Vårt examensarbete inriktar sig på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi har gjort vår studie på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuade fyra pedagoger, två på vardera förskola. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för svaren på våra frågeställningar. Syfte med studien är att undersöka vad som menas med ‟‟en god introduktion‟‟ genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. I studien har vi utgått ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet i studien visar att pedagogerna anser att läroplanens citat om den goda introduktionen är till för såväl vårdnadshavare som barn. Det är viktigt att båda parterna känner en trygghet för att kunna uppnå en god introduktion. Pedagogerna anser att inskolningsmetoden är viktig och en individanpassad inskolningsmetod var den metod som de förespråkade. Anknytning går inte att förbise då den utgör större delen av inskolningen. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som pedagogerna anser vara mest betydelsefull vid anknytningen i samband med inskolningen. Nyckelord: Inskolning, anknytning, trygg bas, individanpassar, trygghet. / Our study is based upon the preschool-teacher‟s interpretation of the teacher‟s guide-quote on the "good introduction" and their approach to introductions and human attachment. We have done our studies on two preschools in the South Western part of Skane, Sweden where we have performed interviews with four preschool teachers - two on each preschool. We have used a qualitative method based on semi-structured interviews to retrieve answers to our questions. The meaning of the study is to elaborate on the phrase "a good introduction" through researching how preschools are working with introductions and human attachment from a teacher‟s perspective. We have based our research on a “theory-of-attachment” perspective. The result of our study shows that the teachers have embraced the teacher‟s guide-quote on "the good introduction" as a tool for both caretakers and children. It is imperative that both parties feel comfortable to achieve a good introduction. The teachers see the method of introduction as being important, just as they recommend the individually adapted method of introduction. The importance of human attachment cannot be underestimated as it is the major part of the introduction. The result shows, that comfort and trust is the most important factor considered by the teachers for the human attachment in relation to the introduction.

Följande studie strävar efter att genomföra en småskalig undersökning för att ta reda på huruvida förskollärare upplever att barns anknytning har förändrats i och med Covid-19-pandemin. För att undersöka detta syfte utgick vi ifrån förskollärares perspektiv och ställde följande forskningsfrågor: Hur har förskolors inskolningsprocess påverkats i och med Covid-19-pandemin enligt förskollärarna? Utifrån förskollärarnas perspektiv, hur upplevs barns anknytning vid inskolningsprocessen innan, under och efter Covid-19-pandemin? Upplever förskollärare att inskolningsprocessen är central när det kommer till barns anknytning i förskolan? Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom tre stycken kvalitativa forskningsintervjuer med förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Bowlbys anknytningsteorianvänts. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att Covid-19-pandemin till viss del har påverkat barns anknytning tillatt luta mot otrygg anknytning. Resultatet visar också på att vårdnadshavarens roll vid inskolning är signifikant i anknytningsskapandet mellan förskollärare och barn enligt förskollärare. Covid-19-pandemin gjorde vårdnadshavarens delaktighet i inskolningsprocessen mer begränsad vilket resulterade i en mer ansträngande anknytning mellan barn och förskollärare. Vidare visar studiens resultat att förskollärare uppfattar att en trygg anknytning för ett barn vid inskolning påverkas av deras relationsskapande med hen. Slutsatsen av studien blev att Covid-19-pandemin påverkade barns anknytning vid inskolning till viss del men att dessa tendenser ser ut att avta.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på inskolningsperioden av yngre barn som upplever separationsångest på förskolan. Studien belyser olika faktorer som förskollärare menar kan påverka förutsättningarna för barnens trygga anknytning på förskolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts med sex förskollärare från sex olika förskolor samt tre olika kommuner. Empiri har sedan analyserats utifrån anknytningsteori och teoretiska begrepp. Utifrån anknytningsteori fungerar en nära och trygg relation med pedagoger som en “trygg bas” eller “säker hamn” för barnet att våga vara nyfiken och utforska sin omvärld (Bolwby,2010; Broberg et all. 2012). Tidigare forskning visar att en orsak till att barn upplever oro eller separationsångest kan främst bero på avsaknad av en trygg anknytning och anknytningsperson (Broberg och Mothander,2015; Klette och Killen, 2018). När barn upplever fara eller blir oroliga, börjar barnens anknytning slås på likadan som en “termostat” för att denna situation ska återgå till viloläge måste barns grundläggande behov besvaras (a.a.).    Resultaten av studien visar en trygg anknytning är grunden för att barn ska utvecklas känslomässigt och denna känslomässiga utveckling lägger grunden för barns fortsatta utvecklingen. Denna trygghet skapas när pedagogerna är både fysiskt och psykiskt närvarande samt är lyhörda och besvarar barns utrycka behov och signaler. Dessutom visar resultaten att pedagogerna underlättar perioden under och efter inskolningen för barnen genom att använda sig av tillvägagångssätt som kan minska oro, stress och ängslan hos barnen. Ett gott tillvägagångsätt för pedagogerna kan vara att uppmärksamma barnens oro genom att se över sitt förhållningssätt, rutiner och verksamheten samt samarbeta med vårdnadshavare.

