Det har i Sverige gjorts stora åtaganden om att vara världsledande inom digitalisering av vården. Ett av de verktyg som möjliggör för vårdpersonalen att uppnå dessa åtaganden är de digitala journalsystem som idag används. I detta arbete genomför vi en fallstudie i syfte att undersöka hur användarna av det största digitala journalsystemet Cambio Cosmic upplever användbarheten hos systemet samt vilka förändringar och åtgärder som kan öka användbarheten. Datan i studien har insamlats med hjälp av fem intervjuer, tre läkare och två sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset som sedan analyserats utifrån modellen Quality in Use Integrated Measurement(QUIM) om användbarhet. En modell som används för att mäta användbarhet hos ett informationssystem. Resultatet av studien tyder på att Cosmic är användbart, men användbarheten är bristande vad gäller tillgänglighet av information och möjligheter att överblicka relevanta patientdata är undermålig. Studien visar att datorvana inte nödvändigtvis är synonymt med enkelhet att lära sig använda Cosmic, men att datorvana möjliggör en mer intuitiv navigering. Datorvana räcker däremot inte för att användaren ska bemästra Cosmic. Vi identifierar därför behovet av en introduktionsutbildning och regelbunden fortbildning inom systemet. Sett till hur användare söker kunskap om, och lösningar på, problem som kan uppstå i arbetet, försöker de ofta skapa egna lösningar än de Cosmic förser dem med. Vi identifierar i studien att en större delaktighet av användarna i vidareutvecklingen av systemet krävs för att nå bättre användbarhet. Vidare finner vi även att det bör implementeras utbredd funktionalitet och rutiner för återkoppling mellan användarna och ansvariga av systemet. Delaktigheten och återkopplingen ses som nära sammankopplade i resultatet. Återkoppling kan vara en del av, eller i helhet utgöra den delaktighet användarna efterfrågar och studien visar vara nödvändig. Det är dessa faktorer som studien sammanfattningsvis visar vara avgörande för att genom digitala journalsystem göra vården mer effektiv.

Det finns ett behov av användarvänliga, anpassningsbara och tillgängliga journalsystem inom en variation av branscher. Befintliga system har visat sig vara bristfälliga inom dessa tre aspekter. Bristerna bottnar i att systemen sällan är anpassade för det specifika ändamålet, vilket i många fall grundar sig i att slutanvändarna inte varit med i utvecklingsprocessen. När användare har implementerat befintliga journalsystem inom sina verksamheter har även bristfälligheter gällande tillgänglighet påvisats. På den utvecklade journalsystemprototypen som arbetet resulterade i, utfördes ett antal tester av uppdragsgivarens anställda. Dessa tester påvisade att prototypens användarvänlighet, anpassningsbarhet och tillgänglighet uppnådde de krav som företaget hade på ett journalsystem. Prototypen har, trots det positiva resultatet, fortfarande utvecklingspotential och områden att förbättra. / There is a need for user-friendly, customizable and accessible record systems in a variety of industries. Existing systems have proven to be deficient in these three aspects. The shortcomings are due to the fact that the systems are seldom adapted for the specific purpose, which in many cases is a consequence of the end users not being involved in the development process. When users have implemented existing journal systems within their operations, deficiencies regarding accessibility have also been identified. On the developed record system prototype that the work resulted in, a number of tests were performed by the client's employees. These tests showed that the user-friendliness, adaptability and availability of the prototype met the requirements of the company for a record system. Despite the positive result, the prototype still has development potential and areas for improvement.

