Denna studie handlar om inskolning av nyanlända barn i Sverige. Vi har intervjuat pedagoger och nyanlända vårdnadshavare för att ta reda på deras erfarenhet inom inskolning. Detta för att få insyn på kommunikationen mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare inom inskolningar. Vi vill studera detta efter att ha upplevt tuffa inskolningar med nyanlända familjer och noterat att kommunikationen har varit svår på grund av att språket endast finns på vår sida som pedagoger. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse och idéer med inskolning av nyanlända familjer på förskolan, samt att dela med sig om sina erfarenheter. För att få djupare förståelse och nå vårt resultat, har vi använt oss avolika forskningsteorier. Vi har valt att fördjupa oss av begreppen kommunikation, kommunikationsstörningar, interkulturalitet och språket.Resultatet av vår intervju visar att vårdnadshavare är nöjda med inskolningen och samarbetet med förskolan trots att de finns brister på kommunikationen. Pedagoger försöker att alltid vara förberedda innan inskolningen för att vårdnadshavarna och deras barn ska känna sig välkomna. / This study is about educating newly arrived children in Sweden. We have interviewed educators and newly arrived caregivers to find out their experience in schooling. This in order to gain insight into the communication between educators and newly arrived caregivers in schools. We want to study this after having had tough training with newly arrived families and noted that communication has been difficult because language is only available on our side as educators. This study can contribute to increased understanding and ideas with the education of newly arrived families at the preschool, and share about their experiences. In order to gain a deeper understanding and achieve our results, we have used apholistic research theories. We have chosen to be ourselves in the concepts of communication, communication disorders, interculturalism and language.The result of our interview shows that custodians are satisfied with the education and cooperation with the preschool, even though they have shortcomings in communication. Educators always try to be prepared before schooling so that the custodians and their children feel welcome.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i den svenska förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare skattar positivt respektive negativt vid inskolning, samt vilka förslag på förbättringar som vårdnadshavare ger i relation till inskolning i den svenska förskolan. I studien används en kvantitativ metod i form av en survey, digital enkätundersökning, besvarad av 102 vårdnadshavare som skolat in sitt barn under året 2021. Studiens resultat har analyserats med utgångspunkt i det holistiska perspektivet. Tidigare forskning visar att vårdnadshavare betonar vikten av att skapa och stärka relationen mellan hem och förskola. Forskningen visar även att uppmuntran, tid och kontinuitet ses som centrala delar för att bygga, säkra och bibehålla genuina relationer samt att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger påverkas av båda parter. Studiens resultat uppmärksammar att det är av betydelse för vårdnadshavare att utbyta information och återkoppling, samt att de ges tid för att skapa relationer med sitt barns pedagoger vid inskolningen. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan vårdnadshavares deltagande i ett introduktionssamtal innan inskolningen och deras skattade trygghet. Studien finner även att de vårdnadshavare vars trygghet är skattad lägst, har gemensamma förbättringsåtgärder i egenskap av önskan om mer kommunikation och ett större visat intresse av pedagogerna inför barnet. / KeywordsFeeling of safety, holistic perspective, introduction meeting, schooling

