Idag erbjuder en restaurangmåltid en helhetsupplevelse där maten inte ensam längre står i huvudfokus. Upplevelserummet får allt större betydelse och  i en strävan efter unicitet har det öppna köket blivit populärare än någonsin. I  den här uppsatsen studeras upplevelserummets påverkan på måltidsupplevelsen och det öppna köket hos en utvald restaurang i en medelstor stad i Sverige. Studien har genomförts som en enfallsstudie med kvalitativa intervjuer i fokus. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur konsumenterna tydligt har uppfattat restaurangens koncept genom designen, medan ljud har påverkat den sociala miljön på ett negativt sätt.

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. / Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar, erfarenheter ochinställningartill pedagogiska måltider. Studien är av kvalitativ karaktär och metoden som användes för att undersöka förskollärarnas uppfattningar var samtalsintervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av tematiska analyser.De teoretiska begreppen studien utgått från är kvalifikationsbegreppet, socialisationsbegreppet och begreppet självständigt subjekt. Deweys erfarenhetsbegreppet och Learning by doing är även viktiga för studien. De huvudsakliga resultaten var att alla förskollärare såg en pedagogisk måltid som ett lärtillfälle men också som en stund för social samvaro och en lugn stund. Alla förskollärare såg också ett tillagningskök som en stor resurs i pedagogiken, men varken tillagningskök eller avdelningskök nyttjades i den utsträckning som är möjlig.Förskollärarens mångfacetterade roll ansågs vara en avgörande faktor för hur den pedagogiska måltiden kom till uttryck, det handlade om att vara en förebild, vägledare, utbildare, medupptäckare, närvarande pedagog och förmedlare.

<p>Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens betydelse för matlagningen under samma period.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 – 2000.</p><p>Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen.</p><p>Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen. Däremot kan de moderna köken ha bidragit till att öka intresset för gastronomi och matlagning. De tekniska hjälpmedlen har haft viss betydelse som inspirationskälla och har underlättat köksarbetet. Livsstilen tycks ha haft stor betydelse för valet av mat och därmed matlagningen.</p>

Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens betydelse för matlagningen under samma period. Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 – 2000. Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail. Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen. Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen. Däremot kan de moderna köken ha bidragit till att öka intresset för gastronomi och matlagning. De tekniska hjälpmedlen har haft viss betydelse som inspirationskälla och har underlättat köksarbetet. Livsstilen tycks ha haft stor betydelse för valet av mat och därmed matlagningen.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

Med dagens teknikutveckling blir det allt vanligare med nya fräscha maskiner och bekvämligheter. I köket väljer fler och fler att ha diskmaskin, frys med ismaskin, kaffemaskin med mera. Detta leder till ökat antal vattenanslutningar i ett kök. Risken för att en vattenskada ska uppstå är i stort sett lika stor som i ett badrum, ändå klassas inte kök som ett våtrum, vilket ger en stor risk för att omfattande vattenskador ska uppstå. Länsförsäkringar Södermanland har tyckt sig märka att de genomsnittliga skadekostnaderna hos företaget har ökat de senaste åren. De är därför intresserade av att få en liten bild av vad detta kan bero på och vart den största ökningen sker. Rapporten kommer behandla vattenskador i bostadsvillors kök. Därför har följande frågor ställts: ”Vilka är de vanligaste orsakerna till fuktskador i kök?” och ”Vilka åtgärder kan man utföra för att förebygga de vanligaste fuktskadorna i befintliga kök?”. För att kunna besvara dessa frågor har en litteraturstudie genomförts för att se hur dagens branschregler ser ut och hur de sett ut under de undersökta åren, vilka är 2013, 2008 och 2005. Även enkla skadeförebyggande åtgärder som kan utföras i befintliga kök har undersökts. Därefter sammanställdes statistik från Länsförsäkringar Södermanlands skadesystem och jämfördes med nationell statistik ifrån Vattenskadecentrum. Denna statistik har analyserats med hjälp av teorin och den största ökningen som kunde ses var hos diskmaskinen. Detta har stor grund i att allt fler hushåll väljer att installera diskmaskin, vilket är förståeligt. Det är bekvämt och enkelt, speciellt om familjen är stor. En annan del som ökat är rören. De blir gamla och slitna och börjar då läcka. Eftersom rör ofta är svårtillgängliga är det bristande underhåll på dessa, och det är svårt att upptäcka om de läcker. Koppling/fog bidrar med en ganska stor andel skador, men denna post verkar vara på nedåtgående, vilket tyder på att det idag finns bättre kopplingar och folk är mer noggranna, då dessa ofta är ganska synliga. Hur ska då dessa skador förebyggas? Enkla åtgärder är att använda vattentäta skydd under kyl, frys och diskmaskin samt vattentätt ytskikt i diskbänksskåpet, för att leda fram läckande vatten så det blir synligt och kan åtgärdas. Vidare finns olika vattenlarm, vattenfelsbrytare, tryckslagsdämpare med mera som hjälper hushållet att vara vattensäkert.

”Kitchen for Homes” vill gå i polemik med det moderna västerländska kökets permanens och materialitet. Genom att utmana normerna kring hur våra kök konstrueras, men bibehålla de standardiseringar för till exempel vitvaror, ges användaren en byggsats av komponenter för att enkelt på egen hand bygga sitt egna kök. Med hjälp av aluminiumprofiler, från början tänkta att endast användas till mässmontrar tillhandahålls ett kök som kan byggas, återskapas och omformuleras gång på gång.

Bakgrund: Att bli äldre kan innebära flytt till särskilt boende. Faktorer som kan bidra till trivsel är bland annat social kontakt samt den fysiska miljön. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om äldre i särskilda boenden med ett eget kök/pentry i större utsträckning har social kontakt och högre skattad trivsel än de utan eget kök/pentry. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod: Data från 4469 enkäter insamlade mellan november 2013 och september 2014 analyserades i SPSS. Resultat: Samband mellan kök och social kontakt gick inte påvisa men däremot fann vi en statistisk signifikant skillnad i skattad trivsel hos de med eget kök/pentry och social kontakt i jämförelse med dem utan. Konklusion: Inget samband återfanns mellan eget kök och social kontakt, däremot ser trivsel hos äldre ut att påverkas om man har eget kök eller inte. Ytterligare studier efterfrågas, speciellt om kökets innebörd för den äldre. Nyckelord: Kök, pentry, social kontakt, trivsel, äldre, särskilt boende / Background: Getting older could lead to moving to a special housing. Factors that can contribute to thriving are social contact and physical environment among others. Aim: The aim of this study was to explore if elderly within special housings who had access to their own kitchen were inclined to have more social contact and a higher level of thriving than those without. Design: Cross-sectional study with a quantitative approach. Method: Data from 4469 surveys were collected between November 2013 and September 2014 and then analysed with SPSS Results: Connection between having an own kitchen and social contact was not found in this study. However, we did find a link between thriving and having a kitchen as well as having social contact. Conclusion: No association was found between having an own kitchen and social contact, however, thriving does seem to be affected if you have a kitchen or not. Further studies is needed that investigate the kitchens role more close. Keywords: Kitchen, kitchenette, social contact, thriving, elderly, special housing

Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken. / This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.