<p>Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod. Folkpartiet menar att positiv särbehandling inte nödvändigtvis är så positiv då det bygger på samma principer som negativ särbehandling vilken resulterar i diskriminering och utanförskap. Vänsterpartiet däremot ser positiv särbehandling som en möjlig eller till och med nödvändig strategi för att kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet på bland annat arbetsplatser och universitet. I diskussionen har jag tagit hjälp av teorier som behandlar positiv särbehandling.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 – 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts. Dessa är Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Socialtjänsten. En person från vardera myndighet intervjuades med följande frågeställningar i fokus: Hur ser det stöd och skydd ut som dessa myndigheter ger till brottsoffren under rättsprocessen i Sverige? Hur ser stöd och skydd ut till brottsoffren under återvändandeprocessen? Finns några brister och vilka åtgärder behövs i så fall för att förbättra stödet och skyddet? Ett könsmaktsperspektiv och ett globaliseringsperspektiv användes för att analysera inhämtat material. Analysen visar att det stöd och skydd som brottsoffren får från myndigheterna är acceptabelt i relation till befintliga resurser men att det inte är tillräckligt. Samarbetet mellan myndigheterna kunde vara ännu bättre. Samtliga representanter från de fyra myndigheterna efterfrågar ett utökat och mer stabilt samarbete samt fler kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer i brottsoffrens hemländer.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap. I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod. Folkpartiet menar att positiv särbehandling inte nödvändigtvis är så positiv då det bygger på samma principer som negativ särbehandling vilken resulterar i diskriminering och utanförskap. Vänsterpartiet däremot ser positiv särbehandling som en möjlig eller till och med nödvändig strategi för att kunna uppnå jämställdhet och jämlikhet på bland annat arbetsplatser och universitet. I diskussionen har jag tagit hjälp av teorier som behandlar positiv särbehandling.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp. Det som skiljde de intervjuade åt var om deras sociala liv inkluderade familj eller inte. I studien framkom att de respondenter som hade familj inte kunde tänka sig att flytta eller pendla längre sträckor för att göra yrkeskarriär oavsett om man var kvinna eller man. Respondenterna tar även upp andra hinder såsom ägande av bostad, barnens skola och sociala nätverk. Klart framgick att det är svårt att förena arbete och karriär när man är småbarnsförälder. De personer med utomnordisk härkomst som vi intervjuat var över lag mer pendlingsbenägna. De ansåg att yrkeskarriären var viktig liksom att arbetet stämde med den utbildning de hade. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet

The purpose of this paper is to examine the law regarding gross violations of women and its application in the Swedish legal system. We have investigated how the legal system takes into account a holistic perspective of the vulnerable situation of women in the investigation and assessment and the extent to which psychological violence in the form of verbal abuse, threats and harassment attention. We also wanted to find out how the law's design may contribute to difficulties in the implementation and interpretation of it. In this study, we used a qualitative research approach when we decided to conduct an interview with a police officer and a textual analysis of four cases from the district court. Interview questions were semi-structured in order to gain a deeper understanding of the phenomenon. The previous research we have chosen highlights how the law of gross violations of women came about, how gender is created and made visible in the legal system, and the criticism that has been leveled at the act's applicability. In the analysis of the empirical material we have used the four theoretical perspectives, commercial construction and interpretation of the law, social control, gender power structure and suppression techniques.A brief summary of the results we have found is that there is a clear gender power structure in the Swedish legal system that reinforces female subordination. The laws and the legal system standards are created and maintained by the male norm. The construction of the law contribute to difficulties in the application of the law when the methods that can be used when interpreting results in the judicial assessment performed on insufficient grounds due to subjective values​.We have also recognized a clear pattern that shows that the justice system does not apply a holistic approach in its analysis of the cases where only the physical violence is considered. When they pay attention to the psychological abuse it´s not considered being sufficient evidence for the men to be convicted of gross violations of women. Court cases show that woman's ability to prove the violence she has been subjected to the basis for the district court's judgment regarding the woman's self-esteem. In summary, the results of this study that there is an incorrect application of the law of gross violations of women that lead to women's situation is questioned and the men are not expected to commit the offense was considered to be the reason for the introduction of this law. This occurs due to psychological violence is not considered in the same way as the physical violence which is the basis for how the self-esteem to be valued. