This study is about interoperability in the collection and transmission of glucose data and focuses on a new eHealth technology. This technology is part of the Internet of Things (IoT) and involves interoperability in systems with sensors applied to the human body. The purpose has been to investigate the interoperability of data collection and transmission of glucose data based on the interoperability issues, how interoperability is used, and the pros and cons of different types of interoperability. A case study with six semi-structured interviews has been conducted. The analysis of the interviews has been conducted using a theoretical framework dealing with IoT and interoperability as well as a two-part interoperability model. The first part of the model has been used to analyze the occurrence of basic, functional and semantic interoperability in the collection and transmission of glucose data. The second part of the model has been used to analyze the information systems based on different maturity levels for interoperability. When collecting glucose data, there are basic, functional and to some extent semantic interoperability. When transmitting glucose data, basic and functional interoperability occur. Basic interoperability dominates here, except for one case. When collecting glucose data, messages and notifications and the automatic adjustment of medication have been identified as benefits. In the case of transmitting glucose data, the fact that respondents do not need to bring their device to caregivers and, in one case, that several users can see the glucose data collected have been identified as benefits. Some clear disadvantages have not been identified.The second part of the interoperability model has resulted in twomaturation levels for the interoperability of transmitting glucose data,"distributed organization-bound" and "integrated national". / Denna studie handlar om interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata och fokuserar på en ny teknik inom eHälsa. Denna teknik är en del av Internet of Things (IoT) och involverar interoperabilitet inom system med sensorer som appliceras på människokroppen. Syftet har varit att undersöka interoperabiliteten vid insamling och vidarebefordran av glukosdata utifrån frågeställningarna om vilka olika sorters interoperabilitet som förekommer, hur interoperabiliteten används och vilka för- och nackdelar som finns med olika sorters interoperabilitet. En fallstudie med sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Analysen av intervjuerna har utförts med hjälp av ett teoretiskt ramverk som behandlar IoT och interoperabilitet samt en tvådelad interoperabilitetsmodell. Första delen av modellen har använts för att analysera förekomsten av grundläggande, funktionell och semantisk interoperabilitet vid insamling och vidarebefordran av glukosdata. Andra delen av modellen har använts för att analysera informationssystemen utifrån olika mognadsnivåer för interoperabiliteten. Vid insamling av glukosdata förekommer grundläggande, funktionell och i viss mån semantisk interoperabilitet. Vid vidarebefordran av glukosdata förekommer grundläggande och funktionell interoperabilitet. Grundläggande interoperabilitet dominerar här med undantag för ett fall. Vid insamling av glukosdata har meddelanden och notifikationer och den automatiska justeringen av medicinering framkommit som fördelar. Vid vidarebefordran av glukosdata har det faktum att respondenterna inte behöver ta med sin anordning till vårdgivarna och, i ett fall, att flera användare kan se de insamlade glukosdata framkommit som fördelar. Några tydliga nackdelar har inte kunnat identifieras. Andra delen av interoperabilitetsmodellen har resulterat i två mognadsnivåer för interoperabiliteten vid vidarebefordran av glukosdata, ”distribuerad organisationsbunden” och ”integrerad nationell”.

