Abstrakt Studien syftar till att undersöka vilka olika strategier sex förskollärare beskriver kan ha betydelse för att skapa en trygg anknytning mellan barnen i förskolan och pedagogerna. Den teoretiska utgångspunkten som låg till grund för studiens syfte och frågeställningar var Bowlbys (2010) anknytningsteori. Sex förskollärare intervjuades och datamaterialet analyserades tematiskt och ledde fram till studiens resultat. Resultaten delas in i fyra kategorier. Strategierna förskollärare uttrycker som betydelsefulla bygger på vikten av tillitsfulla relationer, miljön som strategi för trygg anknytning, förståelse och strategier vid inskolning och förståelse för vikten av kommunikation. Slutsatsen av studien är att anknytningsteorin behöver uppmärksammas i förskolan. Omsorg för barnet behöver få lika mycket plats som barns lärande i förskolans utbildning. Förskollärare använder sig av sina kunskaper och tidigare erfarenheter för att forma och använda olika strategier i arbetet med barns anknytning.

Viruset Covid-19 spred sig snabbt världen över och i mars 2020 var coronapandemin, som härjar än, ett faktum. Föreliggande studie syftar till att ta reda på pedagogers upplevelser av barns möjligheter till anknytning vid inskolning under coronapandemin. Inom studien har semistrukturerade intervjuer utförts med fem pedagoger på fem olika förskolor. Utgångspunkten för studien har vi funnit i tre forskningsområden vilka är anknytning, inskolning och pandemins påverkan på förskolan. Studien utgår från ett anknytningsteoretiskt perspektiv och begreppen trygg och otrygg anknytning, trygg bas och säker hamn, primär och sekundär anknytning samt relationer, interaktion och delaktighet. Vår intervjudata har analyserats genom tematisk analys i växelverkan mellan pedagogernas berättelser, tidigare forskning och teori. I studiens resultat har vi sett att förutsättningar för barns möjligheter att knyta an har förändrats, men det går inte att säga om det har lett till ökade, minskade eller likvärdiga möjligheter. Det vi kan se är att pedagogerna har ansträngt sig utöver det vanliga för att hitta lösningar för inskolning trots rådande restriktioner med barnets bästa i fokus.

Vår studies syfte är att öka kunskapen kring hur pedagoger uppfattar anknytning till barnen under inskolningen i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är ifrån John Bowlbys (1907-1990) anknytningsteori. Vi har använt oss utav en kvalitativ enkätstudie med sju respondenter för att besvara studiens syfte. Resultatet visade att anknytning beskrevs som trygghets- och relationsskapande mellan två eller fler personer. Resultatet visade även att pedagogerna ansåg att det var viktigt att familjerna erbjuds en ansvarig pedagog att anknyta sig till redan från början, både för barnet och vårdnadshavarna. Förhållandet mellan barn och pedagoger kan påverkas när vårdnadshavarna är osäkra, och därför är det viktigt att pedagogerna skapar goda relationer till vårdnadshavarna. Förutsättningar för att utveckla relationer i förskolan är trygga barn, vilket bidrar till ett effektivt samspel mellan pedagoger och vårdnadshavare. Slutsatsen av studien är att pedagogerna anser sig ha en stor betydelse för både vårdnadshavare och barnens trygga anknytning. Samarbetet mellan vårdnadshavarna och pedagoger anser de är viktigt då det underlättar inskolningen för barnen. Pedagogerna har barnens behov i fokus när de planerar vilken inskolningsmetod som ska användas just för det barnet. Utifrån våran studie kunde vi se att den vanligaste grunden för inskolning är den traditionella tvåveckors inskolningen med en tilldelad anknytningsperson.

Den här studien handlar om att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa en trygg introduktion av de yngsta barnen som för första gången ska introduceras i förskolan, samt vårdnadshavarnas tankar och upplevelser av introduktionen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om både förskollärares arbetssätt och vårdnadshavares upplevelser av introduktionen.Studien grundar sig i intervjuer med fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare för att ge insyn i deras tankar, upplevelser och perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien framkommer det att introduktionen är betydelsefull för både barn och vårdnadshavare. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att introduktionen ska bli trygg och för att de små barnen ska få förutsättningar att skapa anknytningsrelationer på förskolan. Resultatet av studien visar att introduktionen är till för hela familjen, både barn och vårdnadshavare introduceras till förskolans verksamhet. Det visar även att det är viktigt att skapa trygga relationer mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn för att barnet ska få de bästa förutsättningarna till en givande och lärorik förskolevistelse. / This study investigates how preschool teachers work to create a safe introduction for the youngest children who will be introduced to preschool for the first time, as well as the parents' thoughts and experiences of the introduction. The purpose of the study is to contribute knowledge about both preschool teachers' working methods and parents' experiences of the introduction. The study is based on interviews with four preschool teachers and four parents in order to gain insight into their thoughts, experiences and perspectives. Based on previous research introduction is significant for both children and parents. It takes time and commitment from the adults for the introduction to be safe and for the young children to have the conditions to create attachments at the preschool. The results of the study show that the introduction is for the whole family, both children and parents are introduced to the activities of the preschool. It also shows that it is important to create safe relationships between preschool teachers, parents and children in order for the child to have the best conditions for a rewarding and educational preschool stay.

Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.