Tidigare forskning visar på att utvecklingen inom sjukvården har gått snabbt, framförallt prehospitalt. De tekniska lösningarna har utvecklats och det finns många gånger datorer både fram och bak i dagens ambulanser som har ersatt de traditionella pappersjournalerna. Forskning pekar på åldersfaktorer och tidigare datorkunskap som faktorer som påverkar hur väl nya system mottagits. Patientsäkerheten, tydligheten och enhetligheten framhålls i nutidens journalsystem samtidigt som den eventuella dehumaniseringen kring omvårdnaden lyfts fram i och med teknikens framfart. Få studier beskriver hur ambulanspersonal upplever de nya journalsystemen prehospitalt en tid efter införandet. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med digitala journalsystem prehospitalt. En kvalitativ ansats valdes och personliga intervjuer genomfördes. Åtta ambulanssjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i 7 kategorier. Studiens frågeställningar blev resultatets 3 huvudrubriker. Huvudrubrikerna var ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av den prehospitala journalföringens utveckling”, ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av dagens digitala journalsystem” och ”Ambulanssjuksköterskans upplevelse av det patientnära arbetet”. I resultatet framkom att ambulanssjuksköterskor såg en negativ påverkan på det patientnära arbetet sedan införandet av digitala journalsystem som kopplades till utökade åtgärder och undersökningar. Patientsäkerheten hade förbättrats sedan införandet av standardiserat och strukturerat omhändertagande. Möjligheter för ambulanssjuksköterskorna att påverka utvecklingen kring det digitala journalsystemet skulle leda till underlättande av arbetssätt. Förutom nöjda ambulanssjuksköterskor skulle det ge en positiv påverkan för patienten i form av tid och omhändertagande. Vidare forskning kring utvecklingen av de digitala journalsystemen behövs för att kunna följa hur det påverkar patienten, vårdaren och den prehospitala verksamheten.

Sveriges digitala vårdsituation beskrivs i rapporter från både myndigheter samt populärvetenskapliga tidskrifter som föråldrad och problematisk. I den moderna vården är digitala journalsystem avgörande för att bedriva en effektiv och patientsäker vård. För att följande IT-system skall undvika att skapa problematik för slutanvändare är det viktigt att beakta de åsikter och synpunkter som kan förbättra systemet och därmed ge ökad acceptans. Vidare presenterar tidigare forskning att tid och design av sjukvårdsteknologi spelar en stor roll för ökad acceptans. För att identifiera om vårdsituationen är så problemfylld som den framställs blir acceptans för digitala journalsystem viktigt att undersöka. Syftet med följande uppsats var att undersöka om den svenska vårdens digitala journalsystem upplevs som accepterade eller till och med omtyckta av vårdpersonal. För att besvara syftet valde författarna att undersöka vilka faktorer det är som påverkar vårdpersonalens acceptans för digitala journalsystem inom Region Kronoberg. Genom att applicera det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model 2 (TAM2) gavs ett underlag till att analysera empiri utifrån ett användaracceptansperspektiv. Valet av att använda TAM2 i kontrast till den ursprungliga modellen (TAM) grundades på den utökning som det senare ramverket presenterar att acceptans beror på. Från att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie på en vårdinrättning i Region Kronoberg identifierades åtta centrala ämnen med hjälp av kodning samt transkribering. Dessa ämnen avsåg områden som uppkom frekvent av de informanter som deltog i undersökningen. Analysering av resultatet utfördes genom att ställa de variabler som TAM2 presenterar i förhållande till det resultat som undersökningen gav. Analysen visade att de deltagande i intervjustudien hade en hög acceptans för deras journalsystem då en stor majoritet svarade positivt på samtliga av de variabler som TAM2 presenterar. Vidare identifierade författarna fem faktorer som påverkar acceptans för digitala journalsystem för vårdpersonal via analysering. Dessa faktorer avser tid och kultur, design och användarvänlighet, tillgänglighet, användbarhet samt enhetlighet mellan vårdgivare. Följande faktorer leder enligt undersökningen till mer omtyckta och bättre implementerade informationssystem inom vården. Genom att identifiera vilka faktorer det är som påverkar acceptans för vårdpersonal i digitala journalsystem kan således beslutsfattare och utvecklare av sjukvårdsteknologi ta det här i beaktning