This thesis will illustrate how the issues of race and social class in Emily Brontë’s Wuthering Heights are main focuses for how Heathcliff is perceived and how they influence his actions. The importance lies in how both issues are main reasons for how Heathcliff is treated. He is not treated primarily because of his social class nor his race, but a mixture of both. The analysis will be done by analysing the text with a postcolonial theorization of imperialism. It will also include the study by Terry Eagleton Myths of Power: A Marxist study on Wuthering Heights and Maja-Lisa von Sneidern’s article “Wuthering Heights and the Liverpool Slave Trade”. Eagleton states that because of Heathcliff’s unknown origin he has no natural social or biological standing and it is these factors that lead to the conflicts in the novel. Eagleton bases his study on a Marxist and capitalistic perspective. He does not consider the racial aspect of Heathcliff’s situation as a main factor. By contrast, von Sneidern’s study focuses on Heathcliff’s undisputed racial otherness and states that the relationship between Catherine and Heathcliff is a mistress-bondsman one. In her analysis, Von Sneidern treats Heathcliff like a slave and only mentions the racial aspects of every situation and conflict in the novel. She does not consider social class as a main factor for the situations and conflicts. This thesis will show how and why both social class and race are important to consider when analysing this novel, with Eagleton’s and von Sneidern’s studies representing some of the studies that have been made on these issues.

The decision of whether to enter higher education or not is strongly structured by social background, i.e. parents’ social class. This paper examines if and to what extent enrolment in tertiary education also is related to social capital, and furthermore, if social capital can account for differences in social background. Two aspects of social capital are examined: extended network resources, operationalized as family acquaintances holding different occupations, and peer influences, assessed as the number of friends already engaged in higher educational studies. The sample consists of two subsequent surveys of Swedish adolescents, divided in three stratums based on parents’ country of birth: Iran, former Yugoslavia and Sweden. The findings suggest that resources and returns of extended social networks enhance the probability of enrolment to university studies. The results concerning peer influences seem to indicate an impact on the probability of university admission, however, there might be causal and analytical problems of measurement involved.

Mitt projekt är en bilderbok som skildrar en kort men omvälvande tid i ett barns liv.  En flytt river upp känslor och osäkerhet. Bildvärden var min ingång till berättelsen.  Den visuella världen är uppbyggd av olika minnen och referenser  porträtterade i kollage form. Bilderna fokuserar på barnets perspektiv, att porträttera den kroppsliga känslan snarare än den anatomiskt korrekta. Samlandet av bilder har varit som att trä pärlor på tråd, att plocka upp karaktärer och sätta dem i olika scener som sen placerats i olika ordning. De bildar en berättelse om vänskap och hur den påverkas av förväntningar vi får från andra. Berättelsen speglar klass, tillhörighet och vilka konsekvenser små vardagliga ting kan få för ett barn.

AbstractTitel: The rules of belonging to family - a study about the process of reconstruction of class through working class womenAuthor: Helena OttossonThe study begins with describing that Swedish society is facing major challenges, which depends on the demographic changes involving large groups of elderly and children that needs a great deal of labour, which the community cannot provide. In these occupations you find that the most common employees are part time working women. To find out why these women, with uniting factors which brings them together as one class, choose part time work is the intention of this study. 10 interviews with women from this class were therefor made to learn about their situation in life and relations in their close surrounding. Research suggest that dilemmas that women are struggling with while choose how much time they plan to spend away from home could be connected to class. The theoretic framework of this study is therefore Pierre Bourdieu’s philosophy of the construction of the social room, where class has a central role in the making and reconstruction. The theory explains the relation between social positions, habitus and peoples subjective choices and makes a model for the explanation of the phenomenon and an answer to the purpose of the study. The purpose of this study is to understand the choice to work part time through women in child- and eldercares stories about their lives. Findings in the study is that class can have influence over peoples choices in life and that construction of the social environment is an active choice which is connected to values, interests and goals.

