Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om relationsskapande under inskolningen. Fokuset ligger på vårdnadshavares perspektiv och åsikter om hur de ser på relationen som förskollärarna har med deras barn samt vilken relation de har med förskollärarna.   Den teori som vi har valt till denna studie är Bowlbys Anknytningsteori. Den handlar om hur anknytningen från ett barn till sina vårdnadshavarna kan se ut och hur en anknytning kan utvecklas, både till vårdnadshavare samt förskollärare i förskolan.   Den valda metoden var kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare där de fick berätta om sina upplevelser angående inskolningen samt redogöra för hur de såg på relationen som de har med förskollärarna idag.   I resultatet kom det fram att trygghet var ett centralt begrepp som vårdnadshavarna tryckte på var viktigt för dem. Det var viktigt att både barnen och vårdnadshavarna var trygga med förskollärarna. Information var även något som togs upp som en viktig del till att vårdnadshavarna kände sig trygga.

Inskolning i förskolan utifrån pedagogers perspektiv synliggörs mer i forskning jämfört med vårdnadshavares. Denna studie kommer därför belysa vårdnadshavarnas perspektiv där känslor, tankar och upplevelser lyfts för att pedagoger ska kunna bemöta dessa förväntningar på bästa sätt. Under sökandet av forskning som behandlar vårt problemområde, upplevde vi att det saknas forskning kring vårdnadshavares perspektiv. Tidigare forskning utgår från pedagogers perspektiv, vilket vår studie vill bortse från. Syftet är att bidra till kunskap kring vårdnadshavarnas upplevelser samt undersöka hur de upplever sin samverkan med förskolan under sitt barns inskolningsperiod genom frågan: Hur upplever vårdnadshavare inskolning i förskolan? Undersökningen utgår från det fenomenologiska perspektivet för att få en förståelse av barns inskolning som fenomen, utifrån vårdnadshavarnas livsvärld. Genom en kvalitativ metod ställdes öppna frågor till tolv vårdnadshavare som det senaste halvåret inskolat sina barn. Vid transkribering av resultatet framgick det att vårdnadshavarna vill ta större del av sitt barns inskolning, samt ett anpassat bemötande gentemot familjers olika behov. Inskolningen ses som en känslofylld tid där ångest, sorg och glädje kan upplevas samt att samverkan mellan förskolan och hemmet är viktig.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fyra förskollärares uppfattningar om trygg anknytning vid inskolning på förskolan. De frågeställningar som vi ville undersöka var hur förskollärare beskriver trygg anknytning vid inskolning men även vilka svårigheter förskollärare upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning samt hur förskollärare beskriver sin roll som anknytningsperson. Studien utgår från anknytningsteorins centrala begrepp, som är trygg anknytning, anknytningsperson, trygg bas och trygghetscirkeln. Det är dessa begrepp, samt begreppet inskolning, som kommer vara bärande genom studien. Detta småskaliga forskningsprojekt bygger på en kvalitativ ansats. Undersökningsinstrument som har använts för att hjälpa oss att få svar på frågeställningarna är fyra semistrukturerade intervjuer av legitimerade förskollärare som arbetar på småbarnsavdelning med barn i åldern ett till tre år. I studiens resultat framkommer det att samtliga förskollärare visar på en medvetenhet om vikten av en trygg anknytning vid barns inskolning i förskolan. Vidare visar förskollärarna förståelse för hur betydelsefullt arbetet är i deras roll som anknytningsperson. Viktiga framgångsfaktorer som förskollärarna betonar i deras roll är att vara tillgänglig och visa närhet och engagemang. I resultatet lyfter förskollärarna några svårigheter som dem upplever med att skapa en trygg anknytning vid inskolning, så som att vårdnadshavarna inte känner sig trygga med att lämna sitt barn på förskolan respektive när barnet har erfarenhet av otrygg anknytning. Förskollärarna lyfter att anknytningen är viktig utifrån relationen hem och förskola och att anknytningens betydelse är beroende av olika ramfaktorer som finns på förskolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheten till en trygg anknytning uppfattas under inskolningen, både utifrån ett förskollärar- och ett föräldraperspektiv. För att undersöka detta har jag använd mig av semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedan analyserats utifrån anknytningsteorin. Resultatet av min studie visar att förskollärare och föräldrar är eniga om att, trygghet skapas bäst genom att ge barnen tid att, anpassa sig till sin nya miljö och till pedagogerna. Vikten av att vara lyhörd för barnets behov, är också något som betonas som viktigt i studien. Vidare visar resultatet även att, förskollärare och vårdnadshavare känner en oro för barngruppens storlek i relation till att de känner sig otillräckliga för att bekräfta alla barns behov. Slutsatsen är att, barn, pedagoger och vårdnadshavare ska ges tillräckligt med tid tillsammans för att skapa en så trygg anknytning som möjligt för barnet. Förskollärarna i studien anser att, en föräldraaktiv inskolning är den bästa modellen för att bidra med goda förutsättningar för detta. Det framgår tydligt att anpassningar efter varje barns behov är det som bidrar till att en trygg anknytning kan formas.