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar och genomför undervisning i samband med inskolningar. Studiens undersökningsinstrument utgörs av en intervjuguide som är framarbetad för att besvara våra frågeställningar. Åtta semistrukturerade intervjuer är genomförda med förskollärare från tre olika kommuner i södra Sverige. Den insamlade datan är transkriberad och analyserad utifrån didaktisk teori med inslag av anknytningsteori och educare. Med inspiration från Hjälmeskog m.fl. (2020) har vi skapat en didaktisk pyramid som har använts i analysen för att tolka de olika relationer som representeras i pyramiden. I analysen har även delar av anknytningsteori och educare använts för att undersöka hur undervisning och omsorg bildar en helhet. Studiens resultat visar att förskollärarna genomför planerad undervisning i samband med inskolningar men att det finns en komplexitet i det. Både inskolningar och genomförandet av planerad undervisning kräver tid och resurser. Vidare visar resultatet att det finns en öppenhet hos förskollärarna gällande att hitta lösningar för att kunna genomföra planerad undervisning i samband med inskolningar. En av våra slutsatser är att färre inskolningsperioder under läsåret genererar bättre förutsättningar att kunna genomföra planerad undervisning på yngrebarnsavdelningar.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Covid - 19 pandemin skapat nya arbetssätt. Särskilt undersöker vi förskollärares erfarenheter och lärdomar i samarbetetmed vårdnadshavare. De frågeställningar som besvaras är: Hur har pandemin påverkatförskollärares samarbete med vårdnadshavare? Vilka lärdomar har pandemin gettförskollärare med avseende på samarbetet med vårdnadshavare? Dessa forskningsfrågorär meningsfulla för att kunna se pandemins påverkan i koppling till förskolläraressamarbete med vårdnadshavare samt vilka lärdomar vi tillsammans skapat tack varepandemin.Studien tar utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv där lärdomar synliggörs iinteraktionen människor emellan. Då pandemin satte samhället i en krissituationbehövde förskolan anpassa verksamheten utifrån de ramar som skapades. I och meddetta krävdes det att förskollärare hittade nya lösningar för kommunikation ochsamarbete vilket bidrog till lärande i interaktion med varandra. Empirin som används istudien har samlats in med hjälp av intervjuer av sex verksamma förskollärare.Utifrån resultaten har pandemin påverkat förskollärares samarbete med vårdnadshavarei flera aspekter. Samarbetet under inskolningen påverkades genom att det skapades endistansering emellan förskollärare, vårdnadshavare och barn som inte tidigare upplevts.Denna distansering bidrog till otrygghet, förskollärarna beskriver att metoden inte varhållbar vilket krävde förändring. Resultatet visar att organiserade samtal kunde fortsättagenomföras så länge det gjordes på ett smittsäkert sätt. Förskollärarna uttrycker attutvecklingssamtal genomfördes men att föräldramöten sattes på paus av olikaanledningar. Den lämning som tidigare gjorts i verksamhetens lokaler fick nu anpassasoch göras i dörren eller utomhus. Detta bidrog till att vårdnadshavares insyn iverksamheten och det vardagliga samtalet påverkades, olika mycket beroende påbarnets ålder eller vilken relation förskolläraren och vårdnadshavaren hade innanpandemin. I och med att vårdnadshavare inte fick vistas i förskolans lokaler påverkadesäven verksamhetens dokumentation som tidigare hängt i hallen. Förskollärarnabeskriver att de med hjälp av sina redan etablerade digitala plattformar kunde förmedlainformation och dokumentation på ett enkelt sätt. Däremot benämner de att det krävdesstörre eftertanke i hur de formulerade sig för att ge vårdnadshavare en bredare bild avverksamheten. Utifrån detta skapades fler tillfälliga arbetssätt som i sin tur bidragit tillnya lärdomar till exempel att vissa avdelningar valt att även efter pandemin ha lämning iförskolans dörr. Slutsatsen är att pandemin till viss del påverkat samarbetet mellanförskollärare och vårdnadshavare samt skapat lärdomar och nya arbetssätt som ökatförskollärarnas flexibilitet i samarbetet med vårdnadshavare.

Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om inskolning och trygghetsskapande för barn som börjar i förskolan. Forskningsfrågorna är vilka uppfattningar har förskollärare kring hur inskolning kan genomföras i förskolan? Samt vilka uppfattningar har förskollärare kring vad som skapar trygghet för barn vid inskolning i förskolan? För att samla in data till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Fem förskollärare deltog. I arbetet har en fenomenografisk analysmodell använts för att analysera resultatet. Studiens resultat visade olika synsätt på hur inskolning kan genomföras. Synsätt som visades var successiv inskolning, delvis successiv inskolning och föräldraaktiv inskolning. Några aspekter som bidrar till trygghet var bland annat begränsa antal barn med det nya barnet, material och vårdnadshavares delaktighet. / The aim of the studie is to contribute knowledge about introduction in Early Childhood Education and childrens safety when they start Early Childhood Education. The research questions is which perceptions do preschool teachers have about introduction in Early Childhood Education? Which perceptions do preschool teachers have about safety during introduction in Early Childhood Education?  The method for the study is semistructured interviews. Five preschool teachers were interviewed. In this study a phenomenographic analysis method been used in the analysis and results. The results showed different approach how introduction in Early Childhood Education can be implemented. The approach were successive introduction, partly successive introduction and parent-active introduction. Aspects that contribute to safety were the child group, artifacts and caregivers participation

