Offentligt styrd planering påstås ha mindre resurser än tidigare och förespråkas därför i allt större utsträckning samarbeta med näringsliv för att uppnå gemensamma mål om tillväxt, attraktivitet och konkurrens; samt för att mobilisera gemensamma resurser. Detta har beskrivits som att en maktförskjutning skett till näringslivets fördel. Förändringarna bidrar tillsammans till en annan uppfattning hur planeringen bör styra samhällsutvecklingen och vilka ändamål den ska verka för. Trots att gemensamma mål pekas ut mellan offentliga- och privata aktörer förutsätts fortfarande den offentliga sektorn tillgodose andra allmänna intressen. Men samarbeten mellan offentliga och privata aktörer innebär en risk för att näringslivets särintressen införlivas och dominerar allmänintresset. För att undersöka denna problematik genomförs en multipel fallstudie där förhållandet mellan byggherrar och kommun granskas i två detaljplanefall: Kilströms kaj i Karlskrona och Rosendalsfältet i Uppsala. Den förra planen ämnar uppföra attraktiva bostäder med spektakulär arkitektur för att skapa ett nytt landmärke, där byggherre och kommun diskuterat med varandra innan den formella planprocessen. Den senare är en omfattande detaljplan för bland annat 3 500 bostäder, nya skolor och universitetsbyggnader, där byggherrar kommit in mellan samråd och granskning genom markanvisningstävlingar. Som insamlingsmetoder har dokument och intervjuer använts och data har sedan brutits ned till teman utifrån governancebegrepp genom en kvalitativ analys. Planeringspraktiken analyseras genom att användandet av ett teoretiskt perspektiv som utgår från hur allmänintresset legitimeras, samt maktrelationer där makt främst ses som ett sätt att kontrollera språket. Utifrån studiens analys framkommer det att den beskrivna maktförskjutningen till näringslivets fördel kan nyanseras. Det är istället lokala maktrelationer som styr utfallet, där markägande är ett betydande styrmedel. Studien visar även att förhandlingsplanering som tidigare varit omstritt inte förefaller vara lika kontroversiellt längre utan anses i det närmaste vara en självklarhet. Förhandlingarna underlättas av att byggherrars särintressen många gånger sammanfaller med kommuners till följd av nya planeringsideal, exempelvis attraktiva bostäder; sätta staden på kartan etc. Det verkar således skett en förskjutning i allmänintresset: både kring vad som är eftersträvansvärt, men även i tillvägagångsättet som i allt större utsträckning verkar legitimeras utifrån dess effektivitet.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling. Det är ett globalt och lokalt begrepp som är en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Den globala inriktningen skall användas även lokalt. Begreppet innehåller tre hörnstenar: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Politiker utgår ofta från att det råder harmoni mellan de tre hörnstenarna och vetenskapen menar att det inte är så. Den här uppsatsen inriktar sig främst på den ekologiska hållbarheten, då det har en stor inverkan på stadsplanering, och målet för fallstudien. Ekologisk hållbarhet är enligt litteraturen att utgå från platsens förutsättningar, det vill säga att ta hänsyn till ekologi, hydrologi och klimat. Att integrera grönska för att behålla den ekologiska mångfalden och för människors och klimatets välmående. Att ta vara på dagvatten och vattenflöden för att behålla grundvattennivån och för att rena vatten från föroreningar. Olika instrument för hållbar planering som miljöbalken, plan- och bygglagen och agenda 21 skall skydda miljön och se till att mark- och vattenområden får bästa möjliga användning. I uppsatsen har analysens lett till en fallstudie över Saltö udde i Karlskrona. Saltö udde är ett centralt område omgivet av vatten. Flera förutsättningar har tagits hänsyn till i illustrationsplanen, så som starka vindar, solinstrålning, grönska, dagvatten och utsikt. I illustrationsplanen har lägenhetshus och punkthus ritats ut. En gågata delar byggnadera i två delar och strandlinjen är fri och tillgänglig för allmänheten. En invallning kan bli aktuell i framtiden då havsnivån kommer att stiga och Saltö udde riskerar att översvämmas. Planen är ritad för att underlätta för de boende att göra ekologiskt hållbara val, vilket är en förutsättning för att vi ska nå de mål som satts upp för klimatförändringarna.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

