Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.

Studien uppmärksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus på narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ”Fattigbloggen” som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjänstgjorde som exempel på ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsätt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angående välfärdspolitikens hantering av strukturell ojämlikhet. Valet att använda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som språkligt konstruerade fenomen underlättas av mediemiljöns möjlighet att nå ett vidsträckt upptagningsområde. Berättelser om kollisionen mellan organisation och allmänhet kunde därmed betraktas som tillräckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sättet att se på socialtjänsten; ett faktum som tydliggjorde nödvändigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete. Även maktstrukturer uppenbarades när dialogen speglade den ena aktörens expertposition och den andres underkastelse gentemot ett system som förväntats bistå med hjälp att återuppbygga människovärde och självförtroende.

Denna undersökning syftar till att närmare definiera på vilka grunder vi lärare bedömer eleverna och hur olikheterna i bedömningarna ser ut. Med bedömning menas de skriftliga ämnesomdömen som elever får en gång per termin. Dessa har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv som tar hänsyn till både klass och genus. Undersökningen innefattar en kvantitativ analys av ämnesomdömena. Intervjuer har också genomförts med fyra lärare för att utröna hur de ser på ämnesomdömena samt försöka hitta förklaringar till skillnader i omdömen mellan olika elevgrupper. En kvalitativ undersökning av omdömen av olika längd har genomförts för att undersöka om långa omdömen är mer funktionella än korta. Undersökningarna resulterar i skillnader i omdömeslängd mellan elever av med olika genus- och klasstillhörighet. De korta omdömena är mindre funktionella, ur elevsynpunkt, än de längre. Att lärare skriver olika långa omdömen till elever av olika kön och klass beror mycket på tidsaspekten, enligt lärarna. Men möjliga förklaringar står också att finna i socialpsykologiska teorier.

The inherited education and the (un)free choice? - A comparative survey between five different programs on University of Örebro The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following: 1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities? 2. How is the distribution between the different classes in the different university programs? Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro. The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory. In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan? 2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut? Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet. Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori. I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion. Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet. I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.

Örebro University Department of Social Sciences Sociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p. Essay 15 p, Spring -08. Title: ”Youth (work)seekers” Author: Karolina Lindell Abstract This essay focuses on young people’s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I’m interested understanding the relationship between structure and agency. I have used Anthony Giddens and Pierre Bourdieus theory’s about the link between structure and agency and have tried to see the similarities and the differences between the sociologist’s theories. Working class people have been affected in negatives terms by both the quality and quantity of jobs currently available that does not demand a degree from University. Work opportunities for working class people have shifted away from reasonably paid skilled or semi-skilled industrial work to much lower paid service and out-of-reach white-collar work. Young people are the ones who suffer the most from the new conditions in the labour market and the traditional transitions from school to work have started to collapse. It is the working class kids that have the most problems finding work. In the Swedish small town where I did my interviews the industrial and electronic companies have moved their production facilities and the small town suffers from mass unemployment. There is a great difference between what young people wants to work with and what opportunities they have on the job market. Young people without higher education have also a longer time to get a job, and to get their own accommodation, compared to their parent’s generation. The change in conditions for youth people have affected working class kids more negatively than kids from middle class backgrounds. On the other hand have the individualization changed the social class structure. It is difficult for all young people today to get their first job, no matter what social background they have. It is increasingly up to the individual to market herself on the job market and to be interesting for employers.

This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.   The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.   In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.

No description available.

This thesis examines the relationship between place and creative people and industries. The shift from industrial economies to knowledge-driven economies has ushered in what some scholars refer to as the Creative Economy. At the heart of this new economy are the Creative Industries, which consist of people, creativity, skill and talent. These industries, which are creating more jobs and adding increased value to products and services, represent one of the largest and fastest growing sectors. In Sweden, the Creative Industries are increasingly being recognized as an important asset for global competitiveness and research reveals that 35% of Sweden’s employed are considered part of the so-called ‘Creative Class’: artists, researchers, managers and other related professionals. The research also reveals, however, that there is an uneven distribution of this talent pool throughout the country. As regional growth is of continual concern in Sweden, there has been an increased focus on the potential of the Creative Industries to stimulate development on the local and regional level. The municipality of Kalmar recognizes that its strong cultural institutions are among its greatest assets and they are working to integrate culture and cultural values into the city planning process in order to create an attractive environment. In addition, their recent establishment as a university town is considered to be of the utmost significance in their struggle to attract creative people and industries, and Linnaeus University is recognized as an important motor for regional development as well as a seedbed for innovation, research and new companies. / Uppsatsen undersöker relationen mellan plats och kreativa människor och industrier. Övergången från industriella ekonomier till kunskapsdrivna ekonomier har inlett vad vissa forskare hänvisar till som den kreativa ekonomin. I hjärtat av denna nya kreativa ekonomi finns de kreativa näringarna som består av människor, kreativitet, skicklighet och talang. Dessa industrier, som skapar fler arbetstillfällen och lägger ökat värde till produkter och tjänster, utgör en av de största och snabbast växande branscherna. I Sverige ses de kreativa näringarna mer och mer som en viktig tillgång för den globala konkurrenskraften, och forskning visar att 35% av Sveriges anställda anses vara en del av den så kallade "kreativa klassen": konstnärer, forskare, företagsledare och andra relaterade yrkesgrupper. Forskningen visar dock att det finns en ojämn fördelning av denna talangpool. Eftersom den regionala tillväxten fortsätter att vara ett orosmoln i Sverige, har det skett en ökad fokusering på de möjligheter som de kreativa branscherna har för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå. Kommunen Kalmar erkänner att dess starka kulturella institutioner är bland dess viktigaste tillgångar och arbetar för att integrera kultur och kulturella värden i stadens planering för att skapa en attraktiv miljö. Dessutom anses dess etablering som universitetsstad vara av största betydelse i kampen för att locka kreativa människor och industrier, och Linnéuniversitetet är erkänt som en viktig motor för regional utveckling samt en grogrund för innovation, forskning och nya företag.