The Swedish Armed Forces had until relatively recently the alignment to act as an international peace keeping force by supporting other actors when promoting peace and freedom. Then the focus was to strive for military interoperability in that context. Now the alignment has shifted to the focus on defense of the national territory. A task that have been given the Swedish Armed Forces is to be able to do so together with other military forces including members of the North Atlantic Treaty Organization. This analysis seeks to answer how the military interoperability between the Swedish Armed Forces and the North Atlantic Treaty Organization is today in the context of joint multinational operations with the purpose to defend the national territory of Sweden. The result of this analysis shows that the Swedish Armed Forces and the North Atlantic Treaty Organization have achieved military interoperability in some respects but there is an absence of this in other respects. One of the prime conclusions of this analysis is that more research should be done in this area to get a clearer apprehension about how the military interoperability look between these actors and how it can be improved in the context of joint multinational operations with the purpose to defend the national territory of Sweden.

I Doktrin för Gemensamma operationer från 2020 introduceras svensk operationskonst som består av byggstenarna manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande. Införandet och accentueringen av integrationstänkande som en grundläggande princip för militära operationer signalerar tydligt betydelsen av Försvarsmaktens integrering med andra aktörer, nationellt som internationellt.  Tankarna om integration i denna nya allomfattande bemärkelse är ur svenskt perspektiv nya, där både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter kring begreppet uppfattas vara mycket begränsade vilket kan leda till att begreppet missförstås alternativt inte kommer till sin rätt med följd att de eftersökta synergieffekterna inte uppnås. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Codners interoperabilitetsteori undersöka i vilken omfattning svenska officiella politiska och militära styrdokument stödjer eller skapar förutsättningar för integration och integrationstänkande. Denna kunskap skapar förståelse för olika dimensioner av integration och dess roll i en praktiknära kontext då det belyser relevanta aspekter som behöver omhändertas för att främja integrering av förmågor, aktiviteter och metoder.  Uppsatsens resultat har påvisat att begrepp och sammanhang som indikerar former av integration och integrationstänkande i inriktande och styrande publikationer förekommer i hög grad. Huvudsakligen uttrycks detta genom olika beskrivningar av samarbeten, samverkan och samordning där strävan till integration ska förstås som en avsikt att skapa och finna gynnsamma synergier tillsammans med andra relevanta aktörer.

Detta arbete ämnar att undersöka vilka metoder som används i Sverige förinformationsöverföring från modellering- till energisimuleringsprogram. Utifrån identifierademetoder konstaterades för- och nackdelar med respektive metod som fungerade som underlagtill förslag av utvecklingsmöjligheter. Problemet som uppstår vid informationsöverföring från BIM-modeller till energimodeller är att det sker informationsförluster som sedan måste matas in manuellt i energisimuleringsprogrammet. Detta manuella arbete blir tidskrävande och kostsamt vilket medför att färre energisimuleringar utförs. Slutsatserna av studien ska bidra till att främja en energieffektiv modelleringsprocess och därmed minska bygg- och fastighetsindustrins energianvändning. Studien initierades med en litteraturstudie för att få en större förståelse för informationsöverföring. Därefter bestod forskningsmetoden främst av en semistrukturerad intervjustudie där fem företag intervjuades. De intervjuade respondenterna bestod av energispecialister och besvarade frågor som utgick från en intervjuguide. Utöver intervjustudien utfördes ytterligare en litteraturstudie för att få ett mer utförligt resultat. Resultaten av intervjustudien visade att samtliga respondenter arbetar med energisimuleringsprogrammet IDA ICE, och att den vanligaste metoden för informationsöverföring var med DWG-filer. Denna metod importerar endast en planritning som används som en mall för att modellera byggnaden i IDA ICE. Fördelarna med metoden är att energiexperten lär känna byggnaden och kan identifiera dess styrkor samt svagheter utifrån ett energiperspektiv. Nackdelarna är att metoden kräver mycket tidskrävande manuellt arbete som dessutom ökar risken att det blir fel på grund av den mänskliga faktorn. Metoden med DWG-import är ett separerat arbetssätt som motverkar automation och samarbete mellan olika discipliner. En annan identifierad metod för informationsöverföring till IDA ICE är med IFC-filer. Metoden importerar geometrisk data och orientering till IDA ICE. Vidare visar litteraturstudien att även en semiautomatisk import av termiska zoner