Theft without break-ins has increased significantly in the last year of swimming, sports and leisure facilities in Karlskrona, more precisely 60%. Vandalism in the shape of graffiti is another common crime. The solutions are divided into social and situational crime prevention. Social crime prevention engage in actions that are based on social causes of crime rather than the opposite situational crime prevention, which instead assumes that discourage with the help of technical solutions and has as primary objective to hinder accessibility for example theft friendly goods. The main purpose of this work is to come up with solutions to prevent these crimes, while also being cost-effective and realistic to implement. The work is important in that it creates safety awareness and promotes a healthy safety culture. Moreover, the future goal is to lower these statistics. The goal of the work is in addition to developing our knowledge of crime subject, was also to provide help and solutions for our clients. We have always tried to seek innovative solutions. The work has been based on the theoretical framework in which the relevant areas have been addressed. Furthermore, the results using the methodology prescribed in accordance with the theoretical framework. Finally, we come to the conclusion that there is a lot of cost-effective solutions that could be applied in real life and what is important is that they interact together to create a culture of incident reporting, which in turn documented and followed up for further evaluation. Documentation is important because it creates statistics to work from. Do not forget to involve the public. / Stöld utan inbrott har ökat markant under det senaste året på bad-, sport- och fritidsanläggningar i Karlskrona, närmare sagt 60%. Skadegörelse i form av klotter är ett annat vanligt förekommande brott. Lösningarna delas upp i social och situationell brottsprevention. Sociala brottspreventionen ägnar sig åt åtgärder som utgår från brottslighetens sociala orsaker istället för motsatsen situationell brottsprevention som istället utgår från att avskräcka med hjälp utav tekniska lösningar och har som primärt mål att försvåra tillgänglighet för t.ex. stöldbegärliga varor. Det huvudsakliga syftet med arbetet är att komma fram till lösningar som förebygger dessa brott, samtidigt som de är kostnadseffektiva och realistiska att implementera. Arbetet är viktigt på så sätt att det skapar säkerhetsmedvetenhet och främjar en hälsosam säkerhetskultur. Dessutom är det framtidsförankrade målet att sänka denna statistik. Målet med arbetet har förutom att utveckla vår kunskap inom det brottsförebyggande ämnet, varit att bidra med hjälp och lösningar åt våra uppdragsgivare. Vi har hela tiden försökt sträva efter innovativa lösningar. Arbetet har haft sin grund i den teoretiska ramen där berörda områden har behandlats. Vidare har resultatet med hjälp av metodiken skrivits i enlighet med den teoretiska ramen. Avslutningsvis har vi kommit fram till att det finns en hel del kostnadseffektiva lösningar som skulle kunna tillämpas i verkligheten och det viktiga är att man samverkar sinsemellan för att skapa en kultur med incidentrapportering som i sin tur dokumenteras och följs upp för vidare utvärdering. Dokumentation är viktigt eftersom det skapar statistik att utgå ifrån. Glöm inte att involvera allmänheten. / Geo Stalidis - Tel: 0707446170

Currently, the whole globe is faced with serious problems which negatively affect people around the world: increased pollution, excessive waste, and weather pattern changes. ‘Left’ and ‘right’ wing political parties alike have embraced ‘green’ politics and for many of these parties, environmental issues have become a top priority that is very much reflected in their manifestos. This study examines the environmental goals of two of Sweden’s largest political parties and how these ambitions are reflected at a local level. The conclusions I have drawn in the study have been achieved by analysing official documents and by the comparison between two Swedish municipalities. As a result of my research, I have learned that the political leanings of a party are substantial in determining the goals and works for long-term sustainability at a local level. However, whether the prevailing parties are of the ‘left’ or ‘right’ political orientation does not seem to be of big importance because both ‘wings’ in Sweden are very liberal and have very similar environmental goals.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

Ensamhet är ett alltmer uppmärksammat problem i vårt samhälle med många och kompliceradefaktorer. Detta har gett upphov till en mångfald av infallsvinklar varav den fysiska planeringen avvåra urbana livsmiljöer är en, och fokuset i detta arbete. Även inom den fysiska planeringen finnsdet vidare många infallsvinklar för att tackla problemet, där detta arbete syftar till att undersökahur uppmuntrandet av mänsklig rörelse och möten kan påverka den upplevda ensamheten. För att undersöka detta används en metod där kunskap tagits fram genom en textanalys, som sedan sammanställs i en kunskapsöversikt samt en platsanalys. Den framtagna kunskapen har sedansammanställts i ett designkoncept och en platsinventering. Detta användes sedan för att ta framtvå gestaltningsförslag, ett i Karlshamn samt ett i Karlskrona. Arbetets resultat visar vilka kvalitéer av en stadsmiljö som bidrar till en minskad ensamhet genomatt uppmuntra till mänsklig rörelse respektive möten. För rörelse är de viktigaste kvalitéerna attdet är lättillgängligt för gående att ta sig fram och att förutsättningar finns intill gångstråken för attmänniskor ska se varandra och mötas i sin vardag. För möten är en hierarki av gemensamma utemiljöer från helt privat till helt offentligt av vikt, samt skapandet av mötesplatser för passiv vistelsemed trevliga sinnesupplevelser och mikroklimat.

The study examines the occurrence of children born out of wedlock in four parishes belonging to the current Karlskrona municipality during the period 1875–1925. The parishes surveyed are Fridlevstad, Rödeby, Tving and Karlskrona city-parish. The period is divided into two parts where the first includes the years 1875–1890 and the second part includes the years 1910–1925. The proportion of children with unknown/known fathers, the mothers' occupations, the fathers' occupations, and the mothers' age are also used as survey variables. The proportion of known fathers increases significantly between the study periods, which could be explained by a reduced internal social control, while the study shows that the introduction of a child welfare officer in 1918 resulted in an increased proportion of known fathers. The mothers' occupational designations change between the periods, for example, the proportion of maids decreases while other occupations are added. In the city-parish, professions such as washerwoman and waitress are added during the second period. The proportion of women working in the industry also increases between the survey periods. The increased proportion of professions, especially in the city-parish, could be linked to the demographic transition. As more people settle in a city, new needs emerge and thus also new occupational categories. The age of the mothers decreases between the study periods. When it comes to class affiliation, it can be noted that most of the fathers and mothers belonged to the working class. However, the proportion of fathers belonging to the middle class was higher than the proportion of mothers belonging to the middle class.