In the era of Industry 4.0, the Internet-of-Things (IoT) plays the driving role comparable to steam power in the first industrial revolution. IoT provides the potential to combine machine-to-machine (M2M) interaction and real time data collection within the field of manufacturing. Therefore, the adoption of IoT in industry enhances dynamic optimization, control and data-driven decision making. However, the domain suffers due to interoperability issues, with massive numbers of IoT devices connecting to the internet despite the absence of communication standards upon. Heterogeneity is pervasive in IoT ranging from the low levels (device connectivity, network connectivity, communication protocols) to high levels (services, applications, and platforms). The project investigates the current state of industrial IoT (IIoT) ecosystem, to draw a comprehensive understanding on interoperability challenges and current solutions in supporting of IoT-based smart manufacturing. Based upon a literature review, IIoT interoperability issues were classified into four levels: technical, syntactical, semantic, and organizational level interoperability. Regarding each level of interoperability, the current solutions that addressing interoperability were grouped and analyzed. Nine reference architectures were compared in the context of supporting industrial interoperability. Based on the analysis, interoperability research trends and challenges were identified. FIWARE Generic Enablers (FIWARE GEs) were identified as a possible solution in supporting interoperability for manufacturing applications. FIWARE GEs were evaluated with a scenario-based Method for Evaluating Middleware Architectures (MEMS).  Nine key scenarios were identified in order to evaluate the interoperability attribute of FIWARE GEs. A smart manufacturing use case was prototyped and a test bed adopting FIWARE Orion Context Broker as its main component was designed. The evaluation shows that FIWARE GEs meet eight out of nine key scenarios’ requirements. These results show that FIWARE GEs have the ability to enhance industrial IoT interoperability for a smart manufacturing use case. The overall performance of FIWARE GEs was also evaluated from the perspectives of CPU usage, network traffic, and request execution time. Different request loads were simulated and tested in our testbed. The results show an acceptable performance in terms with a maximum CPU usage (on a Macbook Pro (2018) with a 2.3 GHz Intel Core i5 processor) of less than 25% with a load of 1000 devices, and an average execution time of less than 5 seconds for 500 devices to publish their measurements under the prototyped implementation. / I en tid präglad av Industry 4.0, Internet-of-things (IoT) spelar drivande roll jämförbar med ångkraft i den första industriella revolutionen. IoT ger potentialen att kombinera maskin-till-maskin (M2M) -interaktion och realtidsdatainsamling inom tillverkningsområdet. Därför förbättrar antagandet av IoT i branschen dynamisk optimering, kontroll och datadriven beslutsfattande. Domänen lider dock på grund av interoperabilitetsproblem, med enorma antal IoT-enheter som ansluter till internet trots avsaknaden av kommunikationsstandarder på. Heterogenitet är genomgripande i IoT som sträcker sig från de låga nivåerna (enhetskonnektivitet, nätverksanslutning, kommunikationsprotokoll) till höga nivåer (tjänster, applikationer och plattformar). Projektet undersöker det nuvarande tillståndet för det industriella IoT (IIoT) ekosystemet, för att få en omfattande förståelse för interoperabilitetsutmaningar och aktuella lösningar för att stödja IoT-baserad smart tillverkning. Baserat på en litteraturöversikt klassificerades IIoT-interoperabilitetsfrågor i fyra nivåer: teknisk, syntaktisk, semantisk och organisatorisk nivå interoperabilitet. När det gäller varje nivå av driftskompatibilitet grupperades och analyserades de nuvarande lösningarna för adressering av interoperabilitet. Nio referensarkitekturer jämfördes i samband med att stödja industriell driftskompatibilitet. Baserat på analysen identifierades interoperabilitetstrender och utmaningar. FIWARE Generic Enablers (FIWARE GEs) identifierades som en möjlig lösning för att stödja interoperabilitet för tillverkningstillämpningar. FIWARE GEs utvärderades med en scenariebaserad metod för utvärdering av Middleware Architectures (MEMS). Nio nyckelscenarier identifierades för att utvärdera interoperabilitetsattributet för FIWARE GEs. Ett smart tillverkningsfodral tillverkades med prototyper och en testbädd som antog FIWARE Orion Context Broker som huvudkomponent designades. Utvärderingen visar att FIWARE GE uppfyller åtta av nio krav på nyckelscenarier. Dessa resultat visar att FIWARE GE har förmågan att förbättra industriell IoT-interoperabilitet för ett smart tillverkningsfodral. FIWARE GEs totala prestanda utvärderades också utifrån perspektivet för CPU-användning, nätverkstrafik och begär exekveringstid. Olika förfrågningsbelastningar simulerades och testades i vår testbädd. Resultaten visar en acceptabel prestanda i termer av en maximal CPU-användning (på en Macbook Pro (2018) med en 2,3 GHz Intel Core i5-processor) på mindre än 25% med en belastning på 1000 enheter och en genomsnittlig körningstid på mindre än 5 sekunder för 500 enheter att publicera sina mätningar under den prototyperna implementateringen.