för kommande förändringar. / Sweden's digital healthcare situation is described in reports from both authorities and popular science journals as outdated and problematic. In modern healthcare, digital medical record systems are crucial to providing effective and patient-safe healthcare. In order for the following IT systems to avoid creating problems for end users, it is important to take into account the opinions and views they have that can improve the system and thereby increase acceptance. Furthermore, previous research presents that time and design of healthcare technology play a major role in increasing acceptance. To identify whether the healthcare situation is as problematic as it is presented, acceptance for digital medical record systems is important to investigate. The purpose of the following thesis was to investigate whether the Swedish healthcare’s digital medical record systems is perceived as accepted or perhaps even likable by healthcare professionals. To answer the purpose, the authors chose to investigate what factors there are that affect the acceptance of healthcare professionals for digital medical records systems in the Kronoberg Region. By using the theoretical framework Technology Acceptance Model 2 (TAM2), a basis was provided to analyse empirical data from a user acceptance perspective. The choice of using TAM2 in contrast to the original model (TAM) was based on the extension that the latter framework presents that acceptance depends on. From conducting a qualitative interview study at a healthcare facility in the Kronoberg Region, eight key topics were identified by using coding and transcription. These topics related to areas that were raised very often by the informants who participated in the survey. Analysis of the results was performed by comparing the variables presented by TAM2 in relation to the results of the study. The analysis showed that the participants in the interview study had a high acceptance for their digital medical record system as a large majority responded positively to all of the variables presented by TAM2. Furthermore, the authors identified five factors that affect acceptance for digital medical record systems for healthcare professionals through analysis. These factors relate to time and culture, design and ease of use, accessibility, usability and consistency between caregivers. According to the survey, the following factors lead to more popular and better implemented information systems in healthcare. Thus, by identifying the factors that affect acceptance for healthcare professionals in digital medical records, decision makers and developers of healthcare technology can take this into account for upcoming changes.

Blockkedjetekniken inom sjukvård är ett välutforskat område där journalsystem, spårning av medicin, patientövervakning endast är ett fåtal områden där forskare lyfter blockkedjans relevans. För att undersöka etiska dilemman i samband med blockkedjan undersöker studien specifikt journalsystem där känsliga personliga data hanteras och tittar på hur detta förändras med implementationen av blockkedjetekniken. Studien använder sig av ACTIVE-ramverket för att kunna kategorisera olika etiska dilemman. Studien använder sig av en semi-systematisk litteraturstudiemetodik med en tematisk analys för att besvara forskningsfrågan: Vilka kategorier av etiska dilemman lyfter litteraturen med blockkedjetekniken inom journalsystem? Resultatet av studien sammanfattar de etiska dilemman som litteraturen lyfter och visar även på att texter som är kritiska till blockkedjan är underrepresenterat vilket öppnar upp för vidare forskning. / Blockchain in the health care sector is a well-researched domain where electronic medical records (EMR), tracking of medicine and patient monitoring are a few of the domains where researchers propose blockchain solutions. This study focuses on EMR’s which handle sensitive personal data and research the impact that blockchain technology has on the system to better understand what ethical dilemmas can occur. The study uses the ACTIVE-framework to categorize ethical dilemmas. A semi-systematic literature review in combination with a thematic analysis is used to answer the research question: What categories of ethical dilemmas does the literature raise with the blockchain technology within record systems? The study's findings summarize the ethical dilemmas addressed in the literature and also indicate an underrepresentation of critical texts on blockchain, which calls for further research.

