Med en snabb förändring i dagens arbetsliv ställs det högre krav på organisationer att värna om de unika kompetenser, kunskaper och erfarenheter som finns hos dess medarbetare. För att kunna göra detta måste organisationer skapa förståelse för hur kunskap delas och således bygga en brygga som går från det individuella lärandet till det kollektiva. En byggsten som visat sig vara av stor vikt för att öka det kollektiva lärandet är känslan av psykologisk trygghet och vi har i den här studien valt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till denna trygghet och i sin tur ett kollektivt lärande. Studien är skriven på uppdrag av Vasakronan där en kvalitativ metod har använts och där empirin har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på en komplexitet då en mängd faktorer är av betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och då det individuella har en övervägande roll för lärandet. Trots att det inte finns ett färdigt recept visar resultatet på en bas av viktiga teman bestående av relationik, ledarskap och lärtillfällen vilka kan bidra till en större förståelse för hur vi ökar antalet kollektiva lärtillfällen. Åtgärder som bland annat framkommer som förbättringsförslag i studien är att våga experimentera med arbetssätt även om detta medför en högre risk för att fela. Övergripande studerad forskning för arbetet påvisar att möjligheten att begå misstag är en av de viktigaste komponenterna för att lära inom en organisation eftersom det i en accepterande kultur kan bidra till reflektion och utvinning av kunskap.

General extenders are examined in a collection of spoken data drawn from the two sub-corpora Business and Leisure of the British National Corpus. This study investigates the use of the 110 instances of or something, and everything, and and stuff in native speakers’ discourses. The speakers are males and females aged 15-59 years. This study focuses on the frequency and functions of general extenders, and explores whether there is a relationship between the use of GEs and speakers’ ages as well as the gender of speakers. For the purposes of this study, both quantitative and qualitative methods are used. The analysis shows that the most frequent form is or something (representing 65.45% of the data), followed by and everything (20.90%) and and stuff (13.63%). This study reports that general extenders are multifunctional, and that they indicate ideational and interpersonal functions. However, there is considerable variation in the use of general extenders. These forms are mainly used to implicate a category. The predominant use of these forms occurs in young speakers’ discourses, and their frequency decreases as the speakers get older. In addition, this study points to the differences between female and male speakers in using general extenders, and that females use these expressions more frequently than males. / General extenders undersöks i språkbrukares tal som härrör från två sub-corpora Business och Leisure från British National Corpus. Syftet med denna studie är att undersöka 110 instanser av or something, and everything, och and stuff hos brittiska mäns och kvinnors tal i åldersspannet 15-59 år. Denna studie fokuserar på general extenders frekvenser samt funktioner, och undersöker huruvida om deras användningen är korrelerade med språkbrukarnas ålder och kön. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultaten visar att den vanligaste formen är or something som motsvarar 65.45% av datan, följt av and everything 20.90%, medan den lägsta användningen gäller and stuff 13.63%. Denna studie visar att general extenders är multifunktionella det vill säga de indikerar ideella och interpersonella funktioner. Språkbrukare använder dock general extenders huvudsakligen för att implicera en kategori. Den övervägande användningen av general extenders sker i unga talares diskurser, deras frekvens minskas i äldre språkbrukares tal, samt kvinnor använder dem mer än män gör.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

Title: Service Failure och Service Recovery inom snabbmatskedja branschenLevel: Bachelor’s degreeFörfattare: Sami Sami & Aya BelkhairSupervisor: Peter EkDate: 2022 - JuneAim: The purpose of the study is to explore the methods that leaders and employees in the fast-food industry apply to create a Service Recovery (SR).Method: Qualitative study based on a deductive research approach, the interpretation of the result has been in accordance with a thematic analysis method. The empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews that have taken place on site.Result and conclusion: The study has proven that the methods used for Service Recovery in the fast-food industry differ in details from the ordinary restaurant industry. Customers have more options in the form of offerings and easier access to the restaurant, which leads to their complaints being compensated more effectively. Contribution of the thesis: The attention of new Service Failure in the fast-food industry that did not occur in previous studies.Suggestion for future research: Investigate why different restaurants within the same franchise have varying SRs and guidelines.Keywords: Service Recovery, Service Failure, Interpersonal Failure, Core Failure, Processual Failure, Brand Credibility, Justice Theory