kan uppnås. För att geometrisk data och termiska zoner ska kunna importeras korrekt till IDA ICE krävs det att den ursprungliga BIM-modellen upprättas dels så att IFC-filen kan läsa BIM-modellen och dels så att IDA ICE kan läsa IFC-filen. Nackdelarna med IFC-importer är att energimodellen måste kontrolleras så att den stämmer överens med den ursprungliga BIM-modellen och det kan bli tidskrävande om det är många fel i IFC-filen. Om IFC-filen innehåller alltför många fel finns det en risk att ingen information kan importeras till IDA ICE, vilket betyder att DWG-import måste användas istället. Speckle är en metod som är i en tidig utvecklingsfas. Speckle möjliggör att information kan överföras mellan program utan användningen av ett filformat. Däremot stödjer inte IDA ICE en direkt dataström med Speckle utan det krävs några mellansteg för att få informationsöverföringen att fungera. Slutsatsen för arbetet är att DWG-import bör bytas ut mot IFC-import eftersom det kan spara tid, sänka kostnader och möjliggöra fler energisimuleringar. För att en IFC-import ska fungera måste arkitekten modellera och exportera filen på ett visst sätt från BIM-programmet. Ett upprättande av en manual för hur arkitekten ska modellera och exportera kan vara en lösning till detta problem. Det föreslås att EQUA utvecklar en arkitektmanual eftersom de har mest kunskap om vad som krävs för att en IFC ska kunna importeras till IDA ICE. / This work aims to identify methods used in Sweden for information exchange between BIM-software and energy simulation software. The advantages and disadvantages of each method were pointed out which led to suggestions for improvement. The conclusion of this thesis is supposed to promote a more energy-efficient modeling process. The study was initiated with a qualitative literature study to gather knowledge about the topic. A semistructured interview study was conducted where experts on the subject answered questions based on the aim of the study. In addition to the interview study another qualitative literature study was conducted to broaden and gain a more detailed result. The result of the interview study showed that all respondents use the energy simulation software IDA ICE, and that the most common method for information exchange is by using the DWG-file format. A method which only allows for the import of the building's blueprint. Another identified method was by importing IFC-files which allows for the import of a building's geometry. A third method was by streaming information through Speckle. This method requires additional plugins and is in an early stage of its development. It was concluded that DWG-import should be replaced by IFC-import as it saves time in the energy modeling process which allows for an increased number of simulations to be made. For an IFC-file to work the architect must create the model as well as export it from the BIM-software in a certain way. In order for the architect to understand how to do this a manual with instructions needs to be produced. It is suggested that EQUA develops this manual as they have the most knowledge about what it takes to import a working IFC-file.

I dagsläget använder akutmottagningen på Södersjukhuset ett manuellt tillvägagångssätt när personalen ska sätta in vitalparametrar som andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, pulsfrekvens, medvetandegrad samt kroppstemperatur i patientjournalen. Som arbetsmetod kan detta leda till antingen inkorrekta värden eller korrekta värden men för fel patient. Behovet och efterfrågan av ett mer automatiserat system finns för ett bättre arbetsflöde.    Detta projekt har resulterat i skapandet av ett användargränssnitt som har syftet att underlätta arbetet på akutmottagningen. Användargränssnittet är utvecklat i C# och utseende är baserat på önskemål från Södersjukhusets personal för ett färdigt system. Användargränssnittet kommer inte att kunna implementeras i sjukhuset utan är tänkt att användas som exempel på hur sjukhuset vill att arbetsflödet ska se ut.

This thesis explores Swedish military branches views on Joint Operations in the context of the evolving scope of warfare and Sweden being on the onset of NATO integration. It examines joint operations through the lenses of synergy, coordination, and interoperability among the traditional military branches Army, Navy, and Air Force. Using a qualitative methodology, the study analyses military doctrines and senior leader interviews, identifying a shared belief in the necessity of joint operations for future mission success. However, it also notes challenges due to the differing operational environments and capabilities of each branch. The results underscore the importance of developing a unified approach to training and operations to overcome these challenges and enhance operational effectiveness in a multi-domain battle space. The findings contribute to understanding how joint operations can address complex military challenges in an era where inter-domain cooperation is increasingly essential.