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare att inskolning sker av nyanlända barn och vårdnadshavare på förskolan för att skapa trygghet? Hur säger sig förskollärare kommunicera med nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning för att skapa trygghet? Vilka utmaningar säger sig förskollärare uppleva vid inskolning av nyanlända barn och vårdnadshavare? Studiens teoretiska utgångpunkt utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ metod med fokus på enskilda semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet av respondenter består av fyra verksamma förskollärare, samtliga respondenter är väl förtrogna i arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inom förskolans utbildning. För att analysera studiens datamaterial har analysmetoden sortera, reducera och argumentera använts. Avslutningsvis har datamaterialet kodats och sorterats i relation till forskningsfrågorna, vilket har hjälpt till att dela upp empirin i teman för att få fram studiens resultat. Studiens resultat visar att förskolan är viktig för nyanlända familjer som kommer till Sverige eftersom förskolans utbildning ofta blir den första kontakten med samhället. Tryggheten är det allra viktigaste för alla barn och familjer på förskolan. För att skapa trygghet vid inskolning av nyanlända barn och familjer är det viktigt att lyssna och visa intresse för familjens språk och kultur. Slutsatser som dragits i studien är vikten av en fungerande kommunikation mellan förskola och nyanlända familjer för att skapa trygghet samt att det verbala språket inte alltid är det viktigaste vid kommunikation. Ytterligare en slutsats är hur viktigt det är med lyhördhet vid inskolning av barn och vårdnadshavare för att inskolningen ska vara trygg samt anpassas till varje enskild individ.

Denna studie vill undersöka hur svenska och finska pedagoger beskriver anknytning och inskolning samt hur de förbereder och arbetar med inskolning av nya familjer till förskolan och vad pedagogerna anser som hinder i ämnet. Syftet fokuserade på att få kunskap om hur inskolningspraktiker genomfördes, hur pedagogerna resonerade om detta, deras val av pedagogiska metoder vid arbetet kring anknytning. Studien använde sig av fenomenografi för att studera människors uppfattningar om ämnet. Jag ville undersöka ”vad de vet” om ämnet och hur de förstår det. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ta reda på pedagogernas uppfattningar i ämnet dessa intervjuer genomfördes i ett öppet samtal där de fick plats att styra samtalet till vad de menar som viktigt. Intervjuerna genomfördes med totalt sju pedagoger från Sverige och Finland. Resultaten visade att pedagogerna beskriver anknytning på ett liknande sätt men det skiljer sig i hur de arbetar med inskolning och vilka förutsättningar de har beroende på olika faktorer ex lagar och samhällsnormer. De arbetade även olika med hur man bjuder in föräldrarna i verksamheten, men alla pedagogerna såg föräldrarna som en tillgång vid inskolningsmomentet. Slutsatserna kan användas som inspiration till att genomföra nya studier kring ämnet då mer vetenskap behövs kring detta forskningsfält.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för samverkan mellan förskollärare och föräldrar vid inskrivning av nyanlända barn till Sverige, med fokus på hur en trygg miljö kan skapas för ett enskilt barn. För denna studie har fem intervjuer genomförts med fem förskollärare som arbetar på fem olika förskolor. Metoden som användes var en kvalitativ metod som sköttes med semistrukturerade intervjufrågor som skulle belysa samarbetet mellan förskollärare och nyanlända barnfamiljer under inskrivningen.  Resultatet av studien visar att det är det enskilda barnets behov som styr förälderns närvaro vid inskrivningen och att det är nödvändigt för barnets säkerhet att det knyter an till en eller flera förskollärare. Vidare visar resultaten att kommunikationssvårigheter till följd av språkbarriär kan orsaka utmaningar vid förskoleinskrivning.

