Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar. Förskollärarna och föräldrarna är från den förskola som jag genomförde min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) inom Malmö kommun. I resultatet redovisas föräldrars och pedagogers perspektiv om inskolning. Både föräldrarna och pedagoger är rörande överens om trygghetens betydelse. Även i den litteratur jag läst har betydelsen av trygghet under inskolningen starkts betonats. Pedagogerna och föräldrarna lyfte också fram pedagogers bemötande och föräldrars delaktighet som viktiga aspekter vid inskolningen.

Vårt arbete handlar om anknytning vid inskolning. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring olika inskolningsmetoder, samt hur de ser på anknytningens och trygghetens betydelse vid inskolning. Uppsatsen kommer att bygga på tillfrågade pedagogers erfarenheter, föreställningar och arbete gällande inskolning. Med hjälp av anknytningsteorin, som varit den centrala utgångspunkten för studien, har vi kunnat analysera vårt empiriska material. Några av studiens centrala begrepp är trygg/otrygg anknytning och trygg bas. För att genomföra studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Detta för att kvalitativ metod i relation till vårt syfte är att vi söker förståelse om det aktuella forskningsområdet. Utifrån detta så är slutsatsen att tillfrågade pedagoger menar att inskolningen ska individanpassas men också att det är viktigt att se över hur tiden utformas och används. Gemensamt menar pedagogerna i studien att anknytning tar tid att skapa. Anknytningen hävdar de också är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en lyckad inskolning. Även trygghetens betydelse vid inskolningen lyfts fram, och det beskrivs hur viktig den är att skapa för både barn och föräldrar. Studien visar att respondenterna har erfarenheter av de olika inskolningsmodellerna men att deras val av metod varierar i efter barnets behov. I förhållande till anknytning så innebär detta att de jobbar utifrån att vara nära barnet och att inskolningen skall vara individanpassad och trygg. Nyckelord: Inskolning, inskolningspedagog, inskolningsmodeller, trygghet, anknytningsperson, anknytning, lyhörd

Inför starten av en ny förskola väcktes vårt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgångspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att använda oss av Sterns teorier om barns självutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vår förståelse av omvärlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. Vår frågeställning är:Vad händer i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 år) under inskolningen på för-skolan? Undersökningen genomfördes i två förskolegrupper med hjälp av videokamera och lö-pande protokoll. Resultaten visar att samspelen ofta börjar med att barnen gör något aktivt med eller utan leksak. Innehållet i samspelen hänger ofta samman med starten och de kommunicerar mycket med sitt kroppsspråk. När samspelen avbryts är det oftast för att barnen går sin väg utan synlig anledning. Utifrån resultaten kom vi fram till att in-skolningsformen, i det här fallet gruppinskolning, påverkar hur barnen samspelar under inskolningen. Vår slutsats är att gruppinskolning inte är att föredra när det gäller att skapa möjligheter för tidiga samspel mellan barnen under inskolningen.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare. Resultatet visade att alla var nöjda med deras pedagogiska innehåll i inskolningen, men det fanns delade åsikter huruvida det var individanpassad. Det visade sig att pedagogerna i sexårsverksamheten inte hade någon större kännedom om styrdokumentens inbladning i inskolningsprocessen. / The pedagogical content of the acclimatization period -Teachers thoughts about the structure in preschool

