Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler. / This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion. The analysis was based on organizational institutionalism and translation, as well as previous research on Case Management and the diffusion of ideas. As a conclusion Case Management was described as a revolutionizing method that would import evidence based social work in the organization. That, and the obvious effort to adapt and integrate Case Management in the institutionalized metods and values of Swedish welfare organizations were factors for the diffusion. Case Management also turned out to be a similar method to the already established profession personligt ombud, wherefor Case Management can be seen as a relaunch of personligt ombud.

This study explains the process of how Kista bibliotek, a library in Stockholm, evolves from being an idea to a running activity. The library is created in a time of change, both political and economical and is supposed to meet many different goals set from many different actors. The library is placed in one of Stockholm’s biggest shopping centres, Kista galleria and close to Kista science city which is an important midpoint for international businesses and science. Kista is also an area of segregation and socioeconomic problems and the library want to connect the different ‘worlds’ and together; the local people, businesses and the community create an environment which to be proud of. With new institutionalism as theoretical frameworks and with the use of qualitative interviews and unobtrusive observations, this paper shows how the original idea transforms throughout different levels of the organization. How the library evolves to be both traditional and progressive, how it meets the needs of the locals and work with the commercial environment to fulfil their mission to be a public place in the middle a commercial shopping centre. This study portrays a picture of a library which is moves between different organizational fields, between the private and public sector to achieve the goal of being a modern library in a modern world.

With different interests at stake, conservation is at the centre of power relations and negotiations over how best to manage a landscape, and is thus a potential source of conflicts, not only about how to manage the land, but also more importantly about what is just. In 2008 Sweden's National Park Plan, the creation of a national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags in the county of Jämtland was recommended. This area covers in part the land used by Handölsdalen, Mittådalen and Tåssåsen samebys for reindeer herding, and, in May 2016, the samebys declared that they would oppose the national park project. Negotiations between the samebys on the one hand, and the authorities in charge of running the project – the Swedish Environmental Protection Agency and the County Administrative Board of Jämtland – took place, until, in May 2017, the project actors officially met all for the first time. The samebys most notably demanded that reindeer herding and the Saami culture are recognised in the national park, and that the samebys have a clear influence in the project and later in the park management. Despite being overrepresented in national parks, Saami reindeer herders remain in fact underrepresented in the management of these parks, and still struggle locally to be included in conservation projects. In parallel to the progressive recognition of their rights as an indigenous people and within a national trend fostering local participation, they have been however increasingly included in the discussions on conservation projects at the local scale. This thesis aims at contributing to challenge the way conservation is still conceptualised and practiced in Sweden. It raises the question of what the opportunities are for the affected samebys to anchor their claims in the negotiations over the establishment of a planned national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags. The question is studied through the lens of the discursive institutional conflict management analysis, which allows to have a deep understanding of the negotiation process, by looking at its procedural as well as contextual aspects, and at the interdependence between the samebys and the authorities. Overall, the procedural aspects of the negotiation process are unfavourable to the samebys, the contextual aspects provide only mixed opportunities for the samebys, and the interdependence of the parties, while positive, is weak in degree which may hamper the anchoring of samebys' claims. This thesis demonstrates the importance of institutional change and building of trust for the effective recognition and participation of the samebys in the process. / Med olika intressen står konservering i centrum för maktrelationer och förhandlingar om hur bäst man kan hantera ett landskap och är därmed en potentiell källa till konflikter, inte bara om hur man hanterar landet, men också viktigare om vad som är rätt. I Nationalparksplan för Sverige under 2008 rekommenderades att skapa en nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. Detta område täcker delvis marken som används av samebyarna Handölsdalen, Mittådalen och Tåssåsen för renskötsel, och i maj 2016 förklarade samebyarna att de skulle motsätta sig nationalparksprojektet. Förhandlingar mellan samebyarna och de myndigheter som ansvarar för att driva projektet - Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län - ägde rum fram till maj 2017 då alla projektets aktörer träffades officiellt för första gången. Samebyarna krävde framför allt att renskötsel och samekultur erkänns i nationalparken och att samebyarna har ett tydligt inflytande i projektet och senare i parkförvaltningen. Trots att de är överrepresenterade i nationalparker är samiska renskötare faktiskt underrepresenterade i förvaltningen av dessa parker och strider fortfarande lokalt för att bli inkluderade i projekt för bevarande. Parallellt med det progressiva erkännandet av deras rättigheter som ursprungsbefolkning och inom en nationell trend som främjar lokalt deltagande har de emellertid alltmer ingått i diskussionerna om bevarandeprojekt på en lokal skala. Avhandlingen syftar till att bidra mot att utmana hur bevarandet fortfarande är betraktat och praktiserat i Sverige. Det väcker frågan om vilka möjligheter som finns för de drabbade samebyarna att förankra sina krav i förhandlingarna om inrättandet av en planerad nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags. Frågan studeras genom linsen i den diskursiva institutionella konflikthanteringsanalysen, som möjliggör en djup förståelse av förhandlingsprocessen genom att titta på dess procedur- och kontextuella aspekter samt på det ömsesidiga beroendet mellan samebyarna och myndigheterna. Sammantaget är de procedurmässiga aspekterna av förhandlingsprocessen ogynnsamma för samebyarna, de kontextuella aspekterna ger endast blandade möjligheter för samebyarna, och parternas ömsesidiga beroende, vilket är positivt i sig, är svagt i en grad som kan hämma förankringen av samebyarnas krav. Denna avhandling visar vikten av institutionell förändring och uppbyggnad av förtroende för samebyarnas effektiva erkännande och deltagande i processen.

