I den här undersökningen översätts den internationellt använda studien QTI till svenska och delas ut till svenska gymnasieungdomar. Enkäten är tänkt att undersöka hur eleverna ser på sina lärare och relationen till dem. Enkäten utvärderas i uppsatsen och förslag på förbättringar ges. En genomsnittslärare tas fram utifrån resultaten, som visar på att svenska gymnasielärare är duktiga på att skapa fungerande klassrumsrelationer med sina elever, men då enkätens teman inte korrelerar fullständigt är det resultatet något osäkert.

Syftet med följande studie är att undersöka hur läraren kan stärka elevens självkänsla och självförtroende i undervisningen. Vi vill också undersöka om det finns ett samband, enligt oss, mellan de lärare som på ett medvetet sätt arbetar med att stärka elevens självbild med att se elevers olikheter som en resurs istället för ett problem. Vår ambition är att se om det finns ett samband mellan lärarens arbetssätt som i förlängningen kan förhindra att elever exkluderas till mindre grupper. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom begreppen självkänsla och självförtroende, relationer och deras betydelse för elevens inlärning. Den teori som vi har utgått från är Scheffs´ teori om sociala band och till en viss del även Meads teori om speglingsprocessen. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville vi se vad som kännetecknar lärare som medvetet arbetar med elevens självbild och även hur relationen påverkar arbetet med elevens självbild. Vi ville också se respondenternas syn på hur de tycker att man skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att nästan samtliga lärare är väl medvetna om hur man stärker elevens självbild i undervisningen och att en god relation är betydelsefull. Vidare visar resultaten att trots lärarnas medvetenhet lyckas inte alla omsätta kunskapen i arbetet med eleverna. Resultaten av enkäten visar att drygt hälften av lärarna tycker att elever i behov av särskilt stöd skall få hjälp i klassrummet utav en speciallärare medan resultatet från intervjuerna visar att hälften av de tillfrågade menar att eleverna skall få sin undervisning enskilt eller i liten grupp.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS). Det visade sig att förstfödda hade en signifikant (p= 0.002) högre poäng på WCS än de yngre syskonen. Personer utan partnerrelation hade även de ett signifikant (p= 0.00) högre poäng på WCS. Det visade sig också att förstfödda var de som i störst utsträckning levde utan partnerrelation. Den personlighet som skapas i konkurrensen mellan syskon visar sig även ha betydelse i en arbetssituation och för personens partnerstatus.</p>

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13). Behandlingarna bestod av tio veckor vägledd självhjälp. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report var det primära utfallsmåttet. Behandlingarna hade medelstora förbättringar på social ångest och depression (d = 0,51–0,83), samt stora försämringar på interpersonella problem (d = 1,13–1,43). Fler av de som valt psykodynamisk behandling slutförde hela behandlingen. Allians efter tre veckor och preferensstyrka visade sig vara lovande utfallsprediktorer. Resultaten tyder sammanfattningsvis på att behandlingarna har positiva effekter på symtom av social ångest samt negativa effekter på interpersonella problem. / Social anxiety disorder affects approximately one out of nine swedes. Effective treatments exist, but limited access and high costs causes many sufferers to remain untreated. Internet-delivered treatment is a potentially cost-effective treatment alternative, which is easy to disseminate, but more research is warranted. The aim of the study was to compare two internet-delivered psychological treatments. Thirty-six participants choose affect-focused psychodynamic treatment (iPDT, n=23) or cognitive behavioral treatment (iCBT, n=13). The treatments consisted of ten weeks of guided self-help. Liebowitz Social Anxiety Scale-Self Report was the primary outcome measure. The treatments caused moderate improvements in social anxiety and depression (d = 0,51–0,83), as well as large worsening of symptoms of interpersonal problems (d = 1,13–1,43). Adherence to treatment was higher in the iPDT-group. Alliance at three weeks and preference strength were promising predictors of change. In summary, the results suggest that both treatments have positive effects on symptoms of social anxiety and negative effects on interpersonal problems. / SOFIA

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar upplever sitt inflytande i förskolan och om relationen till förskolepersonalen påverkar föräldrars möjlighet till inflytande. Syftet är också att undersöka på vilket sätt föräldrar kan påverka i förskoleverksamheten och vad en sådan påverkan består i. För att komma åt syftet utfördes en kvalitativ individuell semistrukturerad intervjuundersökning, detta gjordes på föräldrar som har barn i förskoleverksamheten. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet har varit relationell pedagogik, där vi behandlat tre begrepp: interpersonella relationer, punktuella- och det relationella perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av föräldrarna hade en god relation till förskolepersonalen. Det alla föräldrar hade gemensamt var att de ansåg att föräldrar ska ha mer inflytande i förskolan, samtidigt som föräldrarna beskrev att de förstod att förskolepersonalen har riktlinjer och begränsningar att följa. Utifrån vår sammanställning har vi sett att ett fåtal föräldrar svarade att de inte har mycket inflytande på förskolan, några svarade att de hade inflytande till viss del och en förälder svarade att hon var nöjd med sitt inflytande i förskoleverksamheten. Som en slutsats har studien visat att den som inte hade en god relation också hade ett sämre inflytande i förskoleverksamheten.