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur personalansvariga chefer inom tillverkningsindustrin hanterar konflikter inom sin arbetsgrupp samt hur de upplever att deras sätt att hantera konflikter har förändrats över tid och med erfarenhet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien bestod av 5 kvinnliga och 6 manliga chefer (N=11) inom tillverkningsindustrin, som har arbetat mellan 3–27 år som chef med personalansvar. En kombination av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval och en snöbollsmetod tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i tre olika teman (chefers agerande vid konflikthantering, ny i rollen som chef och nu i rollen som chef), med tillhörande underteman. Resultatet visade att chefer hanterar konflikter inom arbetsgruppen genom att vara kontaktsökande, ta tag i konflikten direkt, visa förståelse för medarbetarnas perspektiv och agera utifrån situationen. Deltagarna i studien beskrev att de upplever mer trygghet i chefsrollen och har utvecklats i och med mer erfarenheter av att hantera konflikter.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell påverkan Nivå: Examensarbete företagsekonomi, 15 hp Syfte: Vårt intresse för etiskt beslutsfattande väcktes ur uppfattningen om att fastighetsmäklare generellt sett har lågt förtroende bland allmänheten samt att försäljares etiska snedsteg ofta täcker tidningars förstasidor. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom säljorganisationer. Studiens forskningsfrågor har varit följande: 1. Kan oetiskt beteende påverka de andra medarbetarna? 2. Vilken av de etiska teorierna egoism, utilitarism eller dentologi/pliktetik är den mest centrala när det kommer till beslutsfattande för individer? 3. På vilket sätt påverkar en rättvis arbetsmiljö medarbetarnas beslutsfattning vid etiska dilemman? Metod: Vår Studie baseras på en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med tio fastighetsmäklare från fyra olika svenska städer där vi använt oss av en operationaliserad intervjuguide. Vårt empiriska material har sedan analyserats med en analysmetod av Sarah Philipson, ”A well grounded theory”. Resultat & slutsats: Studien visar att den interpersonella dimensionen på ett fastighetsmäklarkontor har en stark påverkan på beslutsfattningen vid ett etiskt dilemma. Detta då merparten av de tillfrågade mäklarna främst bollade frågor med varandra, stämde av med sina kollegor, värderade och uppskattade kollegornas åsikter samt drog lärdom av varandra vid en uppkommen situation. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studie visat att medarbetarnas beteende, ”peer behavior”, varit av vikt vid den enskildes beslutsfattande så vore det intressesant att studera denna faktor allt närmre genom att förslagsvis studera chefers medvetenhet om betydelsen av medarbetarnas beteende på arbetsplatsen. Möjligtvis för att utveckla rekryteringsåtgärder/program för att säkerställa etiskt beteende inom fastighetsmäklarbranschen genom att belysa vilka medarbetaregenskaper som är betydelsefulla för att höja kvalitén på den etiska beslutsfattningen på ett kontor. Avslutningsvis vill vi uppmuntra till vidare forskning inom både den strukturella dimensionen och den interpersonella dimensionen och en jämförelse mellan dessa för att öka förståelsen kring etisk beslutsfattning. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar med ökad förståelse för hur den interpersonella dimensionen påverkar det etiska beslutsfattandet hos medarbetare inom fastighetsmäklarföretag. Vi har skapat en modell som beskriver sambandet mellan interpersonellt etiskt klimat och etiskt beslutsfattande inom fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Etik, Etiskt klimat, Etiskt beslutsfattande, interpersonella dimensionen, fastighetsmäklare.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna. Min slutsats blir därför att den systemisk-funktionella modellen kan vara till nytta vid lyrikstudier.