At KTH, students who want to start their degree project must complete a paper form called “UT-EXAR: Ansökan om examensarbete/application for degree project”. The form is used to determine students’ eligibility to start a degree project, as well as potential examiners for the project. After the form is filled in and signed by multiple parties, a student can initiate his or her degree project. However, due to the excessively time-consuming process of completing the form, an alternative solution was proposed: a survey in the Canvas Learning Management System (LMS) that replace s the UT-EXAR form. Although the survey reduces the time required by students to provide information and find examiners, it is by no means the most efficient solution. The survey suffers from multiple flaws, such as asking students to answer unnecessary questions, and for certain questions, presenting students with more alternatives than necessary. The survey also fails to automatically organize the data collected from the students’ answers; hence administrators must manually enter the data into a spreadsheet or other record. This thesis proposes an optimized solution to the problem by introducing a dynamic survey. Moreover, this dynamic survey uses the Canvas Representational State Transfer (REST) API to access students’ program-specific data. Additionally, this survey can use data provided by students when answering the survey questions to dynamically construct questions for each individual student as well as using information from other KTH systems to dynamically construct customized alternatives for each individual student. This solution effectively prevents the survey from presenting students with questions and choices that are irrelevant to their individual case. Furthermore, the proposed solution directly inserts the data collected from the students into a Canvas Gradebook. In order to implement and test the proposed solution, a version of the Canvas LMS was created by virtualizing each Canvas-based microservice inside of a Docker container and allowing the containers to communicate over a network. Furthermore, the survey itself used the Learning Tools Interoperability (LTI) standard. When testing the solution, it was seen that the survey has not only successfully managed to filter the questions and alternative answers based on the user’s data, but also showed great potential to be more efficient than a survey with statically-presented data. The survey effectively automates the insertion of the data into the gradebook. / På KTH, studenter som skall påbörja sitt examensarbete måste fylla i en blankett som kallas “UT-EXAR: Ansökan om examensarbete/application for degree project”. Blanketten används för att bestämma studenters behörighet för att göra examensarbete, samt potentiella examinator för projektet. Efter att blanketten är fylld och undertecknad av flera parter kan en student påbörja sitt examensarbete. Emellertid, på grund av den alltför tidskrävande processen med att fylla blanketten, var en alternativ lösning föreslås: en särskild undersökning i Canvas Lärplattform (eng. Learning Management System(LMS)) som fungerar som ersättare för UT-EXAR-formulär. Trots att undersökningen har lyckats minska den tid som krävs av studetenter för att ge information och hitta examinator, det är inte den mest effektiva lösningen. Undersökningen lider av flera brister, såsom att få studenterna att svara på fler frågor än vad som behövs, och för vissa frågor, presenterar studenter med fler svarsalternativ än nödvändigt. Undersökningen inte heller automatiskt med att organisera data som samlats in från studenters svar. Som ett resultat skulle en administratör behöva organisera data manuellt i ett kalkylblad. Detta examensarbete föreslår en mer optimerad lösning på problemet: omskrivning av undersökningens funktionaliteter för att använda Representational State Transfer(REST) API för att komma åt studenters programspecifika data i back-end, såväl att använda speciella haschar för att hålla referenser till uppgifter som lämnas av studenterna när de svarar på frågorna i undersökningen, så att undersökningen inte bara kan använda dessa data för att dynamiskt konstruera frågor för varje enskild student, men också dynamiskt konstruera svarsalternativ för varje enskild student. Denna lösning förhindrar effektivt undersökningen från att presentera studenter med frågor och valbara svarsalternativ som är helt irrelevanta för var och en av deras individuella fall. Med den föreslagna lösningen kommer undersökningen dessutom att kunna organisera de data som samlats in från Studenterna till ett speciellt Canvas-baserat kalkyllblad, kallas som Betygsbok. För att genomföra och testa den förslagna lösningen skapades en testbar version av Canvas LMS genom att virtualisera varje Canvas-baserad mikroservice inuti en dockercontainer och tillåter containers att kommunicera över ett nätverk. Dessutom var undersökningen själv konfigurerad för att använda Lärverktyg Interoperability (LTI) standard. Vid testning av lösningen, det visade sig att undersökningen på ett sätt effektivt har lyckats använda vissa uppgifter från en testanvändare att bara endast svara på de relevanta frågorna, men också presentera användaren med en mer kondenserad lista svarsalternativ över baserat på data.<p>