During the last few years, there has been increasing interest in making medical records more centered around patients. Empowering the patient more in the care process has proven to increase the quality of care. It can also enable increased data sharing among different actors, where today patient health data is locked into thousands of separate data silos. Meanwhile, growth in portable medical devices and patient-generated health data (PGHD) poses a new source of valuable data which today has limited utilization in clinical settings. In solving these issues of data availability without compromising the privacy of patients, blockchain has been suggested to play an important role through a more patient-centric model of controlling information. The purpose of this study is to investigate how blockchain can solve data availability and security issues in the healthcare system. We explore the research question from a Sweden-specific context by first defining the current state of the Swedish health data ecosystem, and then analyzing how blockchain helps in increasing the availability and security of personal health data. Qualitative methods were used, and data was collected through both a literature review and an interview study where 16 semi-structured interviews were conducted with Swedish governmental agencies, EMR providers, informaticians, as well as blockchain experts. The current issues in data availability and security in the Swedish healthcare system were identified together with the benefits of using blockchain in this context. Our findings suggest that Sweden has already solved many of the problems other countries face, limiting the marginal benefit of using blockchain. However, problems of sharing raw data persist and blockchain has benefits in managing accesses to health data from both regulatory and privacy perspectives. There are also benefits of using the technology for ensuring the quality of PGHD as well as providing increased security for health data. Lastly, we propose and discuss three separate blockchainbased solutions to be used in healthcare. A major contribution to literature lies in finding that system barriers in form of legislation and technical and semantic interoperability are issues that first need to be resolved in order to harvest the full value of using blockchain technology - issues often understated in other papers. We call for future studies to investigate practical use-cases such as small-scale consortiums addressing specific data sets or patient groups to provide proof-of-concept on how the technology performs in terms of cost, integrity, security, and scalability in for personal health data. / Patientdata är i dagsläget spridd i tusentals data-silos i sjukvården. Att involvera patienten i vårdprocessen har visat sig förbättra vårdresultatet, vilket senaste åren ökat diskussioner om att göra hälsodata mer tillgänglig och centrerad kring patienten. Samtidigt växer användandet av portabla medicinska apparater och patient-genererad information snabbt, och utgör nu en ny datakälla som i dagsläget i princip inte utnyttjas i den kliniska kontexten. För att lösa dessa problem och öka tillgängligheten av data utan att äventyra patientens integritet har blockkedjeteknologi föreslagits spela en viktig roll genom en mer patientcentrerad modell av informationsdelning. Syftet med denna studie är att undersöka hur blockkedjor kan lösa problemen med tillgänglighet av sjukvårdsdata inom vårdsystemet. Vi undersöker frågeställningen utifrån en svensk kontext genom att först definiera de existerande problem relaterade till datatillgänglighet och säkerhet i det svenska vårdsystemet, för att sedan analysera blockkedjans roll för att lösa dessa problem. Studien är av kvalitativ natur där datainsamling gjorts genom dels en litteraturstudie, och dels genom en intervjustudie, där 16 semistrukturerade intervjuer genomförts med svenska myndigheter, journalsystems-leverantörer, informatiker samt blockkedje-experter. Nuvarande problem inom datatillgänglighet och datasäkerhet identifierades tillsammans med de fördelar som finns av att använda blockkedjor i sammanhanget. Våra resultat visar att Sverige redan har löst många av de problem många andra länder idag möter, vilket potentiellt minskar den marginella nyttan av att använda blockkedjor. Dock existerar fortfarande problem när det gäller delning av digitala kopior av journaler mellan aktörer, och en blockkedjelösning har fördelar ur både regulatoriska perspektiv och integritetsperspektiv. Vidare finner vi fördelar av att använda blockkedjor för att försäkra kvaliteten av patient-genererad hälsodata, samt för att öka säkerheten i arkitekturer som möjliggör datadelnin. Slutligen föreslår vi och diskuterar tre olika blockkedjelösningar för den svenska sjukvårdssektorn. Ett av huvudbidragen till litteraturen ligger i att identifiera systembarriärer i form av legislativa åtgärder samt teknisk och semantisk interoperabilitet - problem som måste lösas för att till fullo kunna åtnjuta fördelarna av en blockkedjelösning. Vi uppmanar framtida studier att undersöka praktiska användningsområden såsom småskaliga konsortium för att vidare bidra med hur tekniken levererar på frågor kopplade till kostnad, integritet, säkerhet och skalbarhet för personlig hälsodata.