Vid en hypotetisk torrhamn i Viared där HCT-fordon förväntas användas kommer bådekonsolidering och de-konsolidering att förekomma. Den ökade kapacitet som är möjlig attlasta på ett HCT fordon, jämfört med ett normalt fordon, bidrar till att det är mer gods somska de-konsolideras vid ankomst till terminal. För att gods inte skall bli stående på terminalenkrävs ett tydligt informationsutbyte, vilket det inte finns mycket studier kring kopplat till HCTtransporter.Syftet med examensarbetet är att undersöka informationsutbyte vid konsolidering och dekonsolidering.Arbetet kommer utgå ifrån frågeställningen om hur ett effektivt kaninformationsutbyte skapas i samband med stora volymer av gods.En av slutsatserna som kan dras efter fallstudien på Kerry Logistics är att en ökad mängd godsendast kommer bidra till volymproblem, främst i form av resursbrist. Det skulle därför intevara svårare ur ett HCT-perspektiv, utan ju mer gods som kommer samtidigt desto störretryck blir det på informationsutbytet.Att ligga steget före med informationsutbytet vid hantering och planering av stora mängdergods framgår också vara av stor vikt. Med nödvändig information tillgänglig vid rätt tillfälleeffektiviseras informationsutbytet. Olika åsikter och uppfattningar kring vilken informationsom klassas som nödvändig och önskvärd har gjort det svårt att dra slutsatser kring de berördainformationsattributens roll. Goda affärsrelationer har däremot visat sig spela en stor roll vidett effektivt informationsutbyte. / At a hypothetical dry port in Viared where HCT-vehicles are expected to be used, bothconsolidation and de-consolidation will occur. The increased capacity of freight that ispossible to load on a HCT-vehicle, compared to a normal vehicle, contributes to the fact thatthere is more freight to be de-consolidated on arrival at the terminal. In order for goods not tobe left at the terminal, a clear exchange of information is required as there is not much studiesrelated to HCT-transport. The purpose of the thesis is to explore the information exchangerelated to consolidation and de-consolidation of goods.One of the conclusions that can be drawn from the case study at Kerry Logistics is that anincreased amount of goods only will contribute to problems related to volume, primarily inlack of resources. The informations exchange will not be more difficult from an HCTperspective, but when greater amount of freight arrives at the same time the pressure willincrease on the information exchange.To be ahead of the information exchange when it comes to handling and planninglarger amounts of goods is also important. With the necessary information available at theright time, the information exchange will be more efficient. Different opinions andperceptions about what information that should be classified as necessary and/or desirable hasmade it difficult to draw conclusions about the role of the relevant information attributes.Good business relations on the other hand, have proven to play a major role in order to createefficient information exchange.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO. En annan avsikt är att utgå från den uppenbara likheten att båda systemen är ytterst komplexa till sinnatur och kräver därför en kompetent organisation för adminstration och ledning. Vald metod är att studera hur enutvald nations, Storbritanniens, ledningsorganisation för JTIDS/MIDS arbetar. Syftet är att analysera huruvidaslutsatser kan dras rörande hur en svensk lednings-, planerings- och driftorganisation för nyttjande av TARASsystemeti Sverige skall verka i framtiden. Avseendet är då att studera organisatorisk nivå inom försvarsmakten,uppgifter i stort för densamma samt övergripande kompetensfrågor hos personalen. Slutsatserna i uppsatsen innebäratt någon interoperabilitet inte föreligger mellan TARAS och JTIDS/MIDS. Sverige måste därför lämna TARASsystemetoch gå över till JTIDS/MIDS-systemet om interoperabilitet på den högsta nivån, i uppsatsen benämndhumannivån, skall uppnås. Slutsatserna från diskussionen rörande administration och ledning av TARAS-systemetpekar på att endast en övergripande slutsats kan dras genom att jämföra med Storbritannien. Slutsatsen är att ensvensk ledningsorganisation för TARAS bör vara försvarsmaktsgemensam och organiseras inom Opil/FTK ram. Närdet gäller uppgifter i stort och kompetensfrågor är skillnaderna för stora för att slutsatser skall kunna dras. Orsaken tilldetta är olika nyttjandefilosofier mellan TARAS och JTIDS/MIDS samt olikheten mellan det svenska enbefälssystemetoch Storbritanniens tvåbefälssystem. / The Swedish tactical radiosystem (TARAS) has a similar architecture from a technical point of view as the NATOsystem Joint Tactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS).The prime service offered by JTIDS/MIDS is the tactical