Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.

Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att  redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt. / Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.

This study contains an analysis of images through a gender perspective of three history text books for middle schools. The aim of this study is to clarify if the images reflect a gender power structure where men are superior women. The answered questions were: do women and men appear as often in the pictures of the books? How are women and men portrayed from a gender perspective in the pictures? What possible consequences could the portrayal of men and women cause the education and pupils? Our theoretical perspective is Yvonne Hirdman’s gender theory, Vivien Burr’s social constructionism and Ferdinand de Saussure’s and Roland Barthes’s theory about semiotics. Our methods were a quantitative content analysis combined with a qualitative semiotic analysis of images. The quantitative content analysis showed that there is an overrepresentation of men in the pictures of the books. The qualitative semiotic analysis showed that men are portrayed as main characters in the pictures. This by given more space by positions, accessories and activities. Women on the other hand is portrayed as passive and to some extent as accessories to the men. The women seem to rule in the sphere of children and home, while men seem to be absent in these same areas. Women and men are also physically separated on the images which makes the gender power structure even more clear.

This essay examines two different female political leaders' ways to top positions. Even though it is over a century since women received voting rights in both the United Kingdom and Sweden, quite few women leaders have reached top positions. The purpose of this essay is to find explanation factors to why Margaret Thatcher succeeded to reach the top and why Anna Kinberg Batra did not. The method in this essay is a comparing case study between Great Britain's Margaret Thatcher and Sweden's Anna Kinberg Batra and it is analysed through Jane S Jensens theory that tries to give explanations behind the low representation of female political leadership. Yvonne Hirdmans gender theory is also a part of the analytical framework. The result of this study offers several factors as helpful for succeeding in reaching top positions such as growing up in a supportive family, having an attitude that gender would not be an obstacle and to be able to step outside one’s gender role seems essential to reach the political leadership as a female.

Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

I Sverige ökar antalet kvinnor som är intresserade av ett jobb inom IT-branschen medan andelen kvinnor som arbetar i branschen minskar. Denna studie utforskar detta fenomen ur ett företagsekonomiskt och ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Genom intervjuer med tio kvinnor med erfarenheter från den svenska IT-branschen syftar denna studie till att förstå de huvudsakliga barriärerna som kvinnor upplever i branschen. Vi finner tre huvudsakliga barriärer: (i) Maskulin organisationskultur där vi upptäcker att kvinnor anpassar sig till de maskulina kulturerna, (ii) Sociala förväntningar på feminina och maskulina stereotyper där vi kan se att kvinnor förväntas ta ett mer socialt ansvar på arbetsplatsen och (iii) Ifrågasättande av kompetens där vi finner att kvinnors kompetenser ifrågasätts både av andra parter och av sig själva. Till skillnad från studier om samma fenomen i andra länder identifieras inte konflikter mellan privat- och arbetsliv som en framträdande barriär. / In Sweden the number of women who are interested in a job in the IT industry is increasing, however the existing portion of women working in the industry is decreasing. This study explores this phenomenon from the business studies perspective, and the media and communication studies perspective. Through interviews with ten women, with experiences from the Swedish IT industry, this study aims to reach an understanding of the main barriers that women experience in the industry. We find three main barriers: (i) Masculine organizational culture where we detect that women are adjusting to the masculine cultures, (ii) Social expectations of feminine and masculine stereotypes where we discover that women are expected to take on more social responsibility at the workplace and (iii) Questioning of competence where we find that women’s competences are being questioned both by other parties and by themselves. Unlike studies of the same phenomenon in other countries, conflicts between personal life and work life is not identified as a distinctive barrier.