Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som samhällskunskapslärare upplever i arbetet med det kompensatoriska uppdraget. Vi har tagit del av mycket forskning kring elevers olika förutsättningar i skolan, men en avsaknad av vad lärarna kan göra för att kompensera för detta. Därför valde vi just denna inriktning och intervjuade lärare på två skolor i olika sociala områden med ett utbildningssociologiskt perspektiv. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som i sin tur bidragit med kunskaper kring de olika skillnaderna i arbetet med det kompensatoriska uppdraget på respektive skola. Resultatet visade på tydliga skillnader mellan de två skolorna som är belägna i olika socioekonomiska områden. Utmaningar som tidigare forskning har konstaterat, exempelvis elevers socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för skolprestationer samt segregationens betydelse för homogena klasser, blev väldigt synliga. Skolan som låg i ett socialt utsatt område hade en överbelastning av elever som var i behov av kompensatoriskt stöd medan den andra skolan hade andra former av utmaningar som lärarna fick ta itu med. I vilket socialt område som skolan var belägen och vilken elevgruppens socioekonomiska bakgrund hade alltså betydelse för lärarens arbete med uppdraget. Trots detta visade undersökningen även att det finns många möjligheter att uppfylla det kompensatoriska uppdraget, exempelvis genom olika verktyg lärare kan använda sig av.

In accordance with BBR 29 regulation 5:244, firewalls must with sufficient reliability be ableto constrain a fire without the intervention of the fire rescue service. The wall must alsowithstand probable mechanical impact in the event of a fire. The guidance section for regulation5:244 then declares an M-class to verify the resistance of a probable mechanical impact to afirewall. To achieve the M-class, the firewall must be tested and approved according to thestandard SS-EN 1363-2 which is briefly explained as a 200 kg pendulum that is released froma specified height which impacts the fire-exposed wall three times at the end of the test period.The test method is perceived as unrealistic and has been questioned by the industry. Thepurpose of this study was therefore to examine the current norms and problems regardingfirewalls and the associated M-class. The study includes a survey (50 respondents), aninterview study (10 respondents) and a literature study. The literature study examined theregulations regarding the M-class in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. All the countriessurveyed had requirements of M-classed firewalls in their construction regulations. The areaof fire sections, fire alarms and automatic fire sprinkler system were all factors in terms ofrequirements for firewalls and M-class. Sweden is the only country in which combustibleinteriors are allowed on firewalls.The survey was answered by 50 respondents, of which 76% were fire- and risk managementconsultants. The remaining respondents worked as construction engineers, rescue services orothers. The interview study involved 10 respondents, three of whom were fire- and riskconsultants, two were construction engineers, two were from the fire rescue service, and theremaining three worked as product suppliers, test performers and in government agencies. Theresults from the two studies proved that although firewalls are still a common method in firesafety design, eight out of ten respondents answered that the state of knowledge within thesubject is too low. Approximately half of the respondents from the survey knew how the Mclassare verified through SS-EN 1363-2. It emerged during both the survey and the interviewstudy that the interpretation of the minimum dynamic load that corresponds to “probablemechanical impact” as stated in the regulation 5:244 varied between the respondents. Ascattered interpretation was also identified regarding the paragraph of regulation 5:244 whichstates that buildings on either side of the firewall must be able to collapse without affecting theproperties of the firewall. Some of the respondents has the opinion that theM-requirement in the guidance section also satisfies the regulation above.iiBoverket, (Swedish National Board of Housing, Building and Planning) states that therequirement of the firewalls ability to withstand a collapse from buildings on either side of thefirewall, is in most cases not satisfied only by the M-class. Despite the industry's scatteredinterpretation of the requirements, most respondents believe that the benefits of the M-class inmost cases outweigh the cost. Several respondents stated that the test standard SS-EN 1363-2contributes to a qualitative comparison between firewalls and that a wall that passes the testmay be more suitable as a firewall than a wall that does not, but if the test is to reflect a morerealistic scenario, it should be performed differently. / SammanfattningI enlighet med BBR 29 föreskrift 5:244 ska brandväggar med tillräcklig tillförlitlighet kunnabegränsa en brand utan insats från räddningspersonal. Väggen ska även tåla sannolik mekaniskpåverkan vid brand. I allmänt råd anges sedan en M-klass för att verifiera brandväggensmotstånd mot den sannolika mekaniska påverkan. För att en brandvägg ska tillgodoräknasM-klass så ska den testas och godkännas enligt standarden SS-EN 1363-2 vilket kortfattatinnebär att en 200 kg tung pendel faller in i den brandutsatta väggen tre gånger i slutet avtestperioden. Provningsmetoden upplevs som orealistisk vilket gör att den ifrågasatts inombranschen. Syftet med denna studie var därför att utföra en granskning av dagens problematikoch