Förskolans verksamhet handlar om möten med människor. För att förskolan ska bli en plats där familjerna känner sig trygga och där barnen kan ta del av verksamheten krävs det en väl planerad och förberedd introduktion. Studiens syfte är att vi vill få en djupgående förståelse för hur inskolningar i förskolan genomförs. Undersökningen har utgått ifrån anknytnings teori där resultatet sedan har analyserats med hjälp av genom teori. Studien har utgått från intervjuer med fem förskollärares och fem vårdnadshavares aspekter. Det är för att vi vill få en helhetssyn på vad de betraktar är viktiga faktorer för att förstärka barnets trygghet under inskolningar och deras definition av en god samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare samt vad vårdnadshavarna anser är en lyckad inskolning. Vårdnadshavarna som deltog i studien hade inom de senaste två åren genomgått inskolningar. Förskollärarna som intervjuades arbetade i olika verksamheter. Genom att vi använde oss av metoden kvalitativa intervjuer så fick vi resultat som besvarade studiens frågeställningar. Av resultatet framkommer ett antal viktiga faktorer som både förskollärare och vårdnadshavare anser vara en stor vikt vid inskolningar. Samtliga förskollärare och vårdnadshavare betonar att trygghet vid inskolningar är det viktigaste målet, eftersom trygghet är grunden för barnets trivsel, lärande och fortsatta utveckling. I studien konstateras det att alla barn har olika behov och för att kunna tillgodose varje barns behov krävs det att man individanpassar inskolningen. Detta krävs en förtroendefull samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare samt en noggrann och kunskapsrik planering tillsammans med arbetslaget. Delstudie 1 som handlar om förskollärare som respondenter är skriven av Sara Sebhat med följande resultat och analys. Delstudie 2 som består av vårdnadshavare som respondenter är skriven utav Emine Budak med följande resultat och analys.

Syftet med studien var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter kring inskolning i förskolan. Studiens har en kvalitativ semistrukturerad intervju som forskningsmetod, där åtta förskollärare intervjuats. Studiens resultat visar att föräldraaktiva inskolningsmodellen är den aktuella metod som används och kan tillämpas oavsett inskolningsmodeller. Förskollärarna i studien betonar sitt förhållningssätt, anknytning och samverkan som betydelsefullt under inskolningen. Vår slutsats är att det behövs en fungerande relation och trygghet för att skapa en god inskolning för både barn och vårdnadshavare.

Förskollärare åläggs att ansvara för att varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan, men det saknas riktlinjer kring hur inskolning ska genomföras och forskningen kring inskolning är mager. Därmed syftar studien att undersöka vilka aspekter förskollärare anser leder till trygghet och anknytning under inskolning samt vårdnadshavare roll. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Anknytningsteori (Bowlby 2010) och relationskompetensens (Aspelin 2018) centrala begrepp har använts.   I resultatet framgår att förskollärarna samstämmigt beskriver att barns trygghet nås via vårdnadshavares trygghet. Inskolningar anses medföra förändrat arbetssätt för att frigöra tid och ansträngning i mötet med barn, specifikt används barns intressen för att skapa positiva möten. Detta menar förskollärarna ökar förtroendet hos barnen och därmed tryggheten och anknytningen. Förskollärarna arbetar medvetet för att fungera som en trygg bas och säker hamn, för barns trygghet i förskolan och i gruppen. Förskollärarna anser dock att flexibilitet krävs för att kunna möta och beakta barns olika anknytningsmönster och behov. Förskollärarna anser att inskolningen är betydelsefull för alla inblandade parter, för; vårdnadshavares trygghet och tillit till förskolan, för barnets trygghet och fortsatta utveckling samt för förskollärares arbetsmiljö och villkor för att kunna genomföra goda introduktioner i sitt arbete.

Studien behandlar föräldrars upplevelser och känslor i samband med inskolning i förskolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar upplever inskolningen. Jag anser att denna studie är viktig för att lyfta fram och beskriva några föräldrars upplevelser av inskolningen, för att på så vis ge en lite djupare förståelse av inskolningen utifrån ett antal föräldrars perspektiv.En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem föräldrar för att få en inblick i deras upplevelse av inskolningen. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av anknytningsteorin och mer konstruktionistiskt orienterade teorier om känslor. Några av studiens centrala begrepp är anknytning, trygg bas, emotioner och känslor.Resultatet visade att de intervjuade föräldrarna upplevde oro och nervositet i samband med att deras barn skulle börja förskolan. Efter inskolningen uttryckte föräldrarna olika känslor men samtliga föräldrar tycker att det idag känns bra att lämna sina barn på förskolan.

Först vill vi tacka pedagogerna och förskolorna som har medverkat i vår studie. Utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har kunnat dela erfarenheter och idéer med varandra under arbetets gång, men även stöttat och kompletterat varandra. Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir.Vi arbetar med de yngre barnen på olika förskolor i Skåne. Vi valde att göra studien tillsammans eftersom vi delade ett gemensamt intresse för pedagogens förhållningssätt vid inskolning och anknytningens betydelse. Vi har tidigare upplevt olika inskolningssituationer och vi ville fördjupa oss i och undersöka vidare andra pedagogers erfarenheter och tankar kring anknytning och inskolning.Då vi bor några mil ifrån varandra bestämde vi att diskutera via telefon och genom våra träffar på Malmö Universitet.  AbstractSyftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger skapar en trygg inskolningsmiljö utifrån barns och vårdnadshavares olika behov och förutsättningar.Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod genom att intervjua sex pedagoger, på två förskolor i olika kommuner. Under intervjun använde vi oss av en intervjuguide med frågeställningar för att få fram pedagogers erfarenheter angående inskolningsmetoder, trygg inskolningsmiljö, samverkan och föräldrainflytande. Vi utgår från Sterns teori om självutveckling och Bowlby anknytningsteori som beskriver vikten av den trygga basen för de yngre barnen och med hjälp av teorierna har vi analyserat empirin. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna använder sig av en inskolningsmetod som anpassas efter det enskilda barnets behov och förutsättningar men i vissa fall även vårdnadshavares behov och förutsättningar. Pedagogerna lyfter betydelsen av barns och vårdnadshavares trygghet som grund till inskolning och berättar om vikten av samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare. Men även vårdnadshavares delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.Slutsatsen är att pedagoger måste vara flexibla och öppna och se till varje barns och vårdnadshavares behov för att skapa trygga relationer under inskolningsperioden.