Studiens fokus ligger i att synliggöra vårdnadshavares erfarenheter av inskolning då deras perspektiv inte uppmärksammas i samma utsträckning som pedagogers och barns perspektiv. Det är betydelsefullt att öka kunskapen gällande vårdnadshavares upplevelser av inskolning då inskolning är en stor förändring och en övergångsperiod som sker i deras barns och deras liv. Perspektiv från vårdnadshavare kan dels ge en inblick till andra vårdnadshavare och dels ökad förståelse bland pedagoger i förskolan. Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavares erfarenheter av inskolning. Urvalet i studien består av 8 vårdnadshavare som delat upplevelsen av inskolning av sina barn i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts, där vårdnadshavarna intervjuats i en semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv (Bowlby 2010), samt teorin om anknytningsstilar som utformats av Bowlby och Ainsworth (1967). Begrepp som KASAM (Antonovsky 1987) kommer också att användas i studien. Resultatet visar på hur vårdnadshavares erfarenheter sett ut ur olika aspekter under inskolningen, såsom introduktionen, samspel och kommunikation mellan det olika medverkande i inskolningen. Inför introduktionen fick vårdnadshavarna information om inskolningen på olika sätt, dels via öppethus och dels via informationsbrev. Det fanns en förväntan från vårdnadshavarna att pedagogerna skulle skapa en anknytning till deras barn under inskolningen för att ge trygghet åt barnet. Vårdnadshavarna hade även förväntningar på att förskolepersonalen skulle ha en pedagogisk utbildning. Resultatet visade även att kommunikationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna var betydelsefullt i hur vårdnadshavarna upplevde sitt samspel med pedagogerna. Vidare framkom det att vårdnadshavarna hade olika upplevelser gällande hur närvarande pedagogerna var under inskolningen. Avslutningsvis visar slutsatsen på att inskolning är en invecklad process. Detta då det finns många faktorer som kan haft en påverkan i vårdnadshavarnas upplevelser av inskolning. Pedagogernas utbildningsnivå samt erfarenhet, första mötet med förskolan, kommunikation och samspel mellan det olika parterna, barnets anknytningsmönster och vårdnadshavarnas föräldraidentitet är alla olika faktorer som kan ha en inverkan i vårdnadshavarnas erfarenhet.

In this essay, we have used scientific methodology as means to correlate our reflections to scientific literature and theory. The purpose of the essay is to examine the three-day parent active introduction method and its influence on children, parents and teachers. We have interviewed four teachers from different pre-schools in Stockholm in order to gain more knowledge from other teachers point of view on our research. The essay starts with two different firsthand scenarios where we describe three-day parent active introduction. In one of the two scenarios the children are introduced in a group and in the other the children are introduced individually. Throughout the writing of the essay it has brought thought to our minds about the length of the introduction and how that length effects the childrens attachment. Since we want to gain deeper understanding of the childrens attachment to the teachers we have based the essay upon John Bowlby's attachment theory. We have also taken in to consideration other views by other psychologists and theorists, who argue that children need time to build the relationship with the teachers during the introduction and that parents should not leave their children too early in pre-school. We believe that it is one of the most important moments for the childrens continued development to establish emotional bonds with the person who takes care of the child. In our essay we leverage the importance of the attachment theory has in relation to the moment when the children are being seperated from their parents for the first time. Then we examine the pre-school curriculum, if it in any way advocates the three-day parent active introduction. We also want to clarify what three-day parent active introduction is about. In addition we also are interested in finding out why threeday parent active introduction increased so much in popularity. We believe that the introduction has to start from the individual child and that the child needs time to build relationships. / Vi skriver denna uppsats i vetenskaplig essäform, där våra reflektioner kopplas till vetenskaplig litteratur och teori. Syftet med denna essä är att undersöka tredagars föräldraaktiv inskolning och dess påverkan på barn, föräldrar och pedagoger. För att få in andra pedagogers perspektiv i vår undersökning har vi intervjuat fyra pedagoger från olika förskolor i Stockholmsregionen. Essän inleds med två olika egenupplevda berättelser där vi beskriver tredagars föräldraaktiv inskolning. I den ena berättelsen skolas barnen in i grupp och i den andra skolas de in enskilt. När vi skriver våra berättelser väcks tankar kring inskolningsmetodens längd och hur längden påverkar barnens anknytning. Då vi vill nå djupare förståelse för barnens anknytning till pedagogerna, har vi i essän utgått ifrån psykoanalytikern John Bowlbys anknytningsteoretiska perspektiv. Samtidigt utgår vi även ifrån andra psykologer och teoretiker, som menar att barnen behöver tid på sig att bygga relation med pedagogerna under inskolningen och att föräldrarna inte bör lämna barnen för tidigt i förskolan. Vi tror att detta att knyta känslomässiga band med den närmaste omvårdnadspersonen är ett av de viktigaste momenten i barnens fortsatta utveckling. I vår essä lyfter vi frågan om anknytningens betydelse i separationsögonblicket den stunden då barnen skiljs från sina föräldrar för första gången. Därefter undersöker vi förskolans läroplan om den på något sätt förespråkar tredagars föräldraaktiv inskolning. Vi vill även tydliggöra vad tredagars föräldraaktiv inskolning går ut på. Vi vill också försöka ta reda på varför tredagars föräldraaktiv inskolning blivit så populärt. Vi menar att inskolningen måste utgå utifrån det individuella barnet och att barnet behöver tid på sig att skapa relationer.