datalink Link 16. One purpose with this thesis is to describesimilarities and dissimilarities between the two radio systems from a technical point of view. According to thesesimilarities and dissimilarities this thesis studies whether there is any ability to adapt the TARAS-system toJTIDS/MIDS or not. An adaptation which has the ultimate goal of interoperability between Swedish air and seaforcesand NATO. Another purpose is to use the flagrant similarity between the systems regarding complexity, andconsequently the demand to ensure the efficient and co-ordinated use of data links in any operational theatre cell as abasis for discussion on how a Swedish data link planning and management cell, supporting TARAS, should beorganised. By using a selected nation’s, The United Kingdom’s, data link management cell as a basis for discussion itis examined if any conclusions can be drawn as to how a Swedish data link planning and management cell should beorganised and working in the future. The issues regarding organisational level within the Swedish Armed Forces, majortasks and competency of the crew is examined. The conclusions in the thesis is that there is no interoperabilitybetween the two systems TARAS and JTIDS/MIDS. Consequently, Sweden must leave the TARAS-system and adaptthe JTIDS/MIDS-system if any interoperability at the highest level, between on the human level (brain-to-brain), is tobe achieved. Regarding the data link planning and management cell, the only general conclusion that is possible todraw in the comparison with the U.K. cell is that the Swedish analogue should be organised in a joint way and withinthe framework of the organisation of the Air Component Commander’s organisation. When it comes to tasks andcompetency of the crew, the dissimilar philosophies for using the systems and the use of NCOs, a category thatdoesn’t exists in Sweden, makes further comparisons impossible. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ”ökat joint tänkande”, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Ända sedan Internets grundande har olika rörelser bildats som förespråkat attforskning ska göras fritt tillgängligt för att komma runt de juridiska, ekonomiska ochtekniska problem som kan uppstå vid offentliggörande av forskningsresultat. Därförhar EU instiftat ett ramprogram för forskning och innovation där 80 miljarder Euroska fördelas ut över sju år (2014-2020) med ändamålet att stärka forskning ochinnovation samt säkerhetsställa dess allmännytta. EU har beslutat attforskningsresultat ska göras öppet tillgängligt även om undantag kan få förekomma.Även i Sverige har open access ökat i betydelse och fått allt mer stöd från såvälfinansiärer som universitet och regeringen. Regeringen har konstaterat attforskningsresultat i form av forskningsdata och vetenskapliga publikationerfinansierade med offentliga medel ska göras öppet tillgängligt i största möjliga mån.Frågan är dock om aktörerna och lärosätena är redo för att implementera dennaförändring. Tidigare studier har visat att insamlandet och bevarandet avforskningsdata ofta är omgivet av otydliga regler och brist på övergripande struktur.Till exempel bereds inte arkiveringsfrågan tillräckligt mycket utrymme i sambandmed forskningsprojekt och mycket okunskap verkar råda där forskare tenderar attspara sitt material på plattformar som inte är arkivbeständiga. Detta riskerar göra attviktig information går förlorad för framtida forskning. Syftet är därför att undersökatillvaratagandet och tillgängliggörandet av lärosätenas forskningsmaterial.Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer över telefon. Sammantagethar 15 intervjuer utförs med olika svenska lärosäten samt med aktörer som haft olikauppdrag med att utreda implementeringen av öppet tillgängliggörande avforskningsdata och vetenskapliga publikationer.Sammanfattningsvis är resultatet att bristen på samordning, resurser, enhetligabegrepp, infrastruktur och riktlinjer om vad som ska bevaras för evigt, vad som kangallras, vad som kan tillgängliggöras och hur det ska gå till kopplas till ett störreinformationsförvaltningsproblem där att man ännu inte i tillräcklig grad kommitigång med arbetet med arkivering av forskningshandlingar i pappersformat ocharkiven ligger efter med den digitala hanteringen i brist på e-arkiv och infrastruktursamt övergripande direktiv om metadatastandarder och digital långtidsarkivering.Slutsatsen är att arkiven som har en avgörande roll med att uppfylla nuvarande ochkommande krav på öppna forskningsdata inte arbetar tillräckligt aktivt, inte ens medforskningsarkiveringsbiten. Mer resurser behövs för att komma igång medforskningsarkivering och för kompetensutveckling. Samtidigt måste även arkivariernasjälva ta ett större ansvar för att hålla sig uppdaterade om vad som händer nationelltoch internationellt.