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra de aspekter som kan leda till en trygg inskolning av nyanlända barn på en svensk förskola ur pedagogernas och vårdnadshavarens perspektiv. I studien riktas fokus på pedagogernas bemötande av de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare samt på hur kommunikationen fungerar mellan pedagogerna och barnfamiljerna. Vi har även undersökt hur både pedagogerna och vårdnadshavarna kan underlätta inskolningsprocessen för de nyanlända barnen så att barnen knyter an till pedagogerna och därtill känner sig trygga i den nya miljön. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning med intervju som metod. I studien deltog fyra pedagoger och fyra vårdnadshavare. Intervjuerna genomfördes i två olika förskolor som har erfarenhet i att inskola nyanlända barn. Resultaten i studien redovisar att både pedagogerna och vårdnadshavarna är överens om att språket är en viktig aspekt som underlättar kommunikationen mellan pedagogerna och de nyanlända barnen men även mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Dessutom anser pedagogerna att barnets trygghet i förskolans miljö och vårdnadshavarens förståelse för hur förskolans verksamhet fungerar leder till en optimal inskolning. Skapandet av en trygg atmosfär i förskolan leder till att nyanlända barn trivs och att deras familjer får en god introduktion om vad inskolning är. Därtill påpekar pedagogerna att det är av betydelse att vara flexibel och inte fastna i en av inskolningsmodellerna utan att alltid utgå ifrån barnets och vårdnadshavarnas behov. Dessutom bör man låta inskolningen ta den tid som krävs. Vi har även använt oss av teorier om barnets socioemotionella utveckling och litteratur som betonar vikten av att barn känner sig trygga i förskolans miljö under inskolningsperioden och framöver.

Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna. Jag har till denna studie valt ut olika utvecklingsteorier som utgångspunkt. Dessa berör anknytning, trygghet samt psykosocial-utveckling. Jag har valt att använda triangulering av undersökningsmetoderna observation, enkät samt intervju. I resultatet framgår att de olika inskolningsmodellerna har både för- och nackdelar. Det som är viktigast är barnets och föräldrarnas trygghet och anknytning till pedagogerna och verksamheten. Huruvida inskolningen blir lyckad hänger på pedagogernas förhållningssätt och flexibilitet och inte på den valda inskolningsmodellen.

SammanfattningSyftet med vårt arbete är att belysa inskolning ur tre olika perspektiv, barnens, pedago-gernas och föräldrarnas. Det kan vara svårt för föräldrarna att lämna sitt barn till någon helt okänd och därför är pedagogernas roll viktig. Både barn och föräldrar måste känna sig trygga och välkomna när de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lämna ut enkäter till föräldrarna och obser-vera barnen samt pedagogerna och föräldrarna. Vi har utgått ifrån John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende.Resultatet av vår undersökning är att barnen använder sig av anknytningsbeteende för att fånga de vuxnas uppmärksamhet. Barnen använder också föräldrarna som en trygg bas under inskolningen, det vill säga att barnen vågar utforska omgivningen så länge barnet vet att den trygga basen alltid finns där. Det har även framkommit i vårt resultat vad föräldrar och pedagoger anser vara viktigast under inskolningen och den närmsta tiden därefter. Slutsatsen är att pedagogerna måste vara öppna för att skapa nya trygga relationer med både barn och föräldrar under inskolningen.

Björkman, Annika. (2013) Förskollärares och föräldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Handledare: Lisbeth AmhagExaminator: Magnus ErlandssonSyftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollärares erfarenheter och förhållningssätt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses även på vilka sätt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, användes av förskollärare vid inskolningen samt på vilka sätt tre adoptivföräldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som användes i undersökningen var intervjuer och berättelser. Resultatet utifrån Bowblys anknytningsteori och Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell visade att fem teman (ord som förekom frekvent i intervjusvaren) dominerade. Trygghet och kunskap hos förskollärarna och förberedelser, inskolningspedagog/anknytningspedagog och inskolning hos adoptivföräldrarna, som även inkluderade adoptivföräldrarnas råd till de som möter adopterade barn och deras familjer. Det som framträdde bland förskollärarna var att genom åren hade deras erfarenhet och kunskap ökat vilket underlättade deras mottagande av adopterade barn. De hade förstått vikten av att känna till så mycket som möjligt om barnet och dess bakgrund genom sin erfarenhet och kunskap då de tagit emot flertalet adopterade barn genom årens lopp. Det som framträdde bland adoptivföräldrarna var att en god förberedelse, exempelvis besök på öppen förskola, underlättade för det adopterade barnet att börja förskola men även hur barnhemmet i hemlandet hade lagt grunden till en trygghet hos barnet. Som gemensamt resultat framträdde gällande att bli lämnad kunde både förskollärarna och adoptivföräldrarna se en vinst i att det adopterade barnet före förskolestart hade knutit kontakt till någon annan nära person genom att föräldrarna hade använt sig av barnvakt i hemmet. Barnet hade i och med detta förstått att mamma och pappa kommer tillbaka och denna erfarenhet kunde användas på förskolan då föräldrarna skulle lämna sitt barn där.Nyckelord: adoption, barn, förskola, inskolning, trygghet, anknytning, kunskap, separation, bakgrund, specialpedagogik