This thesis was initiated by Cambio Healthcare Systems and was aimed to investigate the usage of keyboard shortcuts (KBS) in the electronic health record system COSMIC. The aim was to determine which users would benefit from learning keyboard shortcuts and understand how users can learn them effectively. The study also aimed to identify suitable techniques for users in the sensitive healthcare environment, with a focus on efficiency. Through workshops and interviews with individuals with experience of the user, it was found that most users would benefit from learning more KBS, particularly primary nurses who would save significant time. A thematic analysis revealed four themes: Benefits Everyone, Key Users, Documentation, and Visibility. Lack of awareness and a need for visualization were identified as the main issues. To address these findings, design requirements were established to meet user needs. Two design concepts, a visualizing wiki and an all-knowing search, were created as prototypes to represent potential design solutions. Evaluation with three participants showed positive results for the first concept, indicating it would be effective for teaching KBS to novice users. The second concept, while insufficient on its own, could complement the first concept and benefit users seeking quick results in COSMIC, such as medical secretaries and administrators. The study's strength lies in its preliminary stages, which provided valuable insights into user needs and identified underlying issues related to KBS in COSMIC.

This thesis investigates the potential consequences resulting from the migration process of the medical journal system, Auricula Ordination, to an alternative platform, with a particular focus on the risk of information loss and the long-term accessibility of the migrated data. The study examines how the migration to systems with potentially different data structures poses challenges in preserving the integrity of information. By adopting the perspective of accessibility and using the Records Continuum Model's fourth dimension of pluralisation, this study sheds light on the complexities associated with maintaining the accessibility of information within the new system. Even after the new system is archived. By conducting case studies using the appraisal investigations conducted by the Swedish regions, examples to support the findings were found. This analysis highlights the need to address the information management challenges arising from the migration process and emphasizes the significance of preserving the integrity and accessibility of data in the context of medical journal systems. In conclusion, this study underscores the potential information loss and challenges associated with the migration process of medical journal systems. By drawing insights from the Records Continuum Model, it enhances our understanding of the complexities involved in ensuring long-term accessibility of migrated data. These findings have implications for information management practices in regional archives, calling for more comprehensive approaches to preserve and facilitate access to valuable medical knowledge. / Denna uppsats ämnar till att undersöka de risker som uppstår vid migration av information från en informationsinnehavare till en annan. För att undersöka dessa risker har ett flertal fallstudier gjorts utifrån gallringsutredningen av journalsystemet Auricula Ordination, vilket användes inom hälso- och sjukvården i flertalet av Sveriges regioner. För att avgränsa undersökningen gjordes valet att enbart undersöka de regioner som samarbetar inom R7e-arkiv. Förutom att belysa de risker som finns ämnar likväl denna uppsats att skifta fokus i arkivforskningen i Sverige bort ifrån de större statliga arkiven till att belysa de mindre arkiven i landets regioner.  Syftet med uppsatsen har varit att genom ett flertal fallstudier undersöka konsekvenserna av migrationer av informationssystem och hur detta påverkar den framtida möjligheten för tillgängliggörande. Likväl hur ägandeskapet av informationen kan påverka dess integritet. Den teoretiska utgångspunkten har gjorts utifrån Records Continuum Models fjärde dimension pluralisation. I kombination med en hermeneutiskteori ämnas att skapa en mer utförlig bild av regionernas utgångspunkt i sina utredningar av Auricula och hur perspektivet av tillgängliggörande har framkommit. Undersökningen resulterade i att migrationer av information från ett system till ett annat har en negativ inverkan på framtida möjligheter av tillgängliggörande. Vilket grundas i framförallt riskerna av informationsförluster under själva migrationen. Där förlusten av relevanta metadata är i störst risk att gå förlorad. Vilket i förlängningen kan skada informationens integritet och dess kontext kan gå förlorad.

