This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.

This qualitative study, based on interview answers from 31 participants, examines different aspects on how teenagers choose their upper secondary education. More concretely, this study investigates whether Bordieu’s theories regarding habitus, field and capital may be applicable on the analysis of how Swedish teenagers choose their field of study on the upper secondary level. Other factors that have been investigated in terms of influence on how students choose are sex and social class. The study ends with an analysis of the powers that affect the free choice of field of study based on Michel Foucault’s theory of power. The three research questions are: 1) Is it possible to understand how students reflect on their choice of upper-secondary programs based on Bordieu’s theory regarding field, habitus and capital? 2) Do aspects such as sex and social class influence how students choose their fields of study? 3) How is power visible regarding students’ choice of education based on Foucault's theory of power? The results show that the theory of habitus, field and capital may be applied as a means of understanding. Social class and sex do also influence students’ choice, however there are some differences between the vocational and theoretical programs. The main finding concerning power behind students’ choices is that power comes from different directions which means that one single factor is not as influential as many different aspects combined.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka individer som värderar miljöfrågor högt. En fördjupad kunskap om skillnader i miljöattityder mellan olika individer kan användas för att främja stöd för en miljövänlig politik, vilket i sin tur kan främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. De frågor som ställs är huruvida individers politiska sympatier och sociala klass relaterar till deras värdering av miljöfrågor. Politiska sympatier undersöks i studien utifrån två dimensioner, höger/vänster samt konservativ/liberal. Vidare avgränsas social klass till Pierre Bourdieus klassbegrepp med utbildning och inkomst som indikatorer. Studiens ansats är kvantitativ och deduktiv. Fyra hypoteser härleds ur Bourdieus teori om habitus, Risk society samt New Environmental Paradigm. Det datamaterial som analyseras är hämtat från Samhälle, Opinion, Massmedia- institutets (SOM) nationella enkätundersökning vars urval omfattar ett slumpmässigt urval om 20 400 personer bosatta i Sverige.   Resultaten gällande politiska sympatier visar att individer som positionerar sig till vänster värderar miljöfrågor högre än individer som positionerar sig till höger. Resultaten visar även att individer med liberala sympatier värderar miljöfrågor högre än individer med konservativa sympatier. Vidare visar resultaten gällande social klass att högutbildade individer värderar miljöfrågor högre än lågutbildade individer. Däremot påvisar resultaten inte något samband mellan inkomstnivå och värdering av miljöfrågor. En slutsats är att politiska sympatier, i synnerhet konservativa eller liberala sådana, är av betydelse för hur högt individer värderar miljöfrågor i en svensk kontext. Det går också att konstatera att utbildningsnivå är av större betydelse för hur högt individen värderar miljöfrågor än inkomstnivå, vilket kan tolkas som att kunskap eller intresse är av större vikt än ekonomiska förutsättningar. Studien breddar forskningsfältet genom att undersöka värdering av miljöfrågor, kopplat till social klass och politiska sympatier i en svensk kontext, då tidigare forskning på ämnet främst varit USA-centrerad. Genom att applicera ett samhällsvetenskapligt perspektiv på miljö- och klimatfrågor kan studien även bidra till en djupare förståelse för sociala aspekter av dessa frågor, vilket är viktigt för utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Abstrakt Min text är tänkt att ingå som en del av en roman som jag påbörjade förra läsåret. Detta är en fortsättning på det jag påbörjade då. Texten handlar om Celia som växer upp som enda barnet i ett hem med alkoholmissbruk och ovanpå det, sexuella övergrepp. Hennes mamma vet inte vad hennes dotter utsätts för och har så fullt upp med sitt eget, att frågan är om hon hade märkt det även om Celia hade sagt något. Celia har också en vän sedan småskolan, Sanna. Hon har en helt annorlunda familjesituation än Celia och hon försöker att övertala Celia att berätta för någon vuxen. Celia vägrar och får Sanna att lova att ingenting säga. Ett löfte som Sanna håller. I början av högstadiet har Celia lärt känna Kina som också bor i huset där Celia och hennes familj bor. Kina har ungefär samma situation hemma, med en styvpappa som dricker. Celia låter sig övertalas av Kina att följa med på en fest. Där blir hon bjuden på sprit och i fyllan hamnar hon i säng med en kille. Mot sin vilja ställer Celia upp och har sex med Uffe, som han heter. Efteråt pratar inte Kina med henne och i hemkunskapen börjar Uffes kompisar att trakassera Celia, genom att kalla henne lättfotad och annat. Till slut brister det för Celia och all ilska, maktlöshet och frustration tar sig uttryck i ett anfall mot Uffes kompisar. Som tillhygge har hon en kökskniv. Ingen kommer dock till skada och