Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval. Vi har kunnat se att många yrkeselever har ett lågt kapital och hur detta begränsar deras valmöjligheter inför framtida liv, men undantag finns. Vi har även träffat på elever som har gjort ett medvetet studieval, utifrån intresse och drömmar. It is a common opinion at the Swedish secondary school, that the students at the vocational training lack motivation in their education. In our survey we have studied the background and basic condition of several students at the vocational training to see if the opinion is right. The method we used to gather material is interviews with some teachers, and the students have been asked to answer a questionnaire with a personal letter. The study has been done in three different schools: one placed in a major city, one placed in the suburb and one placed in the provinces. The study is based on the analysis of the answers from teachers and students, and from Bourdieus theories about how the students capital steer how the students will make future choices. We have proven that many of the chosen students have a low capital and it has limited their lives, but exceptions exist. Of course, some of the interviewed students and teachers have stated that there are students that have made a conscious decision to study at this vocational training, based on their interests and personal dreams.

När det idag har diskuteras om att kunna säkra jobben har individens anställningsbarhet åsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav på flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. Anställningsbarhet har kopplats både till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrågan på arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för vilka faktorer som inverkar på hur anställda uppfattar sin egen anställningsbarhet. Intervjuer har gjorts med åtta lagledare på ett företag, följt av tematisk analys av materialet. Resultatet har visat att deltagarnas bedömning av sin anställningsbarhet baserats på vad de av arbetsgivaren har uppfattat som önskvärd attityd och kompetens. De har sålunda blivit medvetna om sitt värde och sin attraktion genom bekräftelse och medveten feedback från chefen och kontaktnätet. Jobb- och utbildningserbjudanden på den interna arbetsmarknaden har av dem uppfattats som bekräftelse på egen anställningsbarhet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv. Genom deltagande i föreningar skapas sociala nätverk, gemenskap och trygghet.

Sammanfattning I dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag. Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag. De stora/övergripande frågorna i arbetet är: Hur ser företagarna i Bollnäs på tillväxt för företag? Hur ser företagarna i Bollnäs på nätverk/samarbete med andra? Hur anser företagarna i Bollnäs att samverkan fungerar mellan dem och kreditinstituten? Eftersom syftet med uppsatsen var att se hur företagarna i en kommun ser på tillväxt föll valet på en kvantitativ undersökning, enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 46 företag och fick en svarsfrekvens på 76 %, dvs. 35 stycken. För att få ytterligare åsikter från respondenterna genomfördes en kvalitativ undersökning, valet föll på intervjuer, närmare bestämt 5 stycken. Då det finns nästan 2100 företag inom kommunen inriktades undersökningen på fyra branscher att skicka ut enkäten till. Valet föll på handel, livsmedel, turism och verkstadsindustrin. En annan avgränsning var att de deltagande företagen skulle bedrivas i någon typ av företagsform. Många företag anser att de går en ljus framtid till mötes och av de intervjuade är fyra av fem positiv till tillväxt. Bland intervjurespondenterna växer företagen utifrån efterfrågan på marknaden. En del företag vill inte växa och orsaken till detta är flera. Den övervägande orsaken är att företagarna är nöjda med hur företaget ser ut. De allra flesta av enkätrespondenterna, 42 %, svarade att anledningen till varför de inte ville växa var att de var nöjd med hur deras företag ser ut i dagsläget. Dock var orsak två, efterfrågan på deras produkt/tjänst hack i häl med 37 %. En av intervjurespondenterna ville inte växa, orsaken han angav är att han känner sig nöjd med företaget. Från enkätundersökningen kunde ses att det största hindret för företagens tillväxt var alla avgifter och skatter. Av intervjuerna var det skilda meningar om vilka de ansåg vara mest negativa. Respondenternas svåraste val var att rangordna dem, eftersom de menade att alla påverkar företaget negativt, mer eller mindre. Många av enkätrespondenterna använder sig av nätverk. Däremot är det lite olika beroende på bransch och storlek på företaget. Alla intervjuade företagare anser att nätverk är bra, fyra av fem använder även sig av någon form av samarbete. Eftersom studier påvisat att med hjälp av nätverk kan företagen nå högre mål känns det som en självklarhet att använda sig av det, vilket också de flesta av företagen har insett. 