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioderSyftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram. Resultatet utgörs av två kategorier och sju underkategorier som visade att inskolningen hade stor betydelse för inlärning av rutiner och att perio-den skapade trygghet och en känsla av säkerhet i omvårdnadsarbetet och på ar-betsplatsen. Det sociala nätverket på arbetsplatsen som handledare och kolleger utgjorde var mycket viktigt för skapandet av en yrkesidentitet och en känsla av tillhörighet. Slutsats som drogs är att inskolning var en nödvändighet för den ny-utexaminerade sjuksköterskan där kolleger och handledare spelade en viktig roll för yrkesrollen. / It has been shown that the gap between the role of the nursing student and the employed nurse is big and it has taken time to get into the role as a registered nurse. Around the country there are several nursing educations and the variations in design are all different. That is why the introduction programme has had a cen-tral role as an important part of the transition between the school desk and the corridors of the hospital. The aim of this study was to use a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experienced their introduction pro-gramme at their first place of work. The method was carried out with eight semi-structured interviews in order to find answers to the aim of the study including its questions How does the introduction programme affect the sense of security in the professional role? Does the introduction programme affect the performing of nursing? The collected data material was transcribed and analyzed using content analysis inspired by Burnard and two categories with eight sub-categories was developed.The result was built on two categories and seven subheadings that showed that the introduction programme had a big importance for learning routins at the ward. It was also important for the sense of security in the performing of nursing and at the place of work. The social network at the working place that mentors and col-leges formed was very important for the creation of the nursing identity and the feeling of solidarity. The Conclusion that can be found is that an introduction programme is necessary for the newly graduated nurse where colleges and men-tors play an important role for the profession.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna skapar trygghet för barn under inskolning. Den metod vi har valt att använda oss av i vår studie är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex förskollärare där samtliga arbetar med barn mellan 1-3 år. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin för att analysera resultatet. Resultatet visar att flexibilitet gällande barns inskolning är en framgångsfaktor för att bygga trygga anknytningar mellan barn och förskollärare. Förskollärarna påpekar att barn är olika och tiden för en inskolning behöver anpassas efter individens förutsättningar och på så sätt kan förskollärare lyckas bygga en trygg anknytning till barnet. Förskollärarna påtalade även i intervjuerna att det är viktigt att vara närvarande för att skapa en trygg anknytning till barn och att det är väsentligt att förskollärare bekräftar barnets känslor och utgår ifrån barnets behov. Resultatet visade också att förskollärarna konstaterar att samarbetet mellan vårdnadshavare och förskolan är av vikt och att de ser samarbetet som en bidragande faktor för att kunna skapa en trygg anknytning med barn under inskolning.

Abstract År 2020 drabbades världen av en pandemi som fick namnet covid- 19 vilket gjorde att människors sociala sammanhang och levnadsförhållande ändrades. För att skydda människor från sjukdom och begränsa smittspridningen i Sverige gick regeringen och FoHM ut med allmänna råd till befolkningen. Restriktionerna och de allmänna råden gavs ut till både allmänheten och verksamheterna (Folkhälsomyndigheten, FoHM 2021). Då det ännu inte finns så mycket forskning om hur det påverkat anknytningen mellan förskollärare och barn i förskolan är det ett relevant ämne att studera. Studien handlar om hur förskollärarna betraktar anknytningen i förskolan under pandemin samt hur den kan ha förändrats av restriktionerna. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares erfarenheter av anknytning under barns inskolning i förskolan under pandemin. Vi använde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att kunna få vårt syfte och våra forskningsfrågor besvarade. Vi intervjuade sju förskollärare i södra Skåne för att synliggöra deras perspektiv och erfarenheter kring anknytning under inskolning i relation till pandemin. I analysen använde vi anknytningsteorin för att kunna få en ökad förståelse för det som studeras. Resultatet visar hur pandemins restriktioner påverkat inskolningen och anknytningen i förskolan både positivt och negativt. Exempelvis upplevdes anknytningen mellan förskollärare och barn lättare att skapa samt att kommunikationen mellan förskollärare och vårdnadshavare begränsats.