normer gällande brandväggar och tillhörande M-klass. Granskningen innefattade enenkätstudie (50 respondenter), intervjustudie (10 respondenter) samt en litteraturstudie. Ilitteraturstudien undersöktes krav om M-klass i Sverige samt grannländerna Norge, Danmarkoch Finland. Alla de undersökta ländernas regelverk hade krav på M-klass för brandväggar.Area för brandsektioner, brandlarm och automatisk vattensprinkleranläggning var faktorer somhos samtliga länder spelade en avgörande roll gällande krav för brandväggar ochM-krav. Sverige var det enda land där brännbart ytskikt tillåts på brandväggar.Enkätstudien besvarades av 50 respondenter varav 76% var brand- och riskkonsulter.Resterande respondenter arbetade inom konstruktion, räddningstjänst eller annat. Iintervjustudien deltog 10 respondenter varav tre var brandkonsulter, två var konstruktörer, tvåvar verksamma inom räddningstjänst, och resterande tre arbetade som produktleverantör,provningsutförare och inom statlig myndighet. Trots att resultatet från de två studierna visadeatt brandväggar är en fortsatt vanligt förekommande brandteknisk lösning så svarade åtta avtio respondenter att kunskapsläget inom området är för lågt. Endast drygt hälften avrespondenterna från enkätstudien kände till hur M-klass för en brandvägg verifieras. Detframkom under både intervjustudien och enkätstudien att tolkning av vad som lägst kundemotsvara sannolik mekanisk påverkan varierade mellan respondenterna. Ävenföreskriftskravet om att byggnader på endera sidan om brandväggen ska kunna rasa utan attpåverka brandväggens egenskaper, tolkas mycket olika mellan respondenterna. Mångarespondenter har uppfattningen om att M-kravet i tillhörande allmänt råd, per automatik äventillgodoser föreskriftskravet om sammanstörtning. Boverket anser att kravet omsammanstörtning i de flesta fall inte uppfylls genom att enbart tillgodose M-kravet påbrandväggar.ivTrots branschens spridda tolkning av kravbilden anser majoriteten av respondenterna att nyttanmed M-klass i de flesta fall väger upp för kostnaden. Flera tyckte att provningsstandardenSS-EN 1363-2 bidrar med en kvalitativ jämförelse mellan brandväggar och att en vägg somklarar testet kan vara lämpligare som brandvägg än en vägg som inte gör det även om testetinte alltid upplevs som helt verklighetstroget.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1. Resultatet synliggör att En läsande klass (2014) till vissa delar utgår ifrån den tidigare forskning som presenterats inom området för läsförståelse men att de tolkningar och justeringar som gjorts påverkar materialets trovärdighet utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Resultatet visar även att materialet En läsande klass (2014) skapar en formaliserad undervisning som inte utgår ifrån elevers behov, förutsättningar och intressen. Avslutningsvis kommer vi fram till att materialet En läsande klass (2014) inte utvecklar literacy i den mån som literacymodellen the Four Resource Model (Luke & Freebody, 1999) förespråkar.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited.Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Vår undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. Vårt syfte är att jämföra två förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. Vår urvalsgrupp är femåringar på respektive förskola. Vi använder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som våra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras på olika sätt, såsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt. I vår analys använder vi oss av Pierre Bourdieus och Yvonne Hirdmans teorier om kön och klass. Vår slutsats efter genomförd undersökning och analys är att pedagogerna är medaktörer i barns skapande av könsidentitet genom att de befäster den manliga normen. Detta gäller oavsett vilken klass eller etnicitet barnen tillhör. Vår upplevelse är att barnen har tankar kring de traditionella könsmönstren i dialoger med pedagogerna och de är tydligt medvetna om samhällets syn på normer och värderingar i hur könsidentitet skapas.

Det finns en problematik för ensamstående föräldrar att på ett tillfredställande sätt balansera arbetsliv och familjeliv, än mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har särskilda behov. Studiens syfte är att belysa, analysera och skapa en förståelse för hur karriärutvecklingen formas för ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. I fokus är föräldrars karriärutveckling efter att ha fått barn med särskilda behov. Informanternas bakgrund, karriärutveckling, samhällsstöd samt förändringen det innebar att få barn med särskilda behov, är fyra faktorer som särskilt belyses. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk ansats. För att skapa en förståelse för hur karriärutveckling formas och hur arbetsliv och familjeliv balanseras, grundar sig studien i samtalsintervjuer med fyra ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teorin Careership: a sociological theory of career decision making och en senare återkoppling och uppdatering av denna teori: Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. Resultatet visar att ensamstående föräldrar till barn med särskilda behov upplever svårigheter i att balansera arbetsliv med familjeliv. Av särskild betydelse för att kunna balansera arbetsliv och familjeliv är en flexibel arbetssituation och tillgång till ett fungerande samhällsstöd. Informanternas sociala bakgrund har en inverkan på hur karriärutvecklingen formats och på hur balansen mellan arbetsliv och familjeliv upplevs. Informanterna med medelklassbakgrund har bättre förutsättningar att balansera arbete och familjeliv än informanterna med arbetarklassbakgrund.

