppgift att arbeta med motorik både i förskolan och i skolan för att barnen ska utveckla sin motorik. I resultatanalysen jämförs lärarnas intervjusvar för att hitta det gemensamma och generella. I resultatet framgår det att det finns samband mellan motorik och inlärning då perception har en viktig del. Lärarna använder sig av motorik både i undervisningen och som avbrott i undervisningen. Den motoriska utvecklingen bidrar t.ex. till bättre koncentrationsförmåga, balans och kroppsuppfattning vilka har betydelse för lärande. Genom att barnen får röra på sig utvecklar de sin motorik, då naturen är en stimulerande miljö. En slutsats är att barn behöver röra sig för att underlätta lärandet. Däremot krävs det mer kompetens hos lärare för att se det viktiga med motoriken.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.

Sammanfattning Det har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris. Våra respondenter uppfattardock att de främst lärt sig kulturen i det dagliga arbetet, det vill säga genom informellt lärande.Våra intervjupersoner definierar kulturen i stor utsträckning utifrån värderingarna och denbeskrivs exempelvis som öppen och utan hierarkier. Kulturen fungerar som ett stöd för de anställdaoch den synliggörs genom bland annat sättet som medarbetare och chefer kommunicerar medvarandra. Vi har även sett tecken på att det finns en enhetlig företagskultur inom Ikea som inte visarpå några större nationella skillnader.