Bakgrund: Vårdrelationen är grundläggande i den psykiatriska vården och den psykiatriska vårdens kvalitet beror på hur patienten upplever denna relation. Schizofreni kan göra det svårt att kommunicera, känna förtroende för och skapa relationer med andra människor. Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienten med schizofreni oavsett yrkesspecialitet. Sjuksköterskans omvårdnad ska utgå från en holistisk människosyn och en tro på människans potentiella kapacitet. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa faktorer i sjuksköterskans erfarenhet av den vårdande relation med patienten med schizofreni. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökning i Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: I resultatet ingick 12 artiklar vilket presenterades i tre huvudkategorier och åtta tillhörande underkategorier vilka beskrev sjuksköterskans hämmande och främjande faktorer samt den terapeutiska processen relaterat till den vårdande relationen. Konklusion: Med felaktig attityd kan det vara svårt för sjuksköterskan att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Vidare framkom det att sjuksköterskans övertygelse till schizofrenisjukdomen är avgörande för vårdande relationen. Ökad kunskap om schizofrenisjukdom ger sjuksköterskan verktyg till att bygga den vårdande relationen med patienten med schizofreni. Forskning behövs om den vårdande relationen och hur sjuksköterskans attityder påverkar patienten med schizofreni. / Background: The caring relationship is fundamental in psychiatric care and the quality of psychiatric care depends on how the patient experience this relationship. Schizophrenia can make it difficult to communicate, trust and create relationships with other people. The nurse meets the patient with schizophrenia regardless of occupational specialty. The nurse's care should be based on a holistic view of humanity and a belief in human potential capacity. Objective: The aim of the study was to elucidate factors in the nurse's experience of the caring relationship with the patient with schizophrenia. Method: The systematic literature review was based on a database search in CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: The result included 12 articles which are presented in three main categories and eight related subcategories which described the nurse's inhibitory and promotion factors as well as the therapeutic process related to the caring relationship. Conclusion: With an inaccurate attitude, it may be difficult for the nurse to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. The result illustrates that how the nurse cares for the patient with schizophrenia is also dependent on the nurse's beliefs about schizophrenia disease. Increased knowledge of schizophrenia disease gives the nurse tools to build the caring relationship with the patient with schizophrenia. More research is needed on the caring relationship and how the nurse`s attitudes affect the patient with schizophrenia.

Idrott är både en vanlig fritidssysselsättning och en vanlig orsak till skador. Tidigare forskning har främst studerat idrottsrehabilitering ur ett biomekaniskt perspektiv men på senare år har psykosociala aspekter studerats allt mer. Syftet med denna studie var att beskriva hur motivation påverkar och uttrycks vid rehabilitering av idrottsskador, genom en litteraturstudie med den arbetsterapeutiska Model of Human Occupation som teoretisk utgångpunkt. Resultatet baserades på analys av nio kvalitativa artiklar. En av artiklarna hade även en kvantitativ del som exkluderades från denna studie. I resultatet framkom två huvudteman; ’intrapersonella faktorer’ och ’interpersonella faktorer’, med totalt sju underkategorier. I ’intrapersonella faktorer’ framkom att självförtroende, värderingar och intresse var faktorer som hade samband med motivation. Under ’interpersonella faktorer’ framgick det att även omgivningen spelade en betydande roll i relation till motivation och idrottsrehabilitering. Merparten av de faktorer som framkom visade sig kunna styra utfallet av rehabiliteringen i olika riktningar, beroende på den övriga kontexten. Utifrån studiens resultat kan motivation beskrivas som resultatet av många olika faktorer samt att motivation tydligt påverkar rehabilitering av idrottsskador. Däremot kan dessa faktorer påverka både positivt och negativt. Därmed krävs vidare forskning för att kartlägga vad som styr påverkans riktning och vilka interventioner som kan främja ett positivt utfall.

Bakgrund: Vårdrelationen är ett fackbegrepp som används för att betona patientperspektivet i vårdvetenskapen. Sjuksköterskan har en hjälpande roll och är delaktig i skapandet av vårdrelationen. Patienten bör uppfatta sjuksköterskan som genuint vårdande med relevanta färdigheter samt ha en professionell klokhet. Vårdrelationen förutsätter en respekt för patientens livsvärld och en öppenhet för patienten som levd och subjektiv varelse. Det är i mötet människor bidrar till varandras livshistoria och förståelsen av sig själva och världen de lever i. Vårdrelationen är till sin natur asymmetrisk och sjuksköterskan bör ha vårdandets etiska värdegrund samt idén om värnandet av patientens värdighet som utgångspunkt. Syfte: Syftet var att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie valdes som metod och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur resultatet framkom två teman och fem subteman. Teman var Personliga förutsättningar samt I praktiken med tillhörande subteman tillit, tidsaspekter, allians samt i mötet och utförande. Diskussion: Diskussionen delas upp i metod samt resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med metoden. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Hildegaard Peplaus teori samt nya vetenskapliga artiklar. / Background: The nurse-patient relationship is a professional term used to emphasize the patient perspective in health care science. The nurse has a helping role and is involved in creating the relationship. The patient should perceive the nurse as genuinely caring with relevant skills as well as having a professional wisdom. The relationship requires a respect for the patient's lifeworld and openness for the patient as a lived and subjective being. It is in the meeting that people contribute to each other's life history and the understanding of themselves and the world in which they live. The relationship is by nature asymmetrical and the nurse should have the ethical value of care as well as the idea of safeguarding the patient's dignity as a starting point. Aim: The aim was to investigate the psychiatric nurse's experiences of the nurse-patient relationship. Method: A literature study with qualitative content analysis has been applied. The article search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. The result is based on eight articles with a qualitative approach. Results: The result shows two themes and five sub themes. Personal prerequisites and In practice with subthemes trust, time aspects, alliance as well as in the meeting and execution. Discussion: The discussion is divided into method and result discussion. In the method discussion, strengths and weaknesses are discussed with the method. In the results discussion, the results are discussed based on Hildegaard Peplau's theory and new scientific articles.