Personalen som triagerar och placerar patienter på Södersjukhusets akutmottagning använder det digitala patientjournalsystemet TakeCare. TakeCare är ett hyllat journalsystem som används i hela Region Stockholm sedan 2013. Sjuksköterskorna som använder programmet upplever dock att det kan förbättras, särskilt när det gäller användargränssnittet för placeringen av nya patienter. Det nuvarande programmet saknar en tydlig överblick över akutmottagningens olika moduler och vårdlag, vilket försvårar sjuksköterskornas beslut om patientplacering. De behöver gå igenom varje modul för sig för att få en uppfattning om vårdbelastningen i varje modul. En prototyp för en beslutsstödjande webbapplikation med översiktlig information om belastning på varje modul skulle potentiellt kunna integreras i TakeCare och underlätta sjuksköterskornas process för placering av patienter. I denna studie skapades en webbapplikation som kan utvecklas vidare och eventuellt användas av sjukvårdspersonalen. Denna rapport bevisar att det finns förbättringspotential hos det nuvarande patientjournalsystemet och att ett beslutsstöd för placering av patienter skulle underlätta processen och förbättra vårdflödet. / The triage nurses that are responsible for the placement of patients at Södersjukhuset’s emergency department in Stockholm, Sweden, use the digital medical record system TakeCare. TakeCare is a renowned record system that has been used in Region Stockholm since 2013. However, the nurses using the system experience some difficulty, especially when it comes to the user interface when placing new patients. The current system lacks a clear overview of the emergency departments' many modules and healthcare teams, which makes it difficult to make decisions regarding the placement of incoming patients. The nurses are therefore forced to go through each module one by one to see the current strain in each team. A prototype for a decision-supporting web application with a clear overview of each module could potentially be integrated into the current medical record system and thus facilitate an easier placement process. A web application was made in this study and can eventually be used by the health care staff after further development. This report proves that there is potential for improvement for the current system and that a decision-making tool would improve the flow in the ED.

Digitalisering och införandet av hälsoinformationssystem som digitala journalsystem har inneburit många fördelar inom sjukvårdssektorn jämfört med de äldre pappersjournalsystemen, exempelvis genom en ökad möjlighet både dela och spara patientinformation. Dock så har även en hel del problem uppkommit med deras införande, varav en av de större är att de digitala journalsystem som finns inte är anpassade efter klinisk sjukvård och vårdpersonalens arbetssätt. Sjuksköterskor är en av de största användargrupperna av dessa digitala journalsystem och de är även den arbetsgrupp som har hand om patienterna på vårdavdelning dygnet runt. Därmed är deras arbete även starkt knutet till patienternas säkerhet. Denna studie har undersökt vilka patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem medför vid sjuksköterskearbete på vårdavdelning. Det gjordes med hjälp av en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och deltagande observationer genomfördes. Studiens resultat har bidragit till en ökad förstående för de patientsäkerhetsrisker som användning av digitala journalsystem vid sjuksköterskearbete medför samt en ökad förståelse för den kontext som digitala journalsystem används i. / Digitalization and the introduction of health information systems (such as the electronic health records) has contributed to many advantages within the healthcare industry, especially compared to the old paper-based system. For instance, an electronic health record makes it easier to archive and share patient information, but the advances these systems contribute is also accompanied by its fair share of problems. One of the main problems being that there is a mismatch between the electronic health records in use and the way the healthcare personnel work. Nurses are one of the biggest user groups of the electronic health records and they are also providing healthcare to the patients admitted to hospital wards 24/7. That means that their work is tightly intertwined with patient safety. This study has examined risks for patient safety connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards. The study was conducted using a qualitative approach with a literature study, interviews and participatory observations. The result of the study has contributed to increased knowledge and insights regarding patient risks connected to the use of electronic health records during nursing practice at hospital wards as well as an increased understanding for the context in which the electronic health records are used.