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka lagen om grov kvinnofridskränkning och dess tillämpning i det svenska rättssystemet. Vi har undersökt hur rättsväsendet beaktar ett helhetsperspektiv av den utsatta kvinnans situation vid utredning och bedömning samt i vilken utsträckning det psykiska våldet i form av verbala kränkningar, hot och ofredande uppmärksammas. Vi ville även ta reda på hur lagens konstruktion kan bidra till svårigheter vid tillämpningen och tolkningen av den. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi då vi valt att genomföra en intervju med en polis och en textanalys av fyra stycken rättsfall från tingsrätten. Intervjufrågorna har varit semistrukturerade för att få en djupare förståelse för fenomenet. Den tidigare forskning vi valt att presentera belyser hur lagen om grov kvinnofridskränkning kom till, hur genus skapas och synliggörs i rättssystemet samt den kritik som har framförts mot lagens tillämplighet. Vid analysen av det empiriska materialet har vi använt oss av fyra stycken teoretiska perspektiv, rättens konstruktion och tolkning av lagen, social kontroll samt könsmaktsordning och härskartekniker. En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till är att det finns en könsmaktsordning i det svenska rättssystemet som befäster kvinnans underordning vid tillämpningen och tolkningen av lagen. Lagarna och rättssystemets normer skapas och bibehålls utifrån den manliga normen. Lagkonstruktion bidrar till svårigheter vid tillämpningen av lagen då de metoder som kan användas vid tolkningen leder till att rättsväsendets bedömningar utförs på otillräckliga grunder till följd av subjektiva värderingar. Vi har även urskiljt tydliga mönster som visar på att rättsväsendet inte tillämpar ett helhetsperspektiv i sin bedömning av fallen då endast det fysiska våldet beaktas. När de psykiska övergreppen uppmärksammas anses inte bevisen vara tillräckliga för att männen ska kunna dömas för grov kvinnofridskränkning. I rättsfallen synliggörs det att kvinnans möjlighet att bevisa det våld hon blivit utsatt för ligger till grund för tingsrättens bedömning gällande kvinnans självkänsla. Sammanfattningsvis är resultatet av denna studie att det sker en felaktig tillämpning av lagen om grov kvinnofridskränkning som leder till att kvinnornas situation ifrågasätts och männen döms inte till det brott som ansågs vara anledningen till införandet av denna lag. Detta sker till följd av att det psykiska våldet inte beaktas i samma utsträckning som det fysiska våldet vilket ligger till grund för hur självkänslan ska värderas.

Syftet med studien var att belysa vilka normer som finns kring hur en bra elev ska bete sig i gymnasiesärskolan och grundsärskolan och om normerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag använt lyder "Vilka beteendenormer finns det för flickor och pojkar i gymnasiesärskolan och grundsärskolan?" och "Om det finns skillnader mellan könen – hur skiljer de sig åt?" Studien utfördes på både lärare och elever från grundsärskola samt gymnasiesärskolan. Resultatet bygger främst på intervjuer men jag deltog även i elevernas undervisning under en vecka för både observation och för att skapa en trygg miljö för eleverna inför intervjuerna. I intervjufrågorna utgick jag ifrån en studie som gällde grundskolan av Maria Wester och inspirerades av hennes sätt att tematisera frågorna, men jag anpassade intervjufrågorna efter de medverkande. Teorin som användes i analysen var en teori om genus och könsmaktsordning. Genusteorin innebär att normerna för manligt och kvinnligt skiljer sig åt, och könsmaktsordningen syftar på att den manliga nromen är överordnad den kvinnliga. Genom att analysera mitt material mot en genusteori kom jag fram till att beteendenormerna för pojkar och flickor var olika när det gäller att anses som en en duktig elev. Personerna som medverkade i min studie var alla medvetna om att en inte ska behandla personer olika beroende vilket kön de har, dock fanns det här en skillnad mellan könen. Maktfördelning utifrån genusperspektivet visar att pojkar och flickor lägger sin energi på olika saker. Pojkarna beskrivs som duktiga elever när de presterar bra i skoluppgifter medan flickorna beskrivs som duktiga elever när de är en schysst kompis. Flickorna har två förväntningar på sig för att vara duktig elev, första förväntningen är att vara en schysst kompis därefter prestera bra på skoluppgifter. Pojkarna har bara en förväntning på sig och det är att prestera bra på skoluppgifterna. Det resultat som jag fick fram liknade de resultat om könsrelaterade skillnader i beteendenormer som andra forskare kommit fram till i undersökningar i i grund- och gymnasieskolan.