För att uppnå målen med Agenda 2030 behöver fler satsningar göras på innovation och digitala lösningar, såväl inom den offentliga sektorn som inom industrisektorn. Beträffande den ekonomiska hållbarheten har den svenska byggindustrin i dagsläget möjlighet till sparande av mångmiljardbelopp årligen och digitalisering spelar en nyckelroll i att lyckas uppnå det. Det är viktigt med samverkan och en snabb byggprocess, varför digitala verktyg som förbättrar och kan påskynda den är av intresse för hela branschen, i synnerhet sådana som kan användas under projekteringsfasen. Denna studie avser därför att undersöka hur processen av beräkning av byggnadsverks kostnadskalkyler kan automatiseras, genom användning av den data som finns i den digitala byggmodellen. Därför programmeras en applikation som kopplar samman modelldata och kostnadsdata, med hjälp av Byggnadsinformationsmodellering (BIM), programmering och tvåväga informationsflöden. Studien illustrerar genom exemplifiering processen av programmering och undersöker hur digitalisering – i såväl teori som praktik – kan användas och tillämpas på byggindustrin. Applikationen är en produkt som utvecklas och metodkapitlet initieras därför av en designprocess; specificering av krav, funktioner som uppfyller kraven, attribut som motsvarar dessa funktioner och till sist hur de sammanfogas för att tillsammans skapa produkten. Detta följs av en litteraturstudie som utfördes dels för att samla fakta om programmering och digitala möjligheter inom byggbranschen, dels för att undersöka liknande studier som gjorts tidigare. Slutligen insamlades kostnader till beräkning av schablonvärden för olika typobjekt som sedan kan användas i tandem med modellen för att skapa kostnadskalkylen. Inledningsvis beskriver resultatet ingående en förenklad variant av applikationen, i syfte att närmare illustrera programmeringsprocessen. Därpå följer beskrivningen av programmeringen av applikationen som programmerats för denna studie. Det slutgiltiga resultatet blev en applikation som automatiserar beräkning av en kostnadskalkyl och en studie som beskriver applikationens sammanhang samt metodiken av att programmera den. / In order to achieve the Sustainable Development Goals (SDGs) defined for Agenda 2030, more investments are needed in innovation and digitalized solutions, as much so in the public sector as in the industry sector. When it comes to the economical sustainability, the Swedish construction industry has possibilities of saving multi-billion sums yearly, and digitalization is playing a key part in making that possible. Both cooperation and an efficient construction process are of importance, why digital tools that can improve and speed up this process are of interest, especially ones that can be used during the design phase. The purpose of this study is to examine how the process of calculating a cost estimate for a civil construction can be automated, using the data in its digital model. An application is therefore programmed, combining model data and cost data, through Building Information Modelling (BIM), programming and two-way data exchange. The study illustrates the process of programming and examines how digitalization can be applied to the constructional industry, both in theory and practice. The application development process is part of the study, why the method chapter is initiated by its design process; specifying customer needs, functions that fulfil the needs, attributes that match these functions and lastly how they come together to make the product. This is then followed by the literature overview, which was done partly to gather information about programming and digital possibilities within the construction industry, and partly for relating this study to similar ones done before. Lastly costs have been collected for calculating template values for different modelling objects, which then can be used together with the model to produce the cost estimate. Initially the result explains a simplified version of the application in-depth, for the purpose of illustrating the programming process thoroughly. That is then followed by the programming of the actual application. The final result was an application that automizes calculation of a cost estimate, and a study that describes its context and the methodology of programming it.

