According to on-going debates from Riksdagen and research from different institutes like Finansinspektionen, young first-time property buyers struggle with their position and possibilities. Due to factors such as lack of work experience or financial assets young first-time buyers holds an unequal position on the housing market. The aim of this study is to make a comparative analysis of how young first-time property buyers experience and manage their room for maneuver in the housing market and how these experiences, actions and feelings can be connected to class and affect. The questions that this study wanted to answer was: How do young first-time buyers experience and express their room for maneuver in the housing market? How do young first-time buyers discuss the problems they encounter and strategies for these solutions? What emotions do young first-time buyers apply to their room of maneuver, the problems, and the solutions? How do they reason about factors that are important for the home purchase? The comparison was made between those who bought in Norrköping and those who bought in Stockholm. The results showed that young first-time property buyers needed to put their career on hold until they had completed their purchase. The result further showed that a lower housing price was an important factor. Saving for the down payment was a large obstacle that for many required a partner. Getting help from their parents to finance the down payment went against their principle of independence, even if it meant a longer time of saving. The choice of place was very important to be able to live a quiet and harmonious life. This meant that some places were actively selected. An urban norm was emphasized by those who bought in Stockholm. Finally lack of knowledge was a major previewed obstacle which created emotions in form of anxiety and nervousness.

This thesis studies the representation of the character Vilde in the Norwegian teenage TV series Skam, in her performance of femininity. The thesis considers her character primarily from the perspective of socioeconomic class. The main theoretical framework of the analysis is structured around the idea of respectability. Various theories of performativity, femininity, and shame are also discussed. A selection of clips from the series is studied with a hermeneutic reading, whilst clips from another selection work as examples to make a more nuanced analysis of Vilde’s character. The research method is primarily built around theories of representation and around semiotics. The thesis argues that the character Vilde – regarding her class position – is searching for respectability. By repeating and staging she is manifesting femininity in a performative way. It is a process complicated by her socioeconomic exposure, with the result that her making of femininity is ambivalent. Secondly, the thesis shows that heterosexuality is fundamental in the process of gaining respectability, yet does not guarantee it. Lastly, the thesis shows that the series Skam is challenging existing norms and power relations through Vilde and her peers – by making these norms and power relations visible, and then subverting them in the plot or imagery.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.

Denna uppsats studerar digitalisering med hänsyn till hur gymnasieelever i klassrumssituationer i sociologiämnet använder sig av informations- och kommunikationsteknologier. Uppsatsen visar hur digitaliseringen förändrar relationerna i klassrummet i grunden och att detta är relaterat till kön, klass och etnicitet. Dessa teknologier utökar elevernas egen förmåga till att själva hitta information och styra sitt lärande, men ökar samtidigt också möjligheterna till motstånd i klassrummet.

På senare år har invandringen ökat till Sverige. Detta har inneburit samtidigt att de svenska skolorna har tagit emot nya elever från utlandet.Syftet med denna kunskapsöversikt är att titta på vad hur man undervisar en nyanländ elev i den svenska skolan. Ska nyanlända elever placeras i en ordinarie eller förberedelseklass? Hur arbetar man i respektive mottagningsmodell? Vidare utforskar jag om hur man arbetar med nyanlända elever i respektive klasser. Alla elever har, enligt Skollagen, rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund och sociala samt ekonomiska förhållanden. Det är därför intressant att undersöka hur man i den svenska skolan tänker kring mottagningsmodellerna och vad forskare skrivit om ämnet. Kunskapsöversikten visar att förberedelseklassen kan vara till fördel för den nyanlända då allt stöd och anpassningar finns där. Å andra sidan kan det lätt uppfattas, från elevens sida, att den inte är integrerad i ordinarie klassen. Inkluderingsperspektivet sätts in i en större kontext då man pratar om huruvida man låter eleven gå i en likvärdig utbildning när eleven inte har blivit inkluderad i sin ordinarie klass. / In recent years, immigration has increased to Sweden. This has meant that the Swedish schools have received new pupils from abroad.The purpose of this knowledge overview is to look at what to teach a newly arrived pupil in the Swedish school. Should newly arrived students be placed in a regular or preparation class? How do you work in each reception model?I also explore how to work with newly arrived students in each class. According to the School Act, all pupils are entitled to an equivalent education regardless of background and social and economic conditions. It is therefore interesting to investigate how the Swedish school thinks about the reception models and what researchers have written about the subject. The overview of knowledge shows that the preparation class can be of benefit to the newly arrived as all the support and adjustments are there. On the other hand, it can be easily perceived, from the student's side, that it is not integrated into the regular class. The inclusion perspective is used in a larger context when talking about whether to allow the student to attend an equivalent education when the student has not been included in his or her ordinary class.

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och med vilka syften lärare använder sig av boksamtal i undervisningen. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är: Hur, och i vilka sammanhang, arbetar några lärare i årskurs 2 och 3 med boksamtal? Vilken typ av texter väljer läraren?  samt Vilka syften har läraren med boksamtalen?  Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod och genomfört såväl observationer som intervjuer. Informanterna i studien är tre behöriga lärare som undervisar i årskurs två och tre samt en behörig specialpedagog som alla arbetar på samma skola. Resultatet visar att lärare använder sig av boksamtal i tre olika sammanhang, vid högläsning, läxläsning och tematiskt arbete. I samband med boksamtalen använder sig lärarna av högläsning som metod för att samtliga elever oavsett läsförmåga ska få möjlighet att kunna delta med samma förutsättningar, öppna frågor för att stimulera till samtal och läsförståelsesstrategier hämtade från En läsande klass för att angripa textens innehåll. Boksamtalen sker främst i helklass men vid läxläsningen är eleverna indelade i mindre grupper om fyra till sex personer. Samtliga lärare arbetar med boksamtal kring skönlitterära texter och en av dem använder sig även av faktatexter.  Det framkommer också att lärarna arbetar med boksamtal utifrån tre olika syften, att ge eleverna en upplevelse av litteraturen, utveckla elevernas kunskaper inom ett aktuellt arbetsområde med hjälp av litteraturen samt för att färdighetsträna läsning och läsförståelsestrategier.

No description available.

No description available.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.