Denna uppsats handlar om hur olika förskollärare arbetar med olika inskolningsstrategier i förskolan. Det vill säga hur det använder sig av en viss strategi och varför. Syftet med studien är att undersöka hur de olika inskolningsstrategierna påverkar pedagoger och barn. Vidare handlar studien om att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn ska knyta an och på så sätt skapa sig en anknytningsrelation. Vi ville även studera vad det finns för faktorer som bidrar till en trygg inskolning och hur de pedagoger vi intervjuade bidrog till en trygg inskolning på deras förskola. En sista frågeställning vi har i studien är vilka verktyg pedagogerna har erfarenhet av att vara användbara vid en inskolning. Under hela arbetet har vi utgått ifrån pedagogernas synsätt samt tolkning av våra frågeställningar. I studiens resultat blir det tydligt att inskolningsstrategier är ett komplext ämne där det i grunden handlar om att få det nya barnet tryggt på förskolan. Det nya barnet ska alltså beroende på vilken strategi vänja sig vid ny miljö samt omgivning under en kort period vilket kan vara påfrestande. Det framkommer även i resultatet att det krävs tid och engagemang av pedagogen för att ett barn ska känna sig tryggt, samt för att barnet ska kunna skapa en anknytningsrelation. Vi har utgått ifrån anknytningsteorin som härstammar från John Bowlby (2010), där trygg bas är ett begrepp som än idag är centralt vid inskolning. Vi presenterar även olika sorters anknytning och hur dessa kan utspela sig när en inskolning äger rum. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare på olika förskolor. Detta för att se hur deras inskolning ser ut, om de använder någon särskild strategi och hur de arbetar för att knyta an till nya barn. Vi spelade in intervjuerna, sedan transkriberade vi materialet för att slutligen analysera och få fram ett resultat.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att belysa hur yrkesverksamma förskollärare beskriver god inskolning av föräldrakooperativets barn och deras föräldrar, samt utmaningarna med detta. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare på kooperativ runt om i landet. Våra frågor har huvudsakligen siktat in sig på vad som kännetecknar god inskolning och hur kooperativen arbetar med detta i praktiken. I intervjusvaren har vi via tematisk analys identifierat två huvudteman, som ligger i linje med tidigare forskning: Dels beskrivs en stark koppling mellan förälderns tillit till förskolan och barnets trygghet. Dels konstaterar vi att alla förskollärare - oavsett grundupplägg - uppger att de arbetar flexibelt och anpassar sig till inskolningsbarnets och förälderns individuella förutsättningar och behov. Att bemöta barnen uppges generellt gå väldigt bra, medan det kan vara utmanande att trygga oroliga föräldrar. Till våra resultat hör även att inskolningen av föräldrarna beskrivs som dubbel, då dessa kan behöva förberedas för olika uppdrag inom kooperativet. Vår slutsats är att god inskolning förutsätter flexibelt, omsorgsfullt samspel med den andre vuxne i den så kallade omsorgstriangeln - föräldern. Något som torde vara av extra stor vikt på föräldrakooperativ, där föräldrar har en mer framträdande roll.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera förskollärares positioneringar av sig själva och av vårdnadshavare under inskolning av nya barn i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt var positioneringsteorin, och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma förskollärare på avdelningar för yngre barn. Empirin utgjordes av transkriberingarna från de genomförda intervjuerna och detta har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades, reducerades, tematiserades och argumenterades. Tematiseringen gjordes genom kategorisering och kodning av transkriberingarna för att upptäcka vilka positioneringar som framträdde i materialet. Studiens resultat visade att förskollärare positionerar sig själva och vårdnadshavare på flera olika sätt i sina beskrivningar för inskolning av nya barn i förskolan. Förskollärarna positionerade sig själva bland annat som informant, förstående och anpassande. Några av förskollärarnas vanligast förekommande positioneringar av vårdnadshavare var positionen som oerfaren, otrygg och informant. Förskollärarnas positioneringar av sig själva och av vårdnadshavare kunde kategoriseras som antingen överordnade, likvärdiga och underordnade positioner. Utifrån resultatet framgick det att förskollärarna växlade mellan att positionera sig själva eller vårdnadshavare som överordnad, samt att detta ofta medförde att förskollärarna positionerade sig själva och vårdnadshavare som likvärdiga. Utifrån positionerna som presenterades i resultatet fördes en diskussion där det framgick att innebörden för den överordnade positionen varierade beroende på om förskollärarna positionerade sig själva eller vårdnadshavare som överordnad.  Slutsatserna som drogs var bland annat att förskollärares positionering påverkas av deras perspektiv och tidigare erfarenheter, samt att kombinationen av förskollärares pedagogiska och yrkesmässiga expertis tillsammans med vårdnadshavares expertis kring sina barn krävs för att barn och vårdnadshavare ska kunna erbjudas goda inskolningar.