The purpose of this essay is to examine how I as a childminder was affected in my profession by a child whose long introduction did not lead to a desired result from the start. What was needed in order to get a child to thrive and feel secure at my practice? Would I be able to give sufficient emotional care to all the children when one child was demanding such a huge amount of attention and tenderness? The essay begins with a story from my family day care practice. When I reflected over the events in it, it awakened my issues. Through this writing, I want to come to a deeper understanding of what seemed to be working for the new child. As a result of this writing process, I have reached the conclusion that the introduction finally succeeded. It did so because of ethical decisions that I made and because I put an extended moral responsibility in my working role. The change in our relationship where I succeeded to meet Elton more empathically, made it easier for me to test and find new ways to deal with his sorrow. Theories that I use relate to the knowledge about the importance of attachment in the kinder garden, Vygotskijs’s thoughts about the play, the Aristotele’s forms of knowledge and their importance for my development as an educator. I also treat the importance of the knowledge of emotions in interhuman activity, aided by the philosopher Fredrik Svenaeus. I support my thought constructions on theories that I quote. The quotations give more weight to my results, but they also help me to critically analyse my way of handling the dilemma that was generated. The process of writing this essay has given me new knowledge, obtained through reflection, and I feel that I am better equipped for the future. I also feel more ready as a professional to encounter sensitive children in my practice.

I förskolans läroplan (Lpfö 98 2016) står det att barnen ska få en god introduktion i förskolan. Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om introduktion av yngre barn i förskolan. Metoden som använts i datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem förskollärare som arbetar med olika introduktionsvarianter. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns skilda meningar och erfarenheter hos förskollärarna som arbetar med traditionell och föräldraaktiv introduktion gällande introduktionens längd, ansvarspedagog, rollerna hos vårdnadshavare och pedagog samt successiv lämning. Flera av förskolorna som ingår i studien har egna utformningar av traditionell och föräldraaktiv introduktionsvariant. Den traditionella introduktionsvarianten stämmer mer överens med anknytningsteorin i dessa faktorer. De flesta av informanternas förskolor använder ansvarspedagog under introduktionen oavsett variant. Alla förskollärarna vill att det första mötet med det nya barnet och vårdnadshavaren ska ske i ett lugnt sammanhang med få pedagoger och barn. Samtliga förskollärare lyfter samverkan med vårdnadshavaren som viktigt för att göra den trygg, eftersom de anser att vårdnadshavaren överför sina känslor till barnet.

My essay is about the importance of attachment during the introduction to the preschool. In my story I take a closer look at three children’s different reactions during and after the introduction. To start preschool is a big step in life where the child is exposed to a new environment and needs to adapt to new, unknown adults. Therefor it is in my interest to explore how this new environment affects the child during its first time in preschool. Each introduction and experience thereof are individual, but why is that? The purpose of my bachelor thesis is to find out the significance of the attachment as a basis for a good base for the children when they start preschool. In my essay I reflect on the attachment theory and what it means. I will focus on how parents affect the child and how we can cooperate with the parents to make the induction as good as possible for the child. I will also examine how the preschool organization and environment affects the pedagogue’s possibilities to create a safe environment for the children and their parents. In my exploration I have gathered information from other sources and literature, for instance John Bowlby, the author of A secure base. John Bowlby is considered the founder of attachment theory and has done research on the topic and written several books. The method I have used is process writing, which means I reflect on my story as a way to develop and improve continuously as I write my essay. I have read Essäskrivande som utforskning by Lotte Alsterdal where she explains reflection as a method to explore your experiences on a deeper level and this way learn more about a specific situation. The meetings with my tutor and students in my class are also a great access and support on the journey that is my master thesis. Together we reflect on our process writing and I get to hear the interpretation of others in regard to my work, helping me develop the way I think and write and reflect on the matter. During my work I have concluded that attachment is of significant importance. The new environment in preschool and the way it affects the pedagogue’s way of treating the child will create the foundation for the child’s continued time in preschool.

De flesta barnen idag går i förskolan och inskolningen är första mötet mellan pedagoger, vårdnadshavarna och barnet. Forskning om förskola och pandemin visar att förutsättningar i förskolans verksamhet har förändrats på grund av restriktionerna. Där barn och pedagoger haft högfrånvaro, men även att pedagoger och vårdnadshavarna behövt hålla avstånd sinsemellan. Mot denna bakgrund är det av vikt att förstå hur relationsskapandet och samverkan mellan vårdnadshavarna, barn och pedagogerna sett ut under pandemin, eftersom det i Läroplanen för förskolan, Lpfö18 (2018) står att pedagogerna ska samarbeta med hemmet och skapa tillitsfulla relationer till vårdnadshavarna. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogernas erfarenheter av inskolningar under pandemin ur ett omsorgetiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att det är en fördel att vårdnadshavaren är aktiv vid inskolningen eftersom pedagogerna får möjlighet att koncentrera sig på relationsskapandet till barnet, samt att vårdnadshavarna vill ha tydlig information vid skolstart. Studien grundar sig i kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, som ljudinspelats med sex olika pedagoger som har erfarenheter av inskolning både innan, under och efter pandemin. Det insamlade empiriska materialet har sedan kategoriserats utifrån olika teman utifrån intervjupersonernas berättelser, där materialet analyserat med stöd av ett omsorgsetiskt perspektiv. Resultatet visar hur covid-pandemin påverkat inskolningen på olika sätt i förskolan. Tillexempel att relationsskapandet till vårdnadshavaren har blivit mer problematiskt, men även gjort att pedagogerna fått upp ögonen för nya inskolningsätt.

Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.