<p>So- called “Network Based Defense” (NBD) was introduced in Sweden in connection with the transformation of the Swedish Armed Forces in 1999. NBD is based on the U.S. variant Network Centric Warfare (NCW), which in turn is derived from research on the concept of Revolution in Military Affairs (RMA). In Sweden the concept was introduced and included not only the Armed Forces but was intended to also support the Swedish civilian agencies in order to create networks and hence share the available information and thus more effective crisis management and to provide more "bang for the buck." In developing the concept of NBD the Swedish Armed Forces used both economic and human resources, in the form of research, new technologies, new organization and new methods.</p><p>Between year 2004 and 2006 the Armed Forces once again entered the process of reorganization. This time to “classic” military hierarchical organization and NBD as development engine disappeared due to economic cutbacks, together with the decision to participate in the European Union (EU) rapid reaction force. The purpose of this essay is to study the theories and ideas behind the concept and why the concept "disappeared" a few years later. The result of the work suggests that the concept of NBD in its abstract form was too theoretical. The process of organization introduced by HKV -04 is the clearest example of this abstract ambiguity concerning command and responsibility. Research suggests that responsibility is the basis of military organization and operations. The results also shows that a number of experiences from the development of the NBD has been used in the more practically oriented transformation of the Armed Forces necessary by the commitments for the so- called Nordic Battle Group (NBG-08).</p><p>The results have also shown correlation between NBD development and the increased Nordic cooperation in the form of sea and air surveillance and the well-developed body interaction within the framework of the national crisis management capacity in Sweden.</p> / <p>Nätverks Baserat Försvar (NBF) infördes i Sverige inom ramen för transformationen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. NBF bygger på den amerikanska varianten <em>Network Centric Warfare</em> (NCW) som i sin tur härstammar från forskningen kring begreppet <em>Revolution in Military Affairs</em> (RMA). Konceptet infördes och innefattade inte bara Försvarsmakten utan även stödmyndigheter i syfte att skapa ett nätverk och därmed dela tillgänglig information och därmed effektivisera krishanteringen och ge mer ”pang för pengarna”. Kring utvecklingen av konceptet NBF lades stora resurser i form av forskning, ny teknik, ny organisation och nya metoder.</p><p>År 2004 till 2006 omorganiserades Försvarsmakten återigen från införd processorganisation enligt NBF till klassisk militär hierarkisk organisation och NBF som utvecklingsmotor försvann i och med ekonomiska neddragningar tillsammans med beslutet om att delta i Europeiska Unionens (EU:s) snabbinsatsstyrka.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera tankar och teorier som ledde fram till NBF och vad som kan vara en förklaring till att NBF försvann några år senare.</p><p>Resultatet av arbetet med uppsatsen tyder på att konceptet NBF i sin abstrakta form blev för teoretiskt. Den processorganisation som infördes med HKV -04 är det tydligaste exemplet på denna abstrakta oklarhet främst vad gäller befäl och därtill kopplat ansvar.  Forskning pekar på att ansvar utgör grunden i militär organisation och verksamhet.  Resultaten visar också på att de positiva lärdomarna från utvecklingen av NBF i form av vikten av ”nätverkande” låg som grund till det mer praktiskt inriktade transformeringen av Försvarsmaktens delar genom Nordic Battle Group, (NBG-08). Resultatet har också påvisat samband mellan NBF utvecklingen och det utökade nordiska samarbetet i form av sjö och luftövervakning samt den likaså utvecklade myndighetssamverkan inom ramen för den nationella krishanteringsförmågan i Sverige.</p>

So- called “Network Based Defense” (NBD) was introduced in Sweden in connection with the transformation of the Swedish Armed Forces in 1999. NBD is based on the U.S. variant Network Centric Warfare (NCW), which in turn is derived from research on the concept of Revolution in Military Affairs (RMA). In Sweden the concept was introduced and included not only the Armed Forces but was intended to also support the Swedish civilian agencies in order to create networks and hence share the available information and thus more effective crisis management and to provide more "bang for the buck." In developing the concept of NBD the Swedish Armed Forces used both economic and human resources, in the form of research, new technologies, new organization and new methods. Between year 2004 and 2006 the Armed Forces once again entered the process of reorganization. This time to “classic” military hierarchical organization and NBD as development engine disappeared due to economic cutbacks, together with the decision to participate in the European Union (EU) rapid reaction force. The purpose of this essay is to study the theories and ideas behind the concept and why the concept "disappeared" a few years later. The result of the work suggests that the concept of NBD in its abstract form was too theoretical. The process of organization introduced by HKV -04 is the clearest example of this abstract ambiguity concerning command and responsibility. Research suggests that responsibility is the basis of military organization and operations. The results also shows that a number of experiences from the development of the NBD has