Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna. Studien utgår från barn som aktiva medskapare av sina barndomar och sin förskola. Slutsatserna vi drar är att pedagogernas roller i interaktionen med barn och föräldrar är nära sammanlänkade med vad de uppfattar att ett förskolebarn kan vara. Genom sina roller bidrar de till barnets anpassning till institutionen förskolan. Vidare ser vi att pedagogernas bild av barnet påverkar deras beskrivna handlingar.

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?

Vi valde att utforma skisser på en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vårdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi även öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjälpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns något behov av en applikation i denna bemärkelse genom att utföra intervjuer. Vi har i detta arbete utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vår produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan människor. Utvärderingen på applikationsskisserna påvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbättrade funktioner för att göra produkten så eftertraktad som möjligt.

Undersökningen ger en inblick i hur etablering av relationer går till mellan föräldrar och förskollärare under inskolning på en tysk förskola och två svenska förskolor. Undersökningsmodellen utgick från en kvalitativ ansats där vi har genomfört intervjuer och observationer med föräldrar och förskollärare. Förutom att belysa hur etableringen går till och vikten av den, tar vi även upp faktorer som kan påverka etableringen av relationer. Det första mötet är bland det viktigaste som finns när en ny relation etableras poängterar såväl föräldrar som förskollärare. Det kan bero på att det är just det mötet som kan komma att forma hela den fortsatta relationen mellan föräldrarna och förskollärarna. Undersökningen lyfter fram vikten av det första mötet mellan personer samt att en öppen och välkomnande atmosfär har stor betydelse när en ny relation etableras. Föräldrar och förskollärare som deltog i undersökningen menade att det är av vikt att det finns en god relation till varandra. En del föräldrar och förskollärare ansåg att det är just en förtroendefull relation mellan parterna som gör att en relation kan utvecklas till det positiva. Att ha en god relation till förskollärarna såg däremot lite olika ut beroende på var föräldrarna hade sitt fokus.

Inledning: När barn börjar förskolan, kommer barnet i kontakt med många barn och vuxna från olika kulturer med olika bakgrund. Inskolning är därför ett viktigt moment i barnets liv. Under dagar av inskolning bekantar sig vårdnadshavare och barnet med alla aktiviteter och med rutinsituationer som förekommer på förskolan. Studien handlar om inskolningens betydelse för en trygg start för barn och vårdnadshavare i mångkulturella förskolor, då inskolningen anses som en förutsättning för att ge barnet en god start på förskolan. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om inskolningens betydelse för en trygg start för barn och föräldrar i mångkulturella förskolor. Metod: Studien är baserad på människors tolkningar och upplevelser och har en kvalitativ metod med intervju som redskap. Under intervjun använder jag diktafon för röstinspelning och anteckningsblock. Detta för att alla detaljer som är betydelsefulla skall fångas, för att underlätta mitt analysarbete. Resultat: Resultatet visar att förskollärarnas förhållningssätt och en bra kommunikation med barn och vårdnadshavare är betydelsefull under inskolningen. Samtidigt är samarbete med vårdnadshavare värdefullt eftersom det kan skapa trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger.

No description available.

Bakgrund Vi har valt att undersöka vilken roll pedagoger anser att de har för barnets anknytning, vidinskolning och vid olika inskolningsmodeller. Studien redogör för olika inskolningsmodeller som pedagogerna väljer mellan, svårigheter som kan uppstå vid inskolningen, pedagogernas roll för en god relation och vårdnadshavarsamverkan. Vi har inspirerats av anknytningsteorin när vi gjort vår studie och därför har vi ett inslag om den i bakgrunden. Andra studier har bland annat kommit fram till att det inte finns någon inskolningsmodell som anses vara bättre när det gäller pedagogernas funktion för anknytningen, samt att en god relation medvårdnadshavare är väsentlig. Syfte Syftet med vår studie är att få mer kunskap om vilken funktion pedagoger anser att de har förbarnens anknytning vid inskolningen, via olika inskolningsmodeller. Metod Undersökningen utfördes med kvalitativa intervjuer. Fem stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultat I resultatet framgår det att det används olika slags inskolningsmodeller på olika förskolor. Vilken modell de vill använda sig utav väljer förskolorna själva. Pedagogerna försöker bygga en bra relation till vårdnadshavarna, detta för att ett samarbete mellan hem och förskola skakunna flyta på bra. Det framgår också att pedagogerna anser att trygghet är en väsentlig del för att barnet ska kunna trivas på förskolan. Det är upp till pedagogerna att bygga upp enrelation med barnet, som i sin tur leder till en starkare trygghetskänsla.