Politisk identitet och klass- och könsmässiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan åren 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren är märkbar när den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrågasatt.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan för varje år och det gör att skolan blir en mötesplats för alla kulturer, nationer, religioner, livsstilar, språk och olika kunskaper särskilt sedan 1 juli 2013 när det bestämdes att även de nyanlända barn utan uppehållstillstånd fick laglig rätt att gå i skolan. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i den svenska skolan och särskilt i ämnet matematik, de nyanlända elevernas upplevelser av matematikundervisningen och svårigheter som lärarna upplever vid matematikundervisning för nyanlända. Resultatet visar att det krävs mycket samarbete kring nyanländas kunskapsutveckling och integrering. Lärarna påstår att integrering inte sker bara genom att eleverna finns med i klassrummet utan de måste ha samma möjligheter och förutsättningar som de andra för att integrering ska vara möjlig. Enligt lärarna måste eleverna kartläggas innan de börjar skolan för att upptäcka på vilken nivå de ligger för att få rätt hjälp. Resultatet av studien visar vidare att de nyanlända eleverna som placerades i en förberedelseklass är mer nöjda med sina studier än de som placerades i en ordinarie klass. Resultatet visar också att brister i svenska och elevernas studiebakgrund utgör det största problemet för lärarnas jobb med de nyanlända. Därför är det viktigt att eleverna börjar i en örberedelseklass för att få en mjuk start och för att få kännedom om en del matematiska termer innan de börjar i en ordinarie klass. Denna studie är en kvalitativ studie som utgår från intervjuer med ett fåtal lärare och elever, två lärare och åtta elever och därför kan man inte dra några generella slutsatser av studien. För att kunna dra några entydiga eller generella slutsatser krävs det mer omfattande forskning inom området och som engagerar ett större antal lärare, elever och andra personal inom flera skolor i olika kommuner. / The number of newly arrived pupils increases in the Swedish school every year, which makes the school a meeting place for all cultures, nations, religions, lifestyles, languages and different knowledge especially since July 1, 2013 when it was decided that even new arrivals without a residence permit were given legal right to go to school. This report aims at contributing knowledge about teachers views on the integration of newly arrived students in Swedish schools, and especially in the subject of mathematics, the newly arrived students' experiences of mathematics teaching and difficulties experienced by teachers in mathematics education for newcomers. The result shows that a lot of cooperation is needed about the development and integration of newly arrived students. Teachers argue that integration does not only happen when the students are in the classroom, but they must have the same opportunities and possibilities as the others for integration to be possible. According to the teachers, the students must be mapped before they start school to find out what level they are in order to get the right help. The result of the study further shows that the newly arrived students placed in a preparatory class are more satisfied with their studies than those who were placed in an ordinary class. The result also shows that shortcomings in Swedish and student backgrounds constitute the biggest problem for teachers' jobs with new arrivals. Therefore, it is important that the students begin in a class of preparation to get a smooth start and to get acquainted with some mathematical terms before starting in a regular class. This study is a qualitative study based on interviews with a few teachers and students, two teachers and eight students and therefore you cannot draw any general conclusions from the study. In order to draw some unambiguous or general conclusions, more extensive research is required in the field, involving more teachers, students and other staff in several schools in different municipalities.

Min studie syftar till att få reda på vad som ligger bakom några av de negativa uttalanden som figurerar kring Arbetsförmedlingen (Af) och genom att berätta om Af:s verksamhet försöka höja kunskapsnivån om Arbetsförmedlingen. Jag har med hjälp av fem kvalitativa intervjuer kommit fram till att det i intervjupersonernas fall i det stora hela handlar om frustration och bemötandet samt okunskap om Af:s verksamhet vilket har lett till felaktiga förväntningar. Ett intressant resultat var att intervjupersonerna trots sina negativa uttalanden inte var särskilt negativa i sin inställning under intervjutillfället, och detta förklarar jag med att det handlar om enstaka händelser, som leder till ilska och frustration, som ligger bakom – det handlar inte om att allt Arbetsförmedlingen gör är negativt. Jag ville också få en inblick i hur fem företag och organisationer ser på Arbetsförmedlingen och höra vilka anledningar de trodde låg bakom de negativa uttalandena. För att få deras perspektiv träffade jag fem personer från olika företag för intervjuer, och det kom fram att de flesta av dessa företag också var relativt positiva till Af. Även här såg jag dock bristande kunskaper om Arbetsförmedlingens verksamhet. Olika åsikter om anledningen till kritiken kom fram, men i stort sett handlar det om bemötandet, resursproblem och massmedias påverkan samt klass och felaktiga förväntningar.Som analysinstrument till dessa totalt tio intervjuer använder jag mig av flera olika teorier: medias påverkan, social psykologi, okunskap och vägledningsteorier. Jag menar att dessa förklarar den bredd resultatet från intervjuerna gav.