Der Historische Institutionalismus und der Evolutorische Institutionalismus - zwei Theorien wie sie unterschiedlicher nicht sein können. Erstaunlicherweise ziehen beide Theorien dennoch am gleichen Strang: Sie verfolgen gleichermaßen das Ziel, Entstehung, Wandel und Funktion von Institutionen zu erklären. Aber gibt es dabei besser und schlechter, stärker und schwächer? Welche Relevanz hat das Thema? Kommen nur erlesene Forscher und Spezialisten in den Genuss der Früchte der Theorien? Oder können sich auch Anwender und „Theorien-Handwerker“ die Vorteile der hier behandelten Denkansätze nutzbar machen? Ziel dieser Arbeit ist es, diesen Fragen nachzugehen. Insbesondere die „Undurchdringbarkeit des Theoriendschungels“ hat es dem Verfasser angetan: Mit der Motivation, dem Leser Vertrautheit im Umgang und in der Anwendung der Theorien zu verschaffen. Ein Bewertungssystem, ein anwendungsorientiertes Modell und die Einbindung eines Hausprojektes sollen dabei helfen. Allerdings soll auch „der Finger auf die eigene Wunde gelegt werden“, indem die eigenen Modelle und Abbildungen kritisch geprüft und Lücken und Widersprüche aufgetan werden. Auch durch eine kritische Würdigung der Arbeit wird ein wichtiger Beitrag geleistet: Sie hilft, etwaigen zukünftigen Forschungsbedarf zu identifizieren. Die einzelnen Schritte zum Ziel setzen zunächst voraus, dass im folgenden Kapitel 2 die zentralen Forschungsfragen dargelegt und Methodik und Untersuchungsrahmen vorgestellt werden. Kapitel 3 und Kapitel 4 gehen mittels Literaturdiskussion und kritisch reflektiertem Zusammenfassen von Vorarbeiten auf die Kernaussagen und Schnittstellen beider Theorien ein. In dem darauf folgenden Theorienvergleich werden die Theorien in Vergleichskategorien auf ihre Stärken und Schwächen hin analysiert und anschließend bewertet. Die Ergebnisse des Theorienvergleichs fließen in Kapitel 5 ein, in welchem ein Modell für die praktische Anwendung entwickelt wird. Zuletzt wird Forschungslücken aufzeigen.