67 % av respondenterna av enkäten svarade att de kan tänka sig att samarbeta med andra om en större order. De företag vilka använder sig av samarbete kan få ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter och därigenom kan de stärka sin position på marknaden. Bland intervjurespondenterna var det lite skilda meningar om nätverk men tre av dem samarbetar i dagsläget med andra för att nå ut till fler kunder. Många från enkätundersökningen anser att det är lätt att få kredit. En intressant teori är att ju mer resurser företagen har, desto mer entreprenöriell kan de bli. Detta ser därför bra ut för företagen, många av dem har möjlighet att få kapital och detta kan göra att de kan utveckla sina verksamheter. Samtliga av intervjurespondenterna skulle vända sig till banken om de hade behov av externt kapital, dock använder sig tre av dem enbart av sitt interna kapital. / Summary In today’s changing society, with increasing globalisation and rapid technological development the companies need to hang on to development, otherwise they could be over run by competitors. If they are going to succeed they need to have an offensive attitude to growth, they need show forward thinking and see what they can do to take the lead and show the way into the future. With this in mind Företagarna (FR) in Bollnäs decided to let a student carry out an essay about the growth among small firms. This essay has two purposes. The first purpose is to get an overall picture of how firms in the district of Bollnäs view growth in firms generally. The second purpose is to find out what these firms think of the growth of their own companies. The major questions asked in the essay are: What do the leaders in Bollnäs think of the growth of their firms? What do they think of networking and co-operation with others? What do the leaders think of co-operation between them and the credit institution? Since one of the purposes with the essay was to see what leaders in a community think of growth, a quantitative study was used through means of a questionnaire. The questionnaire was sent out to 46 firms and the response rate was 76 %, i.e. 35 answered. To get further opinions from the leaders a qualitative survey was carried out by conducting 5 interviews. There are almost 2100 firms in the district so the survey was limited to four lines of businesses. The selection among the lines of businesses was trade, provision merchants, tourism and the engineering industry. One other demarcation was that the firms should conduct some kind of corporate form. Many companies see a bright future ahead and among the interviewed, four out of five are positive about growth. According to the respondents firms are growing from the research on the market. Some of the respondents don’t want to grow and the reasons for this are several. Among many of the leaders, 42%, the main reason why they didn’t want to grow was that they were satisfied with how their firms were currently. The second reason, the research on the firm’s product or service was close with 37 %. One of the interviewees didn’t want to expand, the reason he gave was that he was satisfied with the company. According to the questionnaire the biggest obstacle for the firm’s growth is all the costs and taxes. Among the respondents there were different opinions on what they saw as the most negative factors to their firms. The hardest part for the participants was to have an order of precedence, meaning that all the factors had a negative influence on the firm, but some more and others less. Many of the respondents use networking. The reasons however are different among the lines of businesses and size of the company. All the interviewees thought that networking is a good practice and four out of five use some kind of co-operation. Studies have shown that by using networking companies can reach higher goals. With that in mind it seams obvious to use it and most of the firms have realised that. 67 % of the respondents can imagine working with other firms. Firms that use some kind of co-operation can benefit from the financial advantage against their competitors and in that way they get a stronger position on the market. Among the interviewed there were some different opinions on networking but three of them have co-operation today and the reason is to reach more customers. Many from the respondents think that it’s easy to get credit. One interesting theory is that the more resources the companies have the more entrepreneurial they can be. This looks good for the firms then many of them have an opportunity to get capital and then develop their enterprise. If the respondents need external capital they all turn to the bank but only two of them look externally when they need capital the other three use only internal capital.

