Syftet med denna kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka grupper vårdnadshavare som har högst och lägst förtroende för förskolan under inskolning. Grupperna har kategoriserats utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och primärt språkbruk. Utöver de undersökta grupperna har även en jämförelse mellan traditionell och föräldraaktiv inskolning gjorts i relation till vårdnadshavares förtroende. Enkäten besvarades av 373 vårdnadshavare och resultatet visade att vårdnadshavare som var män, äldre än 33 år och saknade högskoleutbildning hade ett högre förtroende procentuellt jämfört medvårdnadshavare som var kvinnor, 33 år eller yngre och högskoleutbildade. Gällande primärt språkbruk fann vi inga resultat vi bedömde som tillförlitliga. Resultatet visade också att vårdnadshavare som skolat in via traditionell inskolningsmetod har högre förtroende än vårdnadshavare som skolat in via föräldraaktiv inskolningsmetod. En slutsats som dras är att ärlig kommunikation kan saknas, trots att det är av vikt för vårdnadshavares förtroende för förskolan under inskolning.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism?   Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet.   Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med. För barn med autism är det viktigt med struktur samt att de ska inkluderas i hela barngruppen. Även övergången mellan förskola och skola är en viktig del som ska få ta tid för att skapa en trygghet hos barnen.

No description available.

Syftet med vår studie är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger kan välja att bemöta barn i olika anknytningssituationer under inskolningen samt hur barn mellan ett till två år kan agera vid anknytningssituationer under sin inskolning. Den metod vi använt oss av i denna studie är observation, där vi varit icke deltagande observatörer för att i minsta mån påverka resultatet. Observationerna har utförts på två förskolor i två kommuner belägna i två mellanstora städer. Sammanlagt har fyra barn och fyra pedagoger medverkat i studien. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin enligt Bowlby. Våra resultat visar att pedagogernas bemötande i inskolningssituationer mestadels är positiva och därmed kan leda till bra anknytningssituationer för barnen i förskolan. Resultaten visar även på situationer då pedagogerna inte uppmärksammade barnens behov av tröst och trygghet.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen.</p> / <p>Abstract</p><p>This is a study about the cooperation between parents and teachers in a South African preschool. I interviewed two teachers and two parents about parent’s role in the preschool and their influence in the organization. The results show that the parents have different opinions about their influence in the preschool. The teachers want’s the parents to take on certain roles in the preschool, for example to raise money for different excursions with the children. The teachers, along with the principal, are happy to be in charge of the preschool activities. Communication between parents and teachers will appear on the monthly meetings and the daily routines of leaving and fetching the child.</p>

Sammanfattning Detta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen. / Abstract This is a study about the cooperation between parents and teachers in a South African preschool. I interviewed two teachers and two parents about parent’s role in the preschool and their influence in the organization. The results show that the parents have different opinions about their influence in the preschool. The teachers want’s the parents to take on certain roles in the preschool, for example to raise money for different excursions with the children. The teachers, along with the principal, are happy to be in charge of the preschool activities. Communication between parents and teachers will appear on the monthly meetings and the daily routines of leaving and fetching the child.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task. The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction. The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts. A good start encourages cooperation and communication between parents and preschool teachers,and everyone is keen on that the child should be in focus.

Abstrakt     Inledning: Att vara ny på arbetet är utmanande och innebär ökad stress. Tidigare studier visar att många upplever sin kunskap som begränsad och att de önskade mer praktisk erfarenhet och hade behov av en god introduktion. Gott lagarbete med goda relationer och tillåtande miljö var viktigt för att arbetet på operationsavdelningen skulle fungera tillfredsställande. Syfte: Studiens syfte var att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin första yrkesverksamma tid. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats där datainsamling har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Den utskrivna texten analyserades med en latent innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre teman; Upplevda faktorer som påverkar utvecklandet av kompetens, Förmågan att inse sitt egenvärde och omgivningens inverkan på upplevelsen av trygghet, samt Behov av kontroll och stöd vid brist på kontroll. Resultatet visar hur nyutexaminerade operationssjuksköterskor upplevde en känsla av att vara dåligt förberedda inför de nya arbetsuppgifterna. Deltagarna beskriver hur de önskade en planerad inskolning med möjlighet till individuell anpassning. Erfarna och hjälpsamma kollegor upplevdes ge ökad trygghet och stöd från en kollega som det fanns förtroende för ansågs vara viktigt. Det framställdes hur betydelsefull självinsikten var över den egna kunskapen samt att ansvaret för kunskapsinhämtning låg på dem själva. Deltagarna menade också att det var viktigt att acceptera rollen som novis och därmed bristen på erfarenhet. Slutsats: Att belysa nyutexaminerade operationssjuksköterskors upplevelser av sin situation gör det möjligt att sträva efter en öppen och tillåtande arbetsmiljö. Detta ökar förutsättningarna för god inskolning av nyutexaminerade operationssjuksköterskor, vilket kan bidra till en mer patientsäker vård.   Nyckelord: Handledning, Innehållsanalys, Inskolning, Nyutexaminerade operationssjuksköterskor, Upplevelser. / Abstract     Introduction: To be new at work is challenging and involves increased stress. Earlier studies show that many experienced that their knowledge was limited and wished for more practical experiences and where in need of a good introduction. Good teamwork with good relationships and a permissive environment was important for work at the surgical department to perform satisfactorily. Aim: The purpose of the study was to highlight newly graduated surgical nurses experiences of their first professional career. Method: The study had a qualitative approach where data collection was carried out through semi-structured interviews. The transcript was analyzed with a latent content analysis. Results: The analysis revealed three themes: Perceived factors influencing the development of skills, the ability to recognize their intrinsic value and ambient effects on the perception of the Översätt från: svenskaSkriv text, ange adressen till en webbplatöversätt ett dokument.AvbrytExempel på hur "" kan användas:automatiskt översatt av Googlesense of security, and need for control and support in the lack of control. The result shows how graduates surgical nurses experienced a feeling of being not enough prepared for their new jobs. Participants describe how they wanted a planned induction with the possibility of individual adaptation. Experienced and helpful colleagues felt to provide greater security and support from a colleague that there was confidence was considered important. It was made how important self-realization was over their knowledge and that the responsibility for the acquisition of knowledge lay on them. Participants also felt that it was important to accept the role of a novice and thus the lack of experience. Conclusion: To highlight newly graduated surgical nurses' perceptions of their situation makes it possible to pursue an open and tolerant environment. This increases the chances of a good induction of newly graduated surgical nurses, which can contribute to a more patient-safe care.   Keywords: Content Analysis, Experiences, Induction, Newly graduates surgical nurses, Tutorial.

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

In our essay we examine the different introduction models that are practiced in preschool. The central question is if the different models have any importance (or consequences) for the children’s connection in preschool. In the two different cases we will present, one based upon preparatory training that was applied during the 1990s and another that is currently used today. The purpose with this essay was to get a deeper understanding for the child’s attachment to preschool and for how we, as educators should act during the preparatory training to create a secure foundation for the child. Something we found out was that the educationist relation and behavior towards the child is of great importance in the development of a secure environment in preschool. Some central concepts that is important for the educationist relation to the child perceptive, interaction, and practical sense. Even the communication between the educationist and the parents during preparatory training is of great importance to create a secure foundation for the child in preschool. In our essay, we interviewed two authors, Gunilla Niss and Anna–Karin Söderström. We have selected these authors because they have interesting and informed reflections on the induction and attachment in preschool.