Sjöbefälsstuderande kan avbryta sin utbildning och nöja sig med en behörighet som gör att de kan segla som andrestyrman men inte mönstra upp på större fartyg. Vissa rederier har en policy att inte anställa styrmän utan sjökaptensexamen. Denna undersökning belyser hur behöriga styrmän upplever avsaknaden av en sjökaptensexamen. Undersökningen kartlägger även hur rederier bemöter dessa styrmän. Syftet med undersökningen var också att jämföra hur det skiljer sig på arbetsmarknaden mellan styrmän utan sjökaptensexamen och de med avlagd examen. Undersökningen utfördes med kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att det är procentuellt fler styrmän utan sjökaptensexamen som fått en styrmanstjänst än de med avlagd sjökaptensexamen. Majoriteten av respondenterna ansåg att avsaknaden av sjökaptensexamen inte hade någon större påverkan på dem. Majoriteten av rederierna bedömer att det finns bättre meriter som kan överväga en avlagd sjökaptensexamen.

Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

During the second half of the 19th Century the influence and power of the Stockholm aristocracy had decreased significantly amidst the emergence of the modern society. Therefore, it was important for them to position themselves toward the surrounding society more symbolically. The bourgeoisie, on the other hand, had strengthened economically and advanced in the societal elite. The ongoing industrialization of the 19th Century created a bourgeois class with improved acquisition power that in an analogical manner aimed at manifesting its recently achieved social position. The time scope of the study includes class dislocations and changes in which the economically strengthened bourgeoisie occupy new spaces alongside the old aristocracy in the city. The study examines how class and gender defined power settings and cultural codes are reflected in the architecture of the period, as regards interior and construction plan among the new-aristocratic bourgeoisie and the older aristocracy respectively. The palaces of the Stockholm city core are analyzed and compared and will exemplify the two ideal positions.

My master's project is a graphic novel about adoption and includes a project report. This book is a manuscript where some of the pages are fully finished to show the intended outcome. The book aims to criticize and expand the image of adoption through a personal perspective. It’s about he experience of being internationally and trans-racially adopted and what it was like to grow up as an Asian in a white family in northern Sweden. The theme spans a depiction of class, race, taste and in-betweenship. / Mitt masterprojekt är en bildroman om adoption som även inkluderar en projektrapport. Boken är ett manus där delar av bokens bilder är helt färdigställd för att visa hur boken ska komma att se ut. Min bildroman fungerar som en kritik och verkar för att bredda bilden av internationell adoption genom ett personligt perspektiv. Den handlar om erfarenheten av att vara internationellt, transrasialt adopterad och hur det är att växa upp som asiat i en vit familj i norra Sverige. Temat handlar om klass, ras, smak och mellanförskap.

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.

Uppsatsen undersöker Twilight, skriven av Stephenie Meyer, utifrån de intersektionella kategorierna ålder, kön och klass i förhållande till relationen mellan protagonisterna Bella och Edward. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ålder, kön och klass påverkar relationen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur ålder, kön och klass påverkar maktförhållandet i relationen utifrån Foucaults maktteori. Resultatet visar att ålder, kön och klass genomgående i Twilight försätter Bella i en underordnad maktposition, med några få undantag. Många normer gällande de tre kategorierna reproduceras i relationen mellan Bella och Edward, vilket i sin tur ger upphov till en maktobalans. Med anledning av detta resultat bör Twilight läsas kritiskt ur ett intersektionellt perspektiv, men kan med fördel användas i klassammanhang för att belysa och ifrågasätta normer rörande t. ex. ålder, kön och klass.

Samhället har flertalet gånger genomlevt eller tvingats till energiomställningar, varför studier på detta område är av intresse inför framtida behov. Denna intervjustudie undersöker hur människor har upplevt och erfarit energitransitioner i hushållet för husuppvärmning i samhället Grimstorp i Nässjö kommun. Detta har gjorts utifrån en fenomenologisk premiss och analysmetod varpå materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv innefattande de i materialet framträdda, analyserbara, teoretiska perspektiven klass och ålder. Studien visar på att ved, pellets, bergvärme, luft- och/eller vattenpump, e loch olja är de former som förekommit i denna grupp av människor, vilka kännetecknas av att de alla är husägare med nästan uteslutande äldre hus. De flesta hade flyttat in under 1980-eller 1990-talet, och använde sig då främst av olja och/eller ved (stundom också el), varpå övriga energiformer blev vanligare först efter år 2000. Orsakerna uppfattades ha varit relaterade till kostnader, tillgänglighet, ålder och hälsa, samt miljö. Orsakerna kunde bland annat ses i samband med olika händelser såsom 1970- och 1980-talets oljekriser och en stigande miljömedvetenhet. Olika åldersfaser bidrog här till olika livsförutsättningar och behov till anpassning, vilket påverkades av tillgängliga ekonomiska och sociala resurser. De erfarenheter som studien påvisar är eventuellt påverkade av att studiens deltagare kännetecknades av att de alla i regel hade vissa livsförutsättningar; eget hus och ett visst ålderspann. Detta skulle kunna påverka studiedeltagarnas argument och perspektiv. Vidare studier vore här även önskvärda för att jämföra olika samhälleliga kontexter.

Följande uppsats kommer att undersöka huruvida expansionen av antalet studieplatser vid universitet och högskolor under 1990-talet i Sverige har påverkat möjligheterna för realiserad social rörlighet uppåt. Genom att jämföra respondenter för år 1991 med respondenter för år 2010 ämnar vi besvara frågeställningen hur social rörlighet och sannolikheten att uppnå en akademisk examen har utvecklats i Sverige. 1991 utgör mätpunkten före expansionen, och 2010 efter. Möjligheten definieras i denna studie av den realiserade möjligheten. Baserat på en klassindelning som utgår från individens yrkestillhörighet genomförs logistiska regressionsanalyser för att finna hur olika klassbakgrund påverkar sannolikheten för individer i Sverige att ha uppnått en högre klasstillhörighet än uppväxtklassen. Med utgångspunkt i både mikro- och makroteoretiska perspektiv skapar vi en analysmodell som appliceras för att undersöka sannolikheten att uppnå en högre klasstillhörighet än den man kommer ifrån, sannolikheten att uppnå en akademisk examen samt sannolikheten att vara stationär i sin klasstillhörighet. Vi kommer även presentera diverse tidigare studier som behandlar ämnet social rörlighet, social skiktning och utbildning. Studien som genomförs är deduktiv, och det teoretiska ramverket utgörs av teorier på främst mikronivå. Vi kan i vår studie finna att sannolikheten för social rörlighet samt sannolikheten för att uppnå en universitetsexamen är högre för 2010 än 1991, vilket leder oss till slutsatsen att högskoleexpansionerna har varit effektiva medel för en större jämlikhet när det gäller social rörlighet och högsta uppnådd utbildning i Sverige. Samtidigt kan vi finna en relativt hög grad av social reproduktion i Sverige, vilket skulle kunna indikera att en individs habitus har stor inverkan. Vi kan dock inte finna några statistiskt signifikanta könsskillnader. Dock finner vi att sannolikheten att uppnå en akademisk examen är högre för individer som spenderat huvuddelen av uppväxten utomlands, men att de samtidigt har ett lägre odds att hamna i en högre klass än föräldrarnas klasstillhörighet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.