I samband med den nya dataskyddsförordningen för EU tillkommer ny lagstiftning kring hur verksamheter får behandla EU-medborgares personuppgifter. En av de stora nyheterna är dataportabilitetskravet som ställer krav på att verksamheter ska kunna överföra individers personuppgifter till individerna själva eller till andra personuppgiftsansvariga. Detta innebär omfattande utmaningar med verksamheters förmåga till interoperabilitet i förhållande till andra aktörer utifrån juridisk, organisatorisk, teknisk och semantisk interoperabilitet. Med dataportabilitetskravet hamnar interoperabilitet i fokus som en förutsättning förverksamheter att uppfylla dataskyddslagstiftningen. Mot bakgrund av detta studeras en offentlig organisation som berörs av dataskyddsreformen och kravet på dataportabilitet. I studien inryms en fördjupning av hur organisationen hanterar sina system och strukturer samt jobbar med standarder och samarbeten för att uppnå interoperabilitet i enlighet med dataportabilitet. Det studerade fallet bidrar med insikter för hur andra organisationer kan arbeta med liknande frågor som berör dataportabilitet och interoperabilitet. I studien framkommer det att fallorganisationen sedan tidigare arbetar med interoperabilitetsfrågor. Detta är på grund av egenuppmärksammade behov inom verksamheten och inte enbart av lagkravet från dataskyddsförordningen på dataportabilitet. Med hänsyn till dataskyddsförordningen pågår för närvarande interna analyser kring vilka åtgärder som behöver vidtas där dataportabilitet är ett av dessa områden. Organisationen ser utmaningar främst rörande tolkningen av de nya lagkraven, organisatorisk interoperabilitet och semantisk. Arbetet för att kunna uppfylla kravet pågår, och man följer de rekommendationer som ges från rådgivande organisationer, både från EU och nationellt. Studiens kunskapsbidrag bidrar till ökad förståelse för vilken relevans som interoperabilitet har för dataportabilitet kontextualiserat till den nya dataskyddsförordningen. Studien visar relevansen av hur gemensamma spelregler mellan olika parter i form av gemensam juridik bidrar till förbättrade förutsättningar att nå interoperabilitet på även de andra nivåerna: organisatoriskt, tekniskt och semantiskt, vilket utifrån vad studien visar är avgörande för möjligheten till dataportabilitet. Studien bidrar därtill med en användbar konceptuell modell för att utvärdera interoperabilitet som en förutsättning för dataportabilitet för organisationer. / In the context of the new General Data Protection Regulation (GDPR) within EU, new legislation is added upon how organizations are permitted to process EU citizens’ personal data. One of the changes is the right to data portability which sets the requirements that organizations must be able to transfer subjects’ personal data to the subject itself or to other data controllers. This implicates comprehensive challenges for organizations’ capacity to reach interoperability in relation to other actors’ based on juridical, organizational, technical and semantic interoperability. In light of the requirement of data portability, interoperability comes into focus as a condition for organizations to comply with the GDPR regulation. In consideration of this background, a public organization that is affected by the data protection reform and the data portability requirement is being studied. In the study, a deepening is made on how the organization manage their systems and structures as well as working with standards and co-operations to reach interoperability in accordance with data portability. The studied case contributes with insights on how organizations can work with similar issues that consider data portability and interoperability. In the study it is clear that the case organization is already working with interoperability issues. This as a result of the organizations own attention of related issues and not only as an effect due to the new data protection regulation and its requirement of data portability. In effect of the data protection regulation, an ongoing analysis is made within the case organization to investigate which actions are needed, where the right to data portability is one of the areas to deal with. The organization identify challenges mainly within the interpretation of the GDPR, organizational and semantic interoperability. The work on how to comply with the requirements is in progress, and the organization follow the recommendations which are given by advising organizations both within EU and on national level. The contribution of the study is deepening knowledge on the relevance of interoperability as a condition to achieve data portability contextualized by the GDPR. Our study shows the relevance of how common rules between different actors in the form of common legislation contributes to improved prerequisites to reach interoperability on all four levels, namely, organizational, juridical, technical and semantic interoperability, which from what our study show is crucial for data portability. The study also contributes with a useful conceptual model to evaluate interoperability as a prerequisite to achieve data portability for organizations.