förtvivlad över vad hon varit på väg att göra flyr Celia hem till sitt rum och till maten som hon upptäckt har en lugnande effekt. När Celia inte kommer tillbaka till skolan blir Sanna ledsen och förtvivlad. Det dåliga samvetet som hon känner för att hon inte berättat, gör att hon har svårt att släppa Celias öde och detta följer henne även upp i vuxen ålder. Som vuxen är Sanna gift med Stefan, som hon även har en dotter, Emelie, med. De åker med jämna mellanrum hem till Sannas barndomshem och Celia dyker upp som ett spöke mellan Sanna och Stefan. Något som Stefan tröttnar på. När de ett jullov är hemma hos Sannas föräldrar, stöter de av en händelse på Celia på en buss och Celia bjuder hem Sanna på fika. Sanna märker att Celia har problem bland annat för att hon verkar gömma mat. Hon är gravt överviktig och hennes man, Uffe, verkar vara allt annat än trevlig. Min text startar när Sanna, efter fikan, sitter i sin bil för att åter köra hem till sina föräldrars hus, Uffe och Emilia.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare ser på studie- och yrkesval och hur genus, klass och boendeort kan relateras till elevernas uppfattningar om framtida möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten. Studien avser att besvara frågeställningarna “hur ser elever i årskurs nio från Vindeln och Gällivare på framtida studie- och yrkesval?” och “hur kan genus, klass och boendeort relateras till elevernas uppfattningar om möjliga studie- och yrkesval och frågan om att flytta eller stanna kvar på boendeorten?”. I gruppintervjuer med tre tjejer och tre killar från vardera ort söks svar på dessa frågeställningar. Studiens resultat visar att intresse och social bakgrund har stor betydelse för både killarna och tjejernas studie- och yrkesval. Bland eleverna görs studie- och yrkesvalen generellt sett inom deras handlingshorisont, men vissa val görs också utifrån vad som anses vara “good enough”. De sociala kategorierna genus, klass och boendeort påverkar också elevernas studie- och yrkesval och i frågan om att flytta eller stanna kvar. Dessa kategorier samverkar, skapas och återskapas genom att eleverna i sina berättelser gör sig själva och sina studie- och yrkesval begripliga i kontrast till något annat, det vill säga det andra genuset, andra familjemedlemmar och andra orter. Elevernas motiv till att stanna på boendeorten är trygghet i form av familj, vänner och så kallade insiderfördelar. Drivkrafterna bakom en flytt är att få bo i en egen lägenhet, större frihet, slippa pendling, uppleva världen och ett större utbud av aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare resonerar om arbetet med mottagandet av en ny skolklass. Ämnet är relevant att undersöka närmare eftersom lärare har viss professionell frihet att själva utforma sin undervisning, vilket kan medföra såväl likheter som skillnader i val av arbetssätt och förhållningssätt. Studien ämnar besvara följande tre frågeställningar: Hur ser det förberedande arbetet ut inför mottagandet av en ny skolklass? Vad fokuseras den första tiden med en ny skolklass? Vad kännetecknar lärarnas ledarskap den första tiden med en ny skolklass? Relationell pedagogik utgör studiens teoretiska utgångspunkt och är ett perspektiv på utbildning som håller på att ta form såväl i Sverige som internationellt. Teorin intar ett relationellt synsätt på utbildning där människan ses som en relationell varelse och utbildning, undervisning och lärande ses som relationsprocesser. I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer med grundskollärare från två medelstora kommuner i Sverige. Intervjumaterialet analyserades därefter tematiskt.   Studiens resultat påvisar att samtliga lärare genomför förberedande arbete inför mottagandet av en ny skolklass. Det förberedande arbetet kan delas in i kategorierna överlämningssamtal, förbereda material och det logistiska samt att presentera sig för skolklassen och genomföra en enklare uppgift. Den första tiden med en ny skolklass ägnar lärarna åt att etablera regler, rutiner och klassrumsstrukturer, arbeta med värdegrund och bemöta elevernas förväntningar samt att skapa relationer. Gällande lärarnas syn på sitt ledarskap anses det viktigt att vara tydlig och konsekvent samt sträng men snäll. Flera lärare lyfter fram svårigheten att hitta en balans mellan att vara personlig och privat. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att lärarna både i det förberedande arbetet och den första tiden med skolklassen både värdesätter och strävar mot att främja goda relationer. Lärarna tar sitt ansvar i och för relationer, vilket kan härledas till god relationskompetens. Ytterligare en slutsats är att lärarna intar både en auktoritär ledarstil och en demokratisk ledarstil den första tiden med en ny skolklass. Den auktoritära ledarstilen synliggörs genom att läraren tenderar att vara den person som fastställer rutiner, klassrumsstrukturer och önskvärda normer. Den demokratiska ledarstilen synliggörs dels genom att eleverna tillåts vara delaktiga i skapandet av klassrumsregler, dels genom att lärarna intar ett förhållningssätt som tar hänsyn till elevernas sociala liv och situation. Lärarnas syn på det egna ledarskapet kännetecknas av en kombination mellan ett traditionellt synsätt och ett liberal-progressivistiskt synsätt.