been used in the more practically oriented transformation of the Armed Forces necessary by the commitments for the so- called Nordic Battle Group (NBG-08). The results have also shown correlation between NBD development and the increased Nordic cooperation in the form of sea and air surveillance and the well-developed body interaction within the framework of the national crisis management capacity in Sweden. / Nätverks Baserat Försvar (NBF) infördes i Sverige inom ramen för transformationen av Försvarsmakten från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. NBF bygger på den amerikanska varianten Network Centric Warfare (NCW) som i sin tur härstammar från forskningen kring begreppet Revolution in Military Affairs (RMA). Konceptet infördes och innefattade inte bara Försvarsmakten utan även stödmyndigheter i syfte att skapa ett nätverk och därmed dela tillgänglig information och därmed effektivisera krishanteringen och ge mer ”pang för pengarna”. Kring utvecklingen av konceptet NBF lades stora resurser i form av forskning, ny teknik, ny organisation och nya metoder. År 2004 till 2006 omorganiserades Försvarsmakten återigen från införd processorganisation enligt NBF till klassisk militär hierarkisk organisation och NBF som utvecklingsmotor försvann i och med ekonomiska neddragningar tillsammans med beslutet om att delta i Europeiska Unionens (EU:s) snabbinsatsstyrka. Syftet med denna uppsats är att studera tankar och teorier som ledde fram till NBF och vad som kan vara en förklaring till att NBF försvann några år senare. Resultatet av arbetet med uppsatsen tyder på att konceptet NBF i sin abstrakta form blev för teoretiskt. Den processorganisation som infördes med HKV -04 är det tydligaste exemplet på denna abstrakta oklarhet främst vad gäller befäl och därtill kopplat ansvar.  Forskning pekar på att ansvar utgör grunden i militär organisation och verksamhet.  Resultaten visar också på att de positiva lärdomarna från utvecklingen av NBF i form av vikten av ”nätverkande” låg som grund till det mer praktiskt inriktade transformeringen av Försvarsmaktens delar genom Nordic Battle Group, (NBG-08). Resultatet har också påvisat samband mellan NBF utvecklingen och det utökade nordiska samarbetet i form av sjö och luftövervakning samt den likaså utvecklade myndighetssamverkan inom ramen för den nationella krishanteringsförmågan i Sverige.

SCADA-system (Supervisory Control and Data Acquisition) har under de senaste decennierna använts i stor utsträckning, med utmärkta resultat för nätverksdrift och -förvaltning. Kunder ställer emellertid krav på att SCADA-system ska kunna integrera externa komponenter för att möjliggöra utveckling av befintliga och nya affärsprocesser. Det innebär att dessa system utvecklas från en monolitisk infrastruktur till en löst kopplad och flexibel arkitektur. Således har nya behov uppstått för att förbättra systemets interoperabilitet, minska komplexiteten och förbättra underhållet. Föreliggande masterprojekt presenterar ett ramverk för att förutsäga systems interoperabilitetet (IPF); ett ramverk som stöder arkitekturprocessen under de tidiga stadierna av produktutveckling. Vidare har arbetet undersökt några alternativa arkitekturer, vilka har modellerats och verifierats med hjälp av ovannämnda ramverk. En första konceptuell arkitektur har utvecklats för att förbättra interoperabiliteten hos interna system, för att reducera kopplingen mellan det grundläggande SCADA-systemet och Energy Management-systemet (EMS). Därefter genererades en andra arkitektur som möjliggör integration av externa komponenter för att främja den externa interoperabiliteten. Resultat visar att de föreslagna arkitekturerna är korrekta (enligt IPF) och systemets driftskompatibilitet förbättras. Vidare förefaller den slutligt föreslagna lösningen vara mindre komplex än den nuvarande arkitekturen på lång sikt, men det skulle behövas en större insats och väsentliga förändringar för att uppgradera systemarkitekturen. / SCADA (Supervisory Control and Data Acquisition) systems have been widely used during the last decades delivering excellent results for the power network operation and management. However, some current customer requirements are for SCADA systems to integrate external components in order to perform advanced power network studies and develop both existing and new business processes. This novel viewpoint will make these systems evolve from a monolithic infrastructure towards a loosely coupled and flexible architecture. Hence, new needs have arisen with the aim of improving the system interoperability, reducing the complexity and enhancing the maintainability. This master´s thesis project presents an Interoperability Prediction Framework (IPF), that supports the architecture design process during the early stages of product development. In addition, this work has also investigated some alternative architectures, which have been modelled and verified using the previously mentioned framework. A first conceptual architecture has been designed to improve the internal system interoperability, reducing the coupling between the basic SCADA and the Energy Management System (EMS). Later, a second architecture that allows the integration of external components has been introduced to promote the external interoperability. Results show that the proposed architectures are correct (according to the IPF) and the interoperability of the system is improved. Furthermore, initial conclusions suggest that the final proposed solution would be less complex than the current architecture in the long term, although a large effort and substantial changes would be needed to upgrade the system architecture.