Företagens personal är idag en stor resurs, i många företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgång enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag många olika normgivande organ men det är FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanställt de tre kriterier som en resurs måste uppfylla för att tillgodoräknas som en tillgång i företagens redovisningar. De tre kriterierna är: att resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en inträffad händelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen på ett sådant sätt som FASB kräver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gå hem när arbetsdagen är slut eller säga upp sig när det så vill. Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tilläggsnot eller som ett supplement till de traditionella årsredovisningarna. Det har dock gjorts många försök att hitta lösningar på problemet med att tillgodoräkna humankapitalet som en tillgång, dock alla utan hållbara resultat. Det har emellertid tagits fram många modeller för att kunna värdera humankapitalet, bland annat SkandiaNavigatorn, IC-rating och The Intangible Assets Monitor. Dessa modeller användes flitigt under stora delar av nittiotalet men är idag inte alls lika omfattande. För externa intressenter kan utelämnandet av humankapitalsredovisningen innebära att de går miste om essentiell information, som bland annat påverkar deras beslutsfattande. Vårt arbete har dock påvisat att det råder stor brist på interesse bland de externa intressenterna, för de mjuka fakta som humankapitalet presenterar. Det bristande intresset ser vi som en stor anledning till att det har skett en depreciering av humankapitalsredovisningen över åren. Även bristen på tillförlitlighet och jämförbarhet, som är två viktiga termer i redovisningssammanhang påvisas vara en stark orsak till att värderingsmodellerna inte appliceras i så stor utsträckning av företagen. / Companies employee are today a large resource, in some cases even one of the largest. Because of the accounting standards of today the companies are not allowed to show the human resources as an asset in their accounting reports. Even though there are a number of normative institutions, it is FASB that has summed up the three criteria that a resource has to fulfil to be allowed to count as an asset. The three criteria are; the resource are expected to involve economic profits to the company in the future, it is supposed to be controlled by the company and also it has to arise due to an happened event. One of the accounting problems of today is that the companies do not seem to control the employees in a way that FASB (Financial Accounting Standards Board) demands. The criteria lack due to the fact that the employees are allowed to go home at the end of the workday or resign when ever they please. The companies of today are able to make the human resources visible in their accounting thru an addendum or a supplement to the ordinary annual financial report. However, several attempts have been done to find a solution of the problem to allow the human resources as an asset, still with no lasting results. Nevertheless, a number of models have been created to estimate the value of the human resources, among others there are SkandiaNavigator, IC-rating and The Intangible Assets Monitor. The models were frequently used under the majority of the nineties but today we are not using them in such a large-scale. For external partners could the leave out of the human capital accounting mean that they might loose essential information that might influence their decision-making. Our job has despite this, showed a large lack of interest from the external partners, for what the soft facts the human capital is an indicator of. The lack of interest could be a contributed fact to why it has been a depreciation of human capital accounting over the years. Even floss on reliability and comparison, which is two important terms in accounting context, seems to be a strong reason why the valuation models do not apply in a large scale by the companies.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000. Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall? Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet. Resultaten jämförs och analyseras sedan utifrån ett användbarhetsperspektiv. Slutsats: Endast få externa intressenter bör och kan använda sig av AHP-modellen som värderingsinstrument. Modellen präglas av hög komplexitet och subjektivitet, risk för mulitkolineäritet, matematisk inkonsekvens samt till viss mån felaktiga och ofullständiga riskfaktorer. En odiversifierad investerare kan i vissa fall använda modellen, förutsatt att ovan uppräknade fallgropar kan undvikas. För att undvika dessa har vi i uppsatsen föreslagit tre större och tre mindre förändringar av modellen. För övriga investerare rekommenderas metoderna bottom up i kombination med BCG-metoden. / Background: The unlisted companies compose a substantial and an increasingly important part of Swedish business. The small unlisted companies’ distinctive characteristics, which are not accounted for in traditional valuation methods (for example CAPM), could have great implications on the estimated company value. That is why it is so important to find and develop models and methods, which properly and correctly reflect the special characteristics of unlisted companies. The limitations and shortcomings in existing models have resulted in attempts to develop new models that better mirror the risk in unlisted companies. One such model is the AHP-model (Analytical Hierarchy Process), which in 2000 was developed and published by Cotner & Fletcher in American Business Review. Purpose: The study describes, tests and analyses the AHP-model as well as other alternative models used in company valuation in order to estimate the cost of equity in unlisted companies. Two central problems permeate the study: 1) In what cases could the AHP-model or other alternative models be used by an external investor to estimate the company value of an unlisted firm? 2) Could the AHP-model be developed further in order to become more practical and functional and what changes are needed in that case? Realization: The study estimates cost of equity for two case companies using the major models in the valuation area. The results are then compared and analysed from a user friendly perspective. Findings: Our conclusion is that only a very limited number of external investors should and can use the AHP-model as a valuation tool. The model is characterized by a high degree of complexity and subjectivity, risk for multicolinearity, mathematical inconsistency as well as incorrect and incomplete risk factors. An undiversified investor could, in some limited cases, use the model, assumed that the above mentioned pitfalls are avoided. In order to avoid those we have proposed three major and three minor changes in the model. For remaining investors we recommend the bottom up method in combination with the BCG-method.

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ”spel” som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område. Varför är då detta ämne intressant? Dels är musik ett personligt intresse, och dels är det intressant att se om och hur musikskribenter/musikkritiker försöker att ”spela ett spel” och ge uttryck för sådana kunskaper och värderingar som kan vara av betydelse för personens position och ställning bland andra kritiker. Det är också intressant för att detta är något som, antar jag, sker relativt osynligt och som läsaren inte tänker på. Det handlar om att försöka se dolda maktstrukturer, och därigenom avslöja de som anser sig besitta en bättre smak än den vanliga lyssnaren.