Men's violence against women has been a social problem which, through generations, has received various representations in politics. The problems have been defined on the basis of a male norm, which only provides measures for women to increase their gender equality, security and protection. How has this influenced the problematization of violence in society, but above all, how can the formulation of the representation of the problem affect the visibility of underlying causes of violence's reproduction? What perspectives are invisible in the context of other perspectives that may dominate the discourse of violence against women? Maria Wendt Höjer (2002) has studied in her thesis "Rädslans politik" how the violence has been problematized in politics from the 1900s and beyond, and this paper will do an analysis of political document that was produced 2014-2017. With a qualitative content analysis examined committee directives based on what is visualized in the documents and then analyzed with Carol Bacchis (2009) "What is the problem represented to be?"-approach to see what is invisible when it comes to the ruling politicians performance about the cause of men's violence against women. The directives differ because one directive is asking for a national strategy and the other is for a more focused action-policy assignment but can be compared when dealing with the same subject. The comparison, however, shows some dissimilar results in terms of assumptions and what is visible and invisible in the problematization of men's violence against women. The results shows that the ideological starting points for achieving gender equality goals need to be synchronized to get a good problematization about the underlying causes of violence.

The aim in the following essay is to describe the characteristics of the man behind verdicts regarding interpersonal violence (IPV). Which explanations does he have for the violence he has used and how does his life circumstances look like? Furthermore, is there gender bias in the justice system: do the gender of the professionals in court affect the verdict or the size of the damages?  The essay is a quantitative study written with positivistic elements and from a perspective of gender order and legal sociology. To answer the essay´s questions an exhaustive survey was completed regarding convictions in Swedish courts classified as IPV during the year 2016. The population consisted of 163 convictions this year, and the loss was one conviction that was not located.  Results found in this essay shows that a man who does not use an explanation for his behaviour is liable to pay damages, but lesser amounts than a man who explains his behaviour. Other results show that in cases where the offender was under the influence of alcohol, at least under one of the charges, was convicted to a shorter prison sentence and was liable to less damages. Descriptive data generated from the study shows that more than half of the men was living together with children in their households. Furthermore; solely in half of the convictions was the occupation of the man described. Of these 81 convictions that mentioned occupation were only 29 % of the men in labour and 14,8 % either unemployed or on sick leave at the time of the proceedings. / Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva karaktäristiken hos mannen som döms för grov kvinnofridskränkning. Vilka förklaringar har han till våldet han utövat och hur ser hans livsomständigheter ut? Dessutom undersöks om de professionellas könstillhörighet i rättssalen påverkar bedömningen och utgången av rättegången när det gäller påföljd och strafflängd.  Uppsatsen är en kvantitativ studie skriven med en positivistisk ansats och utifrån ett könsmakts- och rättssociologiskt perspektiv. För att söka svar på frågeställningarna har en totalundersökning genomförts av fällande tingsrättsdomar med rubriceringen grov kvinnofridskränkning under 2016. Populationen bestod av 163 domar detta år, bortfallet bestod i en dom inte gått att lokalisera.  Det studien visar är att en man som inte har någon förklaringsmodell får lägre skadestånd och än en man som förklarar våldet. Vidare visar resultat i studien att om gärningsmannen är alkoholpåverkad vid brottshändelser utdöms lägre fängelsestraff och mindre skadeståndssumma. Deskriptiva data i studien visar att över hälften av männen lever med barn i hushållet. Endast i hälften av domarna gick det att utläsa mannens sysselsättning och av dessa 81 domar hade enbart 29 % av männen arbete och 14, 8 % var sjukskriven eller arbetssökande vid tidpunkten för rättegången.