The Internet of Things (IoT) has seen a huge growth spurt in the last few years which has resulted in the need for more standardised IoT technology. Because of this, numerous IoT platforms have sprung up that offer a variety of features and use different technologies which may not necessarily be compliant with each other or with other technologies. Companies that wish to enter theIoT market are in constant need to find the most suitable IoT platform for their business and have a certain set of requirements that need to be fulfilled by the IoT platforms in order for the application to be fully functional. The problem that this thesis project is trying to address is a standardised procedure for selecting the IoT platforms. The project aims to suggest a list of requirements derived from the available IoT architecture models, that must be followed by IoT applications in general, and a subset of these requirements may be specified by the companies as essentials for their application. This thesis project also aims at development of a Web platform to automate this process, by listing the requirements on this website and allowing companies to input their choices,and accordingly show them the list of IoT platforms that comply with their input requirements. A simple Weighted Sum Model is used to rank the search result in order to prioritise the IoT platforms in order of the features that they provide. This thesis project also infers the best IoT architectural model available based on a comparative study of three major IoT architectures with respect to the requirements proposed. Hence the project concludes that this Web platform will ease the process of searching for the right IoT platform andthe companies can therefore make an informed decision about the kind of IoT platform that they should use, thereby reducing their time spent on market research and hence their time-to-market.

Majoriteten av jordens befolkning har profiler på något av den handfull av sociala nätverk som dominerar Internet. Samtidigt som dessa tjänster växer i dominans och användarantal upplevs det ofta att användarupplevelsen blir allt sämre. Kritik har bland annat riktats mot hur de låter desinformation spridas och hur de monetäriserar användardata för att sälja målstyrd reklam. Enshittification är ett fenomen som definierades av techjournalisten och -kritikern Cory Doctorow för att beskriva hur dessa plattformar aktivt gör upplevelsen sämre för användarna. Enshittification gör gällande att användare stannar på plattformar som exploaterar dem på grund av höga omställningskostnader, såväl ekonomiska som sociala, trots en uppenbar försämring av den digitala miljön. Forskningsarbetet som presenteras här är en teoriutvecklande kritisk studie av enshittification och hur det manifesteras inom sociala medieplattformar. Studiens syfte är att grunda fenomenet och etablera en dialog kring enshittification i en IS-kontext. Den erbjuder insikter i enshittifications underliggande orsaker och dess konsekvenser för användarna, men även i hur man kan motverka fenomenet. Studien argumenterar även för att kritisk teori behövs inom IS för att kunna analysera sådana här fenomen och relaterade sociala aspekter inom informationsteknik. / A majority of the world’s population today resides on social media. At the same time a small group of platforms dominate the social media landscape. While these services have experienced great growth both in terms of registered users and market dominance, they’ve also been heavily criticized for the way the user experience seems to have deteriorated over time, particularly in respect to how disinformation is spreading throughout the networks and the way these services monetize their users’ personal data. Enshittification is a phenomenon, coined by the tech journalist and -critic Cory Doctorow, that describes the way these platforms actively work to make the user experience worse. The phenomenon asserts that people will keep using services that exploit them due to high switching costs—of either personal or economic nature, or both—even though the user experience deteriorates. This study offers a grounding theory of enshittification as a phenomenon, along with a critical perspective of its manifestation in social networks. Its purpose is to create a definition of the phenomenon and to establish a dialogue within the research field of information systems. The study also offers greater insight into the underpinnings of enshittification and its consequences for the end users, along with a critical reflection over possible mitigation strategies. It also argues that critical theory is needed in the field of IS research in order to be able to analyze phenomenons like enshittification and similar social aspects that manifest themselves within information technology.