AbstractTitel; ”Det sitter i väggarna” - Hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stads- respektive landsortskyrkor i Skåne.Syftet med den här uppsatsen är att jag vill se hur den medeltida människans mentalitet kan ta sig för uttryck i kalkmålningar i stadskyrkor respektive landsortskyrkor i Skåne. Jämförelsen i sig kan innebära många olika inriktningar och jag har valt att ta ett klassperspektiv, då jag vill ta reda på hur hierarkiska relationer kan ta sig för uttryck utifrån stånds- och klasstänkandet. Min teori består av två utgångspunkter; Klassperspektivet och den medeltida kroppsuppfattningen. Den historiska utvecklingen av tre- och fyraståndsläran stärker Thompsons teori om att klass skapas i samspel mellan människor. På så sätt är det även viktigt att problematisera hur samspel kan tolkas i det här sammanhanget. Peter Burke talar inte om klass, men har en liknande uppfattning som Thompson, då han menar att kultur skapas utifrån sitt sammanhang. Båda resonerar alltså om att det är i mötet mellan människor som fenomen uppstår. Burke menar att alla människor har oavsett tidsepok besuttit flera olika roller beroende på vilket sammanhang de befinner sig. Samtidigt fanns det olika kroppsmedvetande under medeltiden, som fungerade som ett uttryckssätt för olika frågor. Undersökningen genomfördes med en bildanalys i form av att delade in kroppen i ett övergripande område, det vill säga; den maktfyllda kroppen. Därefter kom två andra områden; den avklädda -, och den påklädda kroppen, att fungera som förgreningar, då jag analyserade sex kyrkor i Skåne. Resultatet visar att kalkmålningar uttrycker stånds- och klasstänkande. Samtliga kyrkor gör detta genom bibliska berättelser, vilket visar på den teologiska starka närvaron. De olika ständerna finns närvarande i målningarna. Den avklädda kroppen visar på den moraliska problematiken som rådde att bland annat avbilda Jesus naken eller inte. Dock visar undersökningen att den teologiska debatten för normen på detta avspeglas i framställandet, vilket visar på att dessa krafter var större än till exempel olika målningsinfluenser. Den påklädda kroppen skapar en kommunikation genom kläderna, då dessa var en strak markör för att visa social tillhörighet och även politisk och religiös tillhörighet.

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogikMalmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: ·Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod. De intervjuade består av sex pedagoger. Aktörerna framställs genom artiklar och består av åtta stycken. Bakgrundsfaktan som vi har beskrivit genom tidigare forskning har fokus på perspektiven genus, klass, etnicitet samt specialpedagogik. Resultatet av vår undersökning har tydliggjort att det finns olika diskurser om en skola för alla utifrån begreppen segregering och integrering. Diskurserna talar om att det är möjligt att dela upp elever men även att sammanföra de. Relaterat till detta har vi även upptäckt att majoriteten av pedagogerna och aktörerna talar om begreppet en skola för alla ur perspektivet organisation d.v.s. fysisk placering av eleven i skolan. Förutom organisations perspektiv har det formats en diskurs om genus med perspektivet upplevelse, som innebär att eleverna ska känna sig delaktiga i gemenskapen. Diskursen talar om att flickor och pojkar har rätt till en integrerad undervisning och att deras kön inte ska ha någon påverkan på deras utbildning. Nyckelord: Diskursanalys, Genus, Klass, Etnicitet, Specialpedagogik, Integrering och Segregering / Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). This is how they talk about a school for all. A discourse analysis with focus on gender, class, ethnicity, and Special Education Malmö: Lärarutbildningen: Malmö University The thesis work is about how teachers and different actors are talking about the concept of a school for all. The aim of this work is to make a discourse analysis of how it is talked about the concept, in order to clarify the patterns and differences. Our question is as follows: • How do educators and different actors talk about a school for all? To answer the question, interviews and articles have been analyzed from a discourse analytical approach. The interviews consist of six teachers. The actors re represented through articles and consists of eight pieces. Our previous research has focus on the perspectives of gender, class, ethnicity and special education. The results of our investigation, made it clear that there are various discourses on a school for all based on the concepts of segregation and integration. The discourse’s says that it is possible to divide the students, but also to bring them together. Related to this, we have also discovered that the majority of educators and actors are talking about the concept of a school for all from the perspective of organization that physical location of the pupil in school. In addition to organizational perspective, it has formed a discourse on the gender perspective with the experience, in which pupils will feel part of the Community. The discourse talks about girls and boys right to integrated education and that their sex should not have any effect on their education.Keywords: Discourse Analysis, Gender, Class, Ethnicity, Special education, Integration and Segregation

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syfte att undersöka pedagogers erfarenheter ochförhållningssätt till barnfattigdom. Utöver detta så har vi även undersökt begreppetbarnfattigdom och förskolans historiska utveckling i relation till barnfattigdom samt tillhemmet. Vi har besvarat vårt syfte med hjälp av tre stycken frågeställningar:- Hur förstår och resonerar pedagoger kring barnfattigdom?- Har förskolans/pedagogernas roll gentemot hemmet, i förhållande till barnfattigdom,förändrats över tid?- Vad har pedagoger för erfarenhet av barnfattigdom i relation till förskolan?Vi har besvarat dessa frågor via empiri som samlades in med hjälp av en semi-struktureradfokusgrupp med pedagoger på en förskola i Malmö. Dock verkar förskolan och pedagogernas förhållningssätt gentemot familjer som befinner sig i fattigdom inte ha förändrats nämnvärt sedan förskolan grundades i början av 1900-talet. Vi har i analysen av vår empiri grundat våra resonemang och slutsatser i de två teoretiska begreppen klass och fattigdom.Vår slutsats är att barnfattigdom är ett ämne som förskolan alltid har behövt förhålla sig till och har inneburit en komplementär syn från förskolans håll. Det som förskolan behöver komplettera hemmet med är till synes situationellt. Den komplementära synen kan även till viss del anses vara personlig, i den aspekten att pedagogerna själva kan tolka förskolans läroplan och utifrån den tolkningen handla självständigt . Dock är vår övergripande slutsats att det behövs mer forskning på området, men vi kan konstatera att pedagogerna i vår studie har stor erfarenhet av barnfattigdom.

Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass vilket har väckt vår nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring metoden i vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass. Våra frågeställningar är: •På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass? •Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt klassrum och sociokulturellt lärande?Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar. Eleverna lär sig av varandra och från varandra i sociokulturella sammanhang. Studien visade också på vikten av det flerstämmiga klassrummet där dialogen mellan elev-elev och elev- pedagog blev tydlig. Genom att observera och intervjua pedagoger har vi fått svar på våra frågeställningar. Resultatet visade att oavsett vilken nivågruppering eleverna tillhörde hade de svårigheter för samma begrepp. Pedagogerna förklarade begreppen på olika nivåer, beroende på vilken grupp eleverna tillhörde. Pedagogernas begreppsförklaringar var allt från abstrakta till konkreta med laborativa medel. Slutsatsen vi kan dra av studien är att pedagogerna fokuserar på individnivå där eleverna får samspela med varandra i nivågruppen de tillhör.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö.Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital.Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser. Vår huvudfråga är: Hur bidrar verksamheten i fotbollsakademien till att förändra elevernas habitus och existensbetingelser utifrån Bourdieus teorier? De som deltagit i undersökningen är personal och elever på akademien. I vår undersökning går det att läsa att den miljö som akademien erbjuder har till stora delar positiv inverkan på elevernas habitus.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser / NURSINGPERSONELL IN HOMECARE, A QUALATIVE INTERWIEVSTUDY CONCERNING HOW NURSINGPERSONELL SEE THEM SELF AS PROFFESSIONALLS.

Driften av den lokala och regionala busstrafiken i Sverige avreglerades från offentlig till privat sektor år 1989. Det innebär att privata busslinjeaktörer lägger anbud på att få köra trafik i specifika trafikområden under en begränsad tid. Lägst anbud vinner, vilket resulterar i att de konkurrerande bussbolagen inför varje anbudsprocess pressar priserna och slimmar organisationerna maximalt. Sedan avregleringen har bussföraryrket genomgått en rad förändringar vad gäller förändrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden. Konkurrensen har gjort att tjänsterna är hårt komprimerade vilket för bussförarna innebär många timmar bakom ratten och stor stress. Behovsanställningar dominerar, det är på många bussdepåer svårt att få en heltidstjänst och ännu svårare att få ett fast schema vilket innebär att bussförarna har fått mycket ojämna arbetstider. Det utmanar både arbetsbelastningen, arbetsmiljön och möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv. De försämrade arbetsvillkoren har lett till att yrkets status har sjunkit och det har blivit oattraktivt att arbeta som bussförare, vilket har lett till en nationell och internationell bussförarbrist. I denna studie intervjuas 6 respondenter som arbetar på ett stockholmsbaserat globalt busslinjeföretag. Samtliga respondenter har arbetat inom bussbranschen sedan avregleringens början och har själva upplevt hur arbetsvillkoren successivt har förändrats. Studiens syfte är att ta reda på hur arbetsförhållandena har förändrats över tid samt vilka konsekvenser det fått för den enskilda bussföraren och branschen i stort. Respondenterna vittnar om ett kraftfullt personalutnyttjande i jakten på att vinstmaximera och att vinna upphandlingar, ett försvagat fack som får allt svårare att stå upp mot arbetsgivaren, hur brister i lagstiftning och kollektivavtal gör att arbetsgivaren får fritt spelutrymme, och hur företagslojaliteten och yrkesstoltheten i mångt och mycket gått förlorad. Deras svar på frågan om hur branschen ska komma till rätta med bussförarbristen är att göra om systemet i grunden; genom att ta tillbaka driften av den lokala busstrafiken i offentlig regi. / <p>2023-06-01</p>

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att på sikt säkerställa lika tillgång till opartisk information bland hela Sveriges befolkning.

Textbooks is a common tool in education, and therefore a textbooks’ quality will influence teaching. This study aimed to study the representation of gender, class, and ethnicity in two textbooks for International Economics (in this study referred to as L1 and L2) at a high school level. The study applied an intersectional theory, as well as a common sense theory. The chosen method for the study was a critical multimodal discourse analysis. The study showed that L1 mostly put males in a subject position in both text and pictures, while L2 both presented females and males as subjects. Class was mostly represented through the classification of “the poor” and “the rich” in the texts in both textbooks, but L2 also included “the middle class” in its representation. It should also be noted that L2 showed a diversity of class representation in pictures, while L1 mostly showed people in a middle class position in pictures. Both textbooks used a Western point of view. While both textbooks emphasized the importance of diversity, L2 was the only textbook that showed this consistently in both text and pictures. From an intersectional perspective, it can be stated that both textbooks present power systems where Western culture, “the rich” and masculinity is prized over other categories. L1 does not problematize these power systems. L2 approaches an intersectional discussion throughout the textbook by problematizing how different categories reinforce or limit power. These representations can affect the didactic aspect of teaching. L1 requires teachers to supplement the content with a norm critical perspective, while L2 requires teachers to encourage discussions that problematize power systems. However, L2 should be seen as a good starting point while shaping students into democratic, critical citizens.