Genom den här intervjustudien vill vi belysa förskollärares erfarenheter av att arbeta med den estetiska upplevelsen som en del av omsorgsarbetet med förskolans yngsta barn. Genom den fenomenologiska teorin ges vi möjligheten till fördjupade kunskaper om denna upplevelse vilken visar sig för oss som olika essenser av ett generellt fenomen. Resultatet visar att den estetiska upplevelsen är av stor betydelse under hela förskolans vardag och inte enbart under en särskild aktivitet och sträcker sig ända in i barnens hemmiljöer. Intervjuerna och teorin hjälper oss att förstå denna upplevelse som verksamt i ett mellanrum där det verbala språket kan ses som bristfälligt vilket gör den till en särskilt viktig del av omsorgen för de yngsta barnen på förskolan. Slutsatsen som vi får av denna studie är att förskollärare som arbetar med det estetiska som en del i omsorgsarbetet anser att det arbetssättet gynnar såväl barnet som individ samt gruppen som helhet där både barn och pedagoger ingår.

Att avsluta sin föräldraledighet och låta sitt barn börja på förskolan kan väcka mycket känslor. Då förälderns trygghet påverkar barnet är det centralt att både föräldrar och barn får det stöd de behöver under inskolningen. Det finns framför allt två inskolningsmetoder, den traditionella och den föräldraaktiva. Genom observationer och sökning av forskning inom området har vi studerat och analyserat den föräldraaktiva inskolningsmetoden. Barns samspel med sin omgivning och pedagogernas tillvägagångssätt och hantering av inskolning samt miljöns påverkan har stått i fokus för vår studie. De teoretiska perspektiv som vår undersökning bygger på är huvudsakligen anknytningsteori, där Trygghetscirkeln ligger som grund för analys av barnens beteende och omsorgsetik som grund för pedagogernas agerande.Resultatet för vår studie visade att Trygghetscirkeln kunde läsas av under alla de tre inskolningar vi observerade oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av förskola. De barn som deltog i vår undersökning var nyfikna och utforskande omgivningen, först tillsammans med sin förälder och sedan själva. Under det egna utforskandet återvände barnet till sin förälder för en kram eller lite lek för att sedan utforska vidare, men redan efter ett par dagar skedde återkopplingen mellan barnet och vårdnadshavaren endast med ett leende eller bara en bekräftande blick. Detta tolkade vi som att föräldern bekräftade att hen vara närvarande och fanns där för sitt barn om barnet skulle behöva hjälp med något. Undersökningen visade att pedagogernas handlande var av stor betydelse. När en pedagog var närvarande och bekräftade ett barns behov kunde vi se att barnet visade anknytningsbeteenden gentemot pedagogen. Vi kunde även se att pedagogernas förhållningssätt påverkade föräldrarna till de barn som skolades in, på så sätt att även föräldrarna var i behov av omsorg och bekräftelse. Detta för att kunna känna den trygghet som krävs för att barnet ska påverkas positivt. När pedagogerna erbjöd föräldrarna ett lyhört samspel och lugna dialoger kunde vi tolka dem som mer bekväma i verksamheten vilket i sin tur, enligt vår tolkning ledde till att barnen kändes mer ivriga att utforska omgivningen. Även miljön hade i vår studie en stor påverkan på barnens inskolningsprocess för att kunna erbjuda inkludering och bidra till en gemenskap.