INLEDNING: Studien är inriktad på vad förskollärare upplever som viktigt att beakta vidinskolningar och skildrar upplevelser av att skola in barn med annat modersmål än svenska,jämfört med barn med svenska som modersmål. Tidigare forskning som presenteras belyserbland annat inskolningar med fokus på samverkan och samspel. Därmed är avsikten attkomplettera med forskning om inskolningar av barn med olika modersmål.SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att öka förståelsen för vad förskollärarna istudien upplever som viktigt att beakta vid inskolningar. Studiens frågeställningar är följande:Vad upplever förskollärarna som viktigt att beakta vid inskolningar? Vilka upplevelser skildrasangående inskolningar av barn med annat modersmål än svenska, jämfört med barn medsvenska som modersmål?METOD: En kvalitativ metod har genomförts i form av intervjuer med förskollärare som harerfarenhet av inskolningar utav barn med olika modersmål. Studien har inspirerats av enfenomenografisk ansats. Intervjumaterialet spelades in och transkriberades. Däreftergenomfördes en analys för att urskilja likheter och skillnader som kategoriserades. Studiensresultat presenteras genom sammanfattningar av förskollärarnas berättelser och med citat.RESULTAT: Förskollärarna framhåller relationsskapande, flexibilitet och att vara entillgänglig anknytningsperson som viktiga beaktanden under inskolning. Vidare uttryckernågra vikten av att utse en ansvarspedagog och att kommunicera information. Förskollärarnauttrycker både likheter och skillnader i upplevelser angående inskolningar av barn med annatmodersmål än svenska, jämfört med barn med svenska som modersmål. Nästan samtligaförskollärare upplever fler svårigheter med att skola in barn med annat modersmål än svenskapå grund av språkliga hinder. Tid och planering beskrivs som viktigt vid inskolningar, specielltav barn med annat modersmål än svenska. För att möta kommunikativa utmaningar ochmöjliggöra en god introduktion används icke-verbal kommunikation, informationsblad på olikaspråk, bilder samt språkliga personella resurser.

Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

Anknytning är under de två första levnadsåren, den viktigaste uppgiften ett barn har. Då många barn börjar förskolan mellan de fyllt ett och två år, lämnas barnets första och viktigaste utvecklingsuppgift från föräldrarna till förskolans pedagoger. Kunskap bland pedagogerna om anknytningsteori är därför essentiell. Genom semistrukturerade intervjuer ämnade studien att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet upplever och uppfattar barns trygghetsbehov för att beskriva hur pedagogen som sekundär anknytningsperson kan tillgodose barns anknytningsbehov. Resultatet visar en medvetenhet om anknytningsteori bland pedagoger vilken påverkar anknytningen positivt, studien visar även att strukturella faktorer, främst stora barngrupper, låg personaltäthet och politisk styrning påverkar anknytningen mellan pedagoger och barn negativt. En medveten minskning i barngruppernas storlek och en ökning i personal per barn skulle därför kunna förbättra förskolan kvalité. Även kunskap om anknytningens betydelse för trygghet och utveckling efterfrågas. Först när kunskapen om anknytningens betydelse för utveckling och lärande finns på högre nivå, kan utvecklingen mot tryggare anknytningsrelationer i förskolan fortgå. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>