My intention with this essay has been to examine how men’s tears are portrayed in three chosen films and what their crying does to their masculinity. In my analysis I have used the concept of hegemonic masculinity. I have worked from the assumption that in our culture men’s crying is problematic in some sense. By using both a semiotic and a discursive method of analysis I have investigated why and how these men are crying, and I have mapped out the similarities and differences between the three films. My conclusion is that the effect on the crying man’s masculinity is largely dependant on the degree of his previous fulfillment of hegemonic masculinity.

This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesn´t know one another. When a custodial dispute arise´s and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization. This study also shows how the mothers continuously are reproduced as the head guardians, and how the fathers parenthood are subordinated the parenthood of the mothers.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ”Erikson, Goldthorpe och Portocarero” (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010. 2044 individer ingick i datamaterialet varav 916 av dessa ingick i analyserna till följd av ett bortfall på 55 %. Resultaten från denna analys visade att det inte går att statistiskt säkerställa att klassposition har en inverkan på arbetstillfredsställelse, däremot är sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete högre bland de individer som har mycket förtroende för sin ledning och de som instämmer att de i mycket hög grad kan få hjälp av sina arbetskamrater. Ytterligare faktorer som visade sig ha en inverkan på arbetstillfredsställelsen är ålder, inkomst och graden av autonomi i individens yrkesutövning.  Att nå kunskap om hur relationer till arbetstillfredsställelse ser ut, kan ses som en grundförutsättning för att det ska gå att utföra förändringar i arbetsmiljön med syfte att höja de anställdas trivsel.

The purpose of this study is to portray conflict managing associated with children in a small class and what problems they may face each day at school. What types of conflicts and what consequences do teachers practice? This study is based on these following questions: Is there any difference for solving/measure for students with psychosocial problems or ADHD in a conflict or does teachers still works with the same methods? What types of conflict solving does schools use? What is important to consider with students in a small class who has psychosocial problems and ADHD to prevent conflicts? Summary: To answer my questions in this study, I´ve used qualitative methods, interviews and observations. I have used my cellphone for recording the interviews so that all content from the informers are accurate. My theoretical points concerns on having strict rules both inside and outside the classroom. Teachers in school use first one method in conflict solving, a need based approach, which means that teachers first listens to the involved students and interacts thereafter. Every school in Sweden has a document called Plan for equal treatment, which guides teachers on how to deal with conflicts. They also use other rapports such as arrangement plan and incident rapport. The conclusion of my study is that children with psychosocial problems do feel better harmony with strict rules. They need guidance and goals so they know what to do and what is expected of them. If the rules bend, it is more likely that conflicts and other disorder in the classroom emerges.

The purpose of this essay is to examine formations of gender and class of so called horse girls in a riding school located in Stockholm, Sweden. The essay is based on interviews with six girls in the ages between fifthteen and eighteen. Through the theoretical framework of Judith Butler and Beverley Skeggs, I examine how the girls negotiate the boundaries and probabilities within doing gender in an upper and middleclass associated area. As a result of its female domination, the stable functions as a place where the girls can dislocate themselves from otherwise normative feminine practises. This is possible since the premises of the stable are constructed in the light of the heterosexual matrix, where the girls organise themselves within the heterosexual girl collective. Class is a contributing factor in the negotiation of gender, in the sense that the economic capital that the girls possess enables their time spent in the stable, and forms particular ideas on how femininity should be performed, whether or not the girls realizes such ideals inside and outside of the riding school.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett. / Phonological awareness, decoding skills, letter knowledge and working memory capacity predict early reading skills. The aim of the present study was to examine how these different basic cognitive abilities together can explain reading comprehension in children during first year of school. Reading comprehension, decoding, phonological awareness, letter knowledge and working memory were studied in 36 children in first grade with normal hearing and had Swedish as their native language. The results show that decoding and phonological awareness together explain 62 % of the variance in reading comprehension among the participants. The conclusion from the present study is that decoding and phonological awareness predict reading comprehension during first grade.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser. Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet. Det fanns inga signifikanta samband för kön oavsett fritidsaktivitet. För än mer givande resultat kan vidgning av aktivitetstyper som undersöks och en bredare uppdelning av familjestruktur utföras i framtida studier.