Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.

I förskolan är litteratur en stor del av barns vardag och de har ofta möjlighet att själva styrasin läsning beroende på vilken bok som tilltalar dem. Vid många tillfällen under en dag skerdock också läsning av böcker som pedagogerna väljer ut. Vårt syfte är att undersöka deböcker pedagoger förevisar för att utforska huruvida de har en mångsidighet iframställningen av karaktärer och deras förhållningssätt till varandra. Studien är kvalitativmed intersektionalitet som teoretisk utgångspunkt för att analysera text och bilder i deutvalda böckerna. Våra slutsatser har vi kommit fram till genom att med ett intersektionelltperspektiv analysera hur sociala kategorier skapar möjlighet för identifikation. Med dessaslutsatser kan vi utvärdera valda delar av den litteratur som pedagoger presenterar förbarnen. / In preschool, the presented literature is a significant part of children's everyday life. Oftenthey have the opportunity to