Syftet med uppsatsens var att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området Inre hamns rumsmiljö och dess klasstatus. Frågeställningarna som besvaras var vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö och vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun. Detta är intressant att titta på då det byggs många nya bostadsområden med blandade upplåtelseformer i Karlstad. Det byggs på mark som tidigare utnyttjats för bland annat fabriker och industrier. Inre hamn tillhör ett av dessa områden och förutom uppförandet av nya bostäder har man bevarat byggnader från det tidigare industriområdet i Inre hamn. Teorier som gentrifiering kan tolkas både negativt och positivt. Begreppet gentrifiering har blivit ett aktuellt ämne inom urban forskning. Gentrifiering innebär att en stadsomvandlingsprocess sker, där en stadsdel eller ett område genomgår en omvandling och upprustning från lågstatus- till högstatusområde. Då är teorier om klass och rum intressanta att utgå ifrån då dessa belyser viktiga aspekter på tolkningar av människors uppfattning av ett område. För att ta reda på hur invånarna i Karlstad uppfattar området Inre hamn, i förhållande till klasstatus och rumsmiljö, genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Karlstad kommun. Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning och ansåg att det har skett en bra utveckling.

Denna studie undersöker faktorer som kan ha betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Genom en kvantitativ undersökning med webbenkät söker studien besvara hur elevers kapital ser ut och huruvida elevers gymnasieval kan förstås utifrån dessa. Undersökning har genomförts på fem grundskolor i Sverige. Materialet som samlats in har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, vilket behandlar olika typer av levnadssätt och tillgångar i samhället. Vidare har materialet även analyserats utifrån begreppet handlingshorisont av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes, vilket handlar om alternativ en individ ser som möjliga att agera inom. Studien diskuterar huruvida gymnasievalet verkligen är ett fritt val eller om individens handlingshorisont begränsar valalternativen. Resultaten visar hur socialt och ekonomiskt kapital inte har någon statistisk signifikans, medan kulturellt kapital visar på ett samband med gymnasievalet. En framträdande faktor är hur Yrkesprogrammen ses negativt på av en stor andel svarande, vilket motiverar för fler studievägledande insatser för högstadieelever.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter resonerar och känner kring sitt jobbsökande efter examen. Högskolor och universitet har ett ansvar att förbereda studenterna inför arbetslivet samt se till att alla får jämlika möjligheter i steget ut på arbetsmarknaden. Däremot visar studier på att arbetsgivare idag tittar på andra meriter utöver utbildning i rekryteringsprocesserna vilket leder till att mer priviligierade studenter får fördelar då de i högre grad har meriterna arbetsgivarna efterfrågar. I denna uppsats används kvalitativ metod för att genom semistrukturerade intervjuer med medie- och kommunikationsstudenter göra en innehållsanalys. Tre klassteorier appliceras för att ge förståelse för studenternas resonemang och känslors koppling till deras bakgrund. Richard Breens och Pierre Bourdieus neo-weberianska teorier appliceras för att ge förståelse om studenternas bakgrund. Bourdieus klass- och kapitalteori och Beverley Skeggs mer individualistiska tolkning av Bourdieus teori används vidare i analysen av studenternas intervjusvar för att bringa ljus på om resonemangen och känslorna är påverkade av deras bakgrund. Resultatet visar att främst studenternas självförtroende och kunskap om arbetsmarknaden är influerade av deras bakgrund på så sätt att de med föräldrar som vidareutbildat sig samt har medel- till högstatusyrken har större självförtroende och mer kunskaper om arbetsmarknaden. Däremot kunde vi inte se entydiga mönster i resultaten och vi antar därmed att bakgrund inte är den enda påverkansfaktorn och vi föreslår att vidare forskning görs på ämnet för att belysa hur andra faktorer kan samverka med bakgrund i påverkan av studenters resonemang och känslor. Slutligen föreslår vi att svenska högskolor och universitet ska utföra ett tydligare arbete för att studenternas bakgrund inte ska påverka deras upplevda möjligheter i deras steg ut på arbetsmarknaden. Studenterna i denna uppsats framför själva att mer förberedelse inför arbetslivet bör tillhandahållas från högskolornas sida för att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar i deras kommande yrkesliv.