Som elev mottagen i särskolan kan du ha integrerad skolgång i grundskolan eller gå i sammanhållen klass. Extra anpassningar är ett stöd som ska ges inom ramen för den ordinarie undervisningen för att en elev ska kunna nå de lägst ställda kunskapskraven i ett ämne. Det står i Skollagen och gäller för elever i alla skolformer. Åtgärden extra anpassningar är av betydelse inte bara för att nå kunskapskraven utan också för att ha tillgång till en socialt, pedagogiskt och fysiskt tillgänglig lärmiljö vilket i sin tur är en av de aspekter som förutsätter delaktighet.  Denna uppsats belyser hur ett antal lärare som undervisar integrerade elever respektive de som undervisar elever i sammanhållen klass, beskriver att de arbetar med extra anpassningar samt vilken betydelse detta har för elevernas utbildning. Jag har använt mig av kvalitativ metod och underlaget för studien bygger på semistrukturerad intervju. Resultatet är analyserat utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori, olika specialpedagogiska perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar framförallt att det finns en tendens bland respondenterna att betrakta placeringen i särskola eller liten undervisningsgrupp som en extra anpassning och att det inte finns ett fungerande samarbete med Elevhälsan.

Uppsatsen utforskar några aspekter av de pedagogiska paradigm och ideologiska kontexter som födde, danade och formade tre av de senaste 70 årens otvivelaktigen mest omdiskuterade film- och tv-skildringar av den svenska skolan:  Hets (film 1944), Lära för livet (tv-serie 1977),  och Klass 9A (tv-serie 2008).   Historierna bär tydliga spår av den kultur, tidsanda och samhällsdebatt de växte fram i, kom att alstras ur och slutligen absorberades av. De åskådliggör också i tur och ordning auktoritetsupproret, auktoritetens anonymisering och slutligen standardiseringen av den normaliserande auktoritetens vetande och tankefigurer.

The aim of this study is to examine teachers’ motives to work or to not work with A reading class and how teachers teach reading comprehension strategies. The two questions this study aims to answer are: Which motives do teachers have that make them choose or not to choose to teach reading comprehension strategies based on the material A reading class? How do teachers teach reading comprehension strategies in their reading comprehension instruction?      The approach used to conduct this study was qualitative. Four teachers working in grades 4-6 were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories that show different models (RT, TSI and QtA) of how to work with reading comprehension strategies, A reading class and a variety of learning theories: Vygotskij and Dewey.    A reading class is a material with reading comprehension strategies through characters. This study shows that the motives of those teachers who choose to work with the material A reading class is primarily to provide tools, to structure and make it clearer for the students to understand texts. The teachers who do not work with A reading class say that their motives to not work with the material is because there is too much material, meaning that they have to make a great deal of copies. Their motives are also based on their belief that the material contains texts that are too difficult for their group, they simply have other materials that suit their pupils better. The study shows that the teachers Sandra, Gunilla and Stina teach in reading comprehension strategies through RT, in addition to Marie who is focusing on the strategy “artist” of A reading class. The teachers also used TSI regarding the reading comprehension strategies, but QtA was not used among teachers. All the teachers had the conversation and the learning as a social process as an important part in providing students with reading comprehension strategies.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

Denna studie undersöker nyanländas elevers erfarenheter av tiden i förberedelseklassrespektive ordinarie klass. Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar avinkludering, samhörighet och utanförskap när de lämnar förberedelseklassen för attövergå till en ordinarie klass. Ett delsyfte är att undersöka vilka faktorer som påverkarelevers känslor av inkludering respektive exkludering. Materialet består avsemistrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med sammanlagt niodeltagare i tre olika intervjugrupper. Tematisk innehållsanalys används för att analyserainsamlade data. Resultatet av studien visar att språkbarriären i klassrummet leder till atteleverna känner sig exkluderade från den ordinarie klassen. Att inte ha tillräckligaspråkkunskaper bidrar även till exkludering i den ordinarie klassen.

I detta examensarbete studeras hur lärare beskriver sin utformning av läsförståelseundervisning i grundskolans tidigare år. För att göra studien möjlig har vi valt att intervjua fyra verksamma lärare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisering och en diskussion om undersökningens resultat har gjorts mot bakgrund av vald forskning och den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att lärarna anser att det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla läsförståelse och deras förhållningssätt till läsning är att det inte enbart är en färdighet utan även att det är viktigt att förstå och tänka kring innehållet i texter. Det finns en medvetenhet hos lärarna om att det är flera faktorer som samspelar i utvecklingen av läsförståelse och det som framkommer som mest centralt att arbeta med är ordförståelse. Av studiens resultat framgår det att högläsning och textsamtal är ett vanligt förekommande arbetssätt med läsförståelse och det arbetar lärarna med på olika sätt men gemensamt är att En läsande klass används i undervisningen. Gemensamt lärande och arbete med läsförståelse i meningsfulla sammanhang anser samtliga lärare är väsentligt i läsförståelseundervisningen.