Tidigare forskning visar att interpersonella arbetsrelaterade konflikter kan få negativa följer på arbetsplatsen, för såväl anställda som organisationen i sig. Konflikter tar stor plats och uppmärksamhet från arbetet, vilket kan leda till både minskad effektivitet och produktivitet. Konflikter kan ha en inverkan på de anställdas psykiska välmående och är en bidragande faktor till stress. Hur vi tolkar, uppfattar och agerar i konflikter beror delvis på individuella skillnader. Denna studie undersöker därav sambandet mellan personlighet och involvering i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Kvantitativ metod användes för studien och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning online. Frågeformuläret bestod av två instrument, BFI-44 som mätte de fem personlighetsdragen utifrån femfaktormodellen samt Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) för att mäta interpersonella arbetsrelaterade konflikter. Totalt deltog 41 personer (M = 47, SD = 10) i studien som alla, vid tidpunkt för enkätundersökningen, var anställda tjänstemän på en svensk industri som producerar livsmedel. Det personlighetsdrag som visade sig ha starkast samband med hur ofta en individ är involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter var neuroticism. Korrelationen visade sig vara medelstark och positiv (r = .26), och är det resultat som är mest betydande för studien. Resultatet visar att en individ med höga värden av neuroticism oftare tenderar att uppleva sig vara involverad i interpersonella arbetsrelaterade konflikter. / Previous research shows that interpersonal work-related conflicts can have negative consequences in the workplace, for both employees and the organization itself. Conflicts take great place and attention from work, which can lead to both reduced efficiency and productivity. Conflicts can have an impact on employees' psychological well-being and are a contributing factor to stress. How we interpret, perceive and act in conflicts partly depends on individual differences. This study investigates the relationship between personality and involvement in interpersonal work-related conflicts. Quantitative method was used for the study and the data collection was done through an online survey. The questionnaire consisted of two instruments, the BFI-44 as the five personality traits based on the Five-Factor Model and the Interpersonal Conflict At Work Scale (ICAWS) for interpersonal work-related conflicts. A total of 41 people (M = 47, SD = 10) participated in the study, all of whom at the time of the survey, were employed as officials in a Swedish industry that produces food. The personality traits that has been found to be the most related to how often an individual is involved in interpersonal work-related conflicts is neuroticism. The relationship turned out to be a moderately positive relationship (r = .26). This was the strongest correlation of the personality traits along with the outcome variable and the most important result of this study. The results show that the higher the values of neuroticism an individual has, the more often this person tend to feel involved in interpersonal work-related conflicts.

I den här uppsatsen har tre interpersonella aspekter av språket i Facebooks och Googles användarvillkor undersökts med ett övergripande syfte att öka kunskapen om språket i användarvillkor. Analysen har gjorts utifrån den systemisk-funktionella grammatiken, och de aspekter som har undersökts är språkhandlingar, modalitet samt tilltal och omtal. Av analysen av språkhandlingar framkommer bland annat att påståenden är den dominerande språkhandlingen i båda användarvillkoren, och att uppmaningar i form av uppmaningssatser är ovanliga och främst fungerar läsarvägledande. Frågor förekommer inte alls i användarvillkorens brödtext, och erbjudanden förekommer men är långt ifrån lika vanligt förekommande som påståenden. Modalitet förekommer i Facebooks användarvillkor främst genom modala verb, men också i form av modalitetsmetaforer. Båda dessa varianter förekommer även i Googles användarvillkor men där är fördelningen något jämnare, och även modala satsadverbial förekommer. Användarvillkoren präglas i stort av att mottagaren tilltalas som du, och avsändaren som vi. Dock förekommer även andra sätt att omtala både mottagare och avsändare. Facebook är mer konsekventa i sitt vi-omtal, medan Google är mer konsekventa i sitt du-tilltal. Även om det finns vissa skillnader de två användarvillkoren emellan visar resultatet att texterna har stora likheter, bland annat genom det personliga tilltalet och att uppmaningar främst uttrycks i modifierad form vilket ger en lägre grad av förpliktelse. Detta kan tyda på att Facebook och Google medvetet försöker bygga en relation till användarna genom hur språket används i användarvillkorstexterna.

Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.