Der Historische Institutionalismus und der Evolutorische Institutionalismus - zwei Theorien wie sie unterschiedlicher nicht sein können. Erstaunlicherweise ziehen beide Theorien dennoch am gleichen Strang: Sie verfolgen gleichermaßen das Ziel, Entstehung, Wandel und Funktion von Institutionen zu erklären. Aber gibt es dabei besser und schlechter, stärker und schwächer? Welche Relevanz hat das Thema? Kommen nur erlesene Forscher und Spezialisten in den Genuss der Früchte der Theorien? Oder können sich auch Anwender und „Theorien-Handwerker“ die Vorteile der hier behandelten Denkansätze nutzbar machen? Ziel dieser Arbeit ist es, diesen Fragen nachzugehen. Insbesondere die „Undurchdringbarkeit des Theoriendschungels“ hat es dem Verfasser angetan: Mit der Motivation, dem Leser Vertrautheit im Umgang und in der Anwendung der Theorien zu verschaffen. Ein Bewertungssystem, ein anwendungsorientiertes Modell und die Einbindung eines Hausprojektes sollen dabei helfen. Allerdings soll auch „der Finger auf die eigene Wunde gelegt werden“, indem die eigenen Modelle und Abbildungen kritisch geprüft und Lücken und Widersprüche aufgetan werden. Auch durch eine kritische Würdigung der Arbeit wird ein wichtiger Beitrag geleistet: Sie hilft, etwaigen zukünftigen Forschungsbedarf zu identifizieren. Die einzelnen Schritte zum Ziel setzen zunächst voraus, dass im folgenden Kapitel 2 die zentralen Forschungsfragen dargelegt und Methodik und Untersuchungsrahmen vorgestellt werden. Kapitel 3 und Kapitel 4 gehen mittels Literaturdiskussion und kritisch reflektiertem Zusammenfassen von Vorarbeiten auf die Kernaussagen und Schnittstellen beider Theorien ein. In dem darauf folgenden Theorienvergleich werden die Theorien in Vergleichskategorien auf ihre Stärken und Schwächen hin analysiert und anschließend bewertet. Die Ergebnisse des Theorienvergleichs fließen in Kapitel 5 ein, in welchem ein Modell für die praktische Anwendung entwickelt wird. Zuletzt wird Forschungslücken aufzeigen.:Abbildungs-, Tabellen- und Abkürzungsverzeichnis III Kapitel 1 Einführung, Ziel und Übersicht der Seminararbeit 1 Kapitel 2 Theoretischer Hintergrund 3 2.1 Darlegung zentraler Forschungsfragen 3 2.2 Methodik und Untersuchungsrahmen 3 Kapitel 3 Kernaussagen und Schnittstellen 5 3.1 Genese und Stand des Historischen Institutionalismus 5 3.2 Genese und Stand des Evolutorischen Institutionalismus 7 3.2.1 Die Essenz des Evolutorischen Institutionalismus 7 3.2.2 Einordnung in die Landkarte des Evolutorischen Institutionalismus 8 Kapitel 4 Theorienvergleich - Denken in Kategorien 9 4.1 Motivation und Ziele 9 4.2 Vorstellung des Vergleichsschemas 9 4.3 Durchführung des Theorienvergleichs 10 4.3.1 Reichweite 10 4.3.2 Tiefe 11 4.3.3 Einfachheit 12 4.3.4 Sparsamkeit 13 4.3.5 Produktivität 14 4.3.6 Interne Konsistenz 15 4.3.7 Genauigkeit 16 4.4 Interpretation des Bewertungssystems 16 Kapitel 5 Ein Modell für die praktische Anwendung 19 5.1 Der Evolutorische Institutionalismus zum Anfassen - Motivation 19 5.2 Bottom-up! Vom Hausprojekt zum Modell 19 5.3 Entwicklung und Aspekte des Modells 20 Kapitel 6 Ergebnisse und Diskussion 23 6.1 Lücken und Widersprüche in den Ergebnissen 23 6.2 Zukünftiger Forschungsbedarf 23 6.3 Zusammenfassung wichtigster Ergebnisse 24 Literaturverzeichnis 25

Datum: 2022-05-30  Nivå: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Amanda Gustafsson (98/01/23) och Malva Hornfelt (95/11/21) Titel: Opinionsbildning för ett jämställt arbetsliv? Handledare: Magnus Linderström  Nyckelord: Jämställdhet, institutionalism, särkoppling, isomorfism, idéspridning, intresseorganisationer Forskningsfrågor: Övergripande fråga; Vilka institutionella förhållanden och processer återfinns i opinionsbildningen om jämställdhet?  Underfrågor; Hur kommer idéspridning till uttryck i Ledarnas opinionsbildning? Hur positionerar sig Ledarna i förhållande till isomorfa processer? Hur framställs Ledarnas opinionsbildning och uttalanden i förhållande till särkoppling? Syfte: Studiens syfte är att undersöka Ledarna och deras ställningstaganden kring jämställdhet utifrån ett institutionellt perspektiv, för att skapa djupare förståelse för de institutionella förhållanden och processer som försvårar aktualiseringen av jämställdhet i praktiken. Metod: I studien används en kvalitativ fallstudiemetodik och en tematisk dokumentanalys som främsta verktyg. Det empiriska materialet utgörs av publicerade dokument i form av debattartiklar och blogginlägg. Slutsats: Opinionsbildningen präglas av institutionella processer i form av särkoppling, idéspridning och föreställningar som tolkas som sanning. Idéspridning och föreställningar förekommer i syfte att synliggöra den särkoppling och dissonans som finns i jämställdhetsdebatten. Förståelse för de institutionella strukturernas förhållande till debattens utformning har möjliggjorts i och med studiens teoretiska tolkning av fenomenet. Studiens empiriska bidrag möjliggör en djupare förståelse för fenomenet i den givna kontexten och bör ej generaliseras. / Date: 2022-05-30 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Amanda Gustafsson (98/01/23) and Malva Hornfelt (95/11/21) Title: Debating for work life equality? Supervisor: Magnus Linderström  Keywords: Equality, institutionalism, decoupling, isomorphic processes, translation of ideas, trade unions. Research questions: Overarching question; Which institutional processes are present in the debate regarding gender equality? Sub-questions; How is translation of ideas presented in the trade union Ledarna’s opinions? What is the trade union Ledarna’s stance regarding isomorphic processes? How are the opinions of the trade union Ledarna presented in regard to decoupling? Purpose: The purpose of this case study is to establish a deeper understanding of the institutional processes which complicate the actualization of gender equality in the workplace, by examining the views presented by the Swedish trade union Ledarna in the debate regarding gender equality. Method: This is a qualitative case study which utilizes a thematic document analysis as its main tool of analysis. The empirical data consists of web-based publications such as blog posts and debate articles. Conclusion: The debate is characterized by institutional processes such as decoupling, translation of ideas and perceptions perceived as truths. Translation of ideas as well as perceptions are used in the debate to visualize the dissonance and decoupling which is present in the views surrounding the gender equality debate. Deeper understanding for the relationship between the debate and the institutional processes have been generated due to the theoretical interpretation of the phenomenon. The empirical contribution of the study establishes a deeper understanding for the phenomena in its given context and thus should not be generalized or used for wider application within organizational theory.

The representation of women in parliament is a subject that has been up for debate since the beginning of the 20th century and the beginning of women’s suffrage. Gender quotas is a way to increase the representation of women in modern parliaments, even in the Swedish riksdag. This qualitative, comparative study shows that out of the eight Swedish parties of parliament, six is implementing gender quotas but in different ways and for different reasons. These reasons get brought into light in official party documents where the parties discuss their stance on gender equality politics and gender quotas. The parties’ opinion on gender quota is defined by three different kind of arguments: the argument of equal representation, the argument of resources and the argument of interest. The left-wing parties tend to use all three of the arguments, while the right-wing parties tend to be more sceptical of the use of gender quotas and therefore use two or less arguments. The parties’ stance on gender quotas are furthermore analysed from the perspective of the theory of feminist institutionalism. Parties who use all three of the arguments, or all the argument except the argument of resources, tend to have a feminist approach to their politics. These parties use gender quota as a way of reforming the parliament’s structure. Other parties who focus on justice and resource as arguments of gender quotas is often more conservative or focused on preserving the structure on which the riksdag is built upon.

The aim of this study is to analyse the Moderate Party and the Swedish Democrats idea development in the issue of migration in 2010-2018. The inquiry consists of the following two research questions. How has the Moderate Party and the Swedish Democrats positions regarding migration developed in 2010-2018? How can institutional theories explain the Moderate Party and the Swedish Democrats idea development? The study is encompassed by three theoretical perspectives also recognised as rational-choice institutionalism, historical institutionalism and discursive institutionalism. In regard to the methodological approach, the study employs the comparative case study design with the most-similar system and is essentially an idea analytical study. The main results reveal that both the Moderate Party and the Swedish Democrats have adjusted their migration policies but to different degrees. The Swedish Democrats promote similar policies in 2010 as in 2018 with smaller alterations while the Moderate Party has customised larger alterations, distinguishing the party’s migration policy from 2010 and 2018. These policy alterations are primarily explained as a result of rational action, societal discourses and critical junctures.