No description available.

This paper examines whether Reflex 123, a textbook in social studies for upper secondary school, reflects the fundamental values which are stipulated in The Swedish Curriculum and The Educational Act. The aim is thus to examine whether the textbook is producing, reproducing or maintaining discriminatory power structures relating to the social categories gender, sexuality, ethnicity and social class. Discourse analysis is applied both as a methodological and a theoretical framework due to its ontological and epistemological approach. In addition, the framework is supplemented with social constructivist theories in order to identify discriminatory power structures. The result shows that Reflex 123 is somewhat balanced in relation to gender equality. However, the result is also showing that the textbook is producing, reproducing and maintaining discriminatory power structures, especially considering the categories sexuality, ethnicity and social class. Therefore, the conclusion of the study is that Reflex 123 fails to reflect the school’s fundamental values.

Denna studies syfte är att undersöka om lärares val av undervisningsmaterial som tillämpas iundervisningen i historieämnet påverkas av hur materialet förhåller sig till olikasamhällsklasser och om lärarnas egen bakgrund har betydelse i sammanhanget.Frågeställningar för studien är om lärare tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll är av olika samhällsklasser och om lärares socioekonomiska bakgrundhar betydelse när de väljer ut undervisningsinnehåll i ämnet historia. Metoden som användesvar enkät där lärare i SO-ämnet kunde svara på frågor som berör området. I denna studie kanslutsatsen dras att merparten av lärarna tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll av olika samhällsklasser är. Undersökningen visar också att läraressocioekonomiska bakgrund har betydelse när de väljer undervisningsinnehåll.

De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

Att välja yrke kan vara ett val kantat av obeslutsamhet i kombination av yttre påverkansfaktorer och bakomliggande sociala processer. Att välja yrke är något alla människor kommer att stå inför någon gång men varför valet tas kan ibland vara väldigt oklart eller helt naturligt. Syftet med uppsatsen är att, utifrån individers resonemang, öka förståelsen och beskriva de omständigheter och processer som kan ligga till grund för deras val av yrke. Uppsatsen avser att undersöka de resonemang och processer som påverkar det valet och om det finns skillnader i dessa avseende beroende på vilket kön, vilken ålder och klass en individ har och tillhör. Genom kvalitativa intervjuer studerades individers resonemang närmare angående vad som kan ha påverkat deras val. Teorierna som utgör uppsatsens teoretiska referensram är Bourdieus kapitalteori, Careershipteori, The Theory of Circumscription and Compromise för att förstå vad som har påverkat eller förstärkts en individs yrkesval. Uppsatsen syftar till att undersöka de resonemangen i relation till tidigare forskning och teorin för att förstå en individs sociala bagage och hur det kan påverka individers yrkesval. Resultatet visar att respondenternas föräldrar uttryckligen inte har haft förväntningar på deras yrkesval. Det kan härledas till en indirekt påverkan genom reproduktion av värderingar och handlingar. Det finns även ett samspel mellan yrkesval, egenskaper och sociala umgängen och resultatet konstaterar att alla dessa faktorer kan ha en påverkan. Yrkesval är således ett mångfacetterat och komplext beslut som är kontextuellt beroende.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader i ungdomars narkotikakonsumtion utifrån klass, kön och födelseland i Stockholms län. Vidare var syftet att kontrollera huruvida individens framtidsutsikter har en inverkan på konsumtionen. Studiens analyser bygger på sekundärdata från Stockholmsenkäten 2018, vilken är surveyundersökning där respondenterna består av elever i årskurs 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms län. Urvalsstorleken inom ramen för denna studie är 11 953 ungdomar. Studien är deduktiv och hypoteserna har formulerats utifrån Pierre Bourdieus tankar kring klass och habitus, Travis Hirschis teori om sociala band samt den tidigare forskningen som presenterats Hypoteserna har sedan testats genom bivariata korstabeller samt multivariata logistiska regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultaten ligger i linje med fyra av fem hypoteser och visar att det finns statistiskt signifikanta samband mellan de oberoende- och de beroende variablerna. Av resultaten kan utläsas att pojkar är mer benägna än flickor att konsumera både cannabis och övrig narkotika. Vad gäller skillnader i konsumtion utifrån klass kan varierande resultat konstateras, beroende av preparat samt övriga variabler. Bland annat kan utläsas att ungdomar vars mamma har eftergymnasial utbildning är mer benägna att konsumera cannabis, jämfört med elever vars mamma har gymnasieutbildning. Det finns inga tydliga skillnader i narkotikakonsumtion mellan svenskfödda och utrikesfödda ungdomar. Slutligen kan konstateras att de ungdomar som angett att deras framtidsutsikter är lika bra eller bättre än andra ungdomar i samma åldrar är mindre benägna att konsumera cannabis.

Social classes have been existing in Swedish society in a couple of centuries and even today there are obvious class markers in Swedish society. Despite the existence of social classes today we discuss less about class. In every human relation there are always power relations.  To be able to emphasise class markets and power relations in Swedish society this study will be using a case, which is the series Quicksand. The series Quicksand takes place in a county town outside of Stockholm. The fundamental narrative is about why the main character Maja Norberg has been involved in a school shooting.   When analysing both class and power relations the intersectional intercommunion is commonly used. Consequently, the intersectional perspective has a big role in this study. This study is based on a feminist theoretical framework and the case is analysed with the multimodal critical discourse analysis method. The questions that we use to analyse the material are “How are the class distinction and the power relations framed from an intersectional perspective in Quicksand?”, “How are the characters’ relation to power and how does it move between them?” and “How are the power positions affected due to the characters’ gender and ethnicity?”   The analysis of this study shows that class distinctions and power relations are reflected in settings, attribute and lexical choices. The most common intersectional intercommunion was between class and ethnicity. Which of the characters may be due to class, gender, knowledge or ownership of a product that someone else is dependent on. The end discussion shows that the intersectional concurrence can both be an advantage or a disadvantage among the characters. The power relations are constructed in different ways and there are always an aspirations and combat to be in power. The class differences are pointed out in Quicksand. There are some characters that will keep the class distinction and there are characters that want to live in a classless society.

No description available.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar kring klass utifrån deras berättelser om sin egen bakgrund och om sina elevers bakgrund. Anledningen är att vi har saknat normkritik ur ett klassperspektiv. Vi har intervjuat sex grundskollärare på fem skolor i Malmö. Intervjuerna bygger på en kvalitativ metod och utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Empirin har analyserats utifrån teorier om klass och normkritisk pedagogik. Vår studie bygger på frågan: “Vilka normativa klassprofiler hittar vi i lärarnas berättelser om sig själva och om sina elever?”. Vi kommer fram till att lärarnas berättelser återkommande bekräftar en medelklassnormativitet i skolan. En tydlig klassprofil som lyser igenom är också den som utgår från ett medelklassperspektiv. Forskningen är relevant för att skapa en medvetenhet kring klass och klassåterskapande praktiker.

Den här undersökningen handlar om Göteborg idrottsnämnd och utforskar nämndens struktur mellan 1956 och 1975. Studien förklarar varför vissa blev anställda av idrottsnämnden och varför andra inte blev anställda samt varför vissa personer kunde ta plats i nämndens styrelse. Den besvarar alltså två frågor: - Vilka egenskaper och bakgrund hade de som blev anställda och sökte anställning hos Göteborgs idrottsnämnd? - Hur kan Göteborgs idrottsnämnds urvalsprocess förstås i relation till kategorierna klass, status och kapital? Genom att undersöka Göteborg Kommunalkalendrar och alla rekryteringsprocesser som kan hittas i idrottsnämndens protokoll presenterar jag en översikt av olika roller och tjänster och vilka egenskaper krävdes för att bli tilldelad så en roll eller tjänst. Efter den här översikten har presenterats följer en innehållsanalys där dessa resultat förklaras med hjälp av tidigare forskning kring idrott i Sverige samt Bourdieus och Webers teorier om status, klass och kapital. Den här analysen visar att det inte var enstaka faktorer som påverkade en persons chanser och möjligheter att bli tilldelad en tjänst eller en roll i styrelsen, utan att det var ett samspel mellan en rad egenskaper som kunde öka eller minska ens chanser. De viktigaste egenskaperna i det här samspelet var kön, ålder, utbildning, övriga kurser, arbetslivserfarenhet, tidigare anställning hos idrottsnämnden och, i styrelsens fall, politisk tillhörighet. Hur viktiga dessa egenskaper var verkar dock variera per tjänst/roll. Det står däremot fast att en arbetssökande måste ha ”rätt” kön, utbildning och bakgrund på arbetsmarknaden för att ens kunna söka vissa tjänster. / This study explores the structure of Gothenburg’s sports authority (Göteborgs idrottsnämnd) between 1956 and 1975 and aims to explain why certain persons were hired by this organization and why others were not, as well as explain why certain persons could took take place in the board why others could not. By looking at the recruitment procedures that took place during these years and Gothenburg’s official yearbooks, this paper first presents an overview of the characteristics and backgrounds of the board members, those who applied for a job and those who were recruited by the city’s sports authority in the end. The results have then been analyzed with the help of Weber’s and Bourdieu’s theories regarding status, class and capital to create a better understanding for the recruitment processes. The outcome of the analysis shows that the interplay between characteristics such as gender, age, education, additional courses, work experience and previous employment with Gothenburg’s sports authority all influenced a candidate’s opportunities and chances of being handed a specific role. For those who wanted to be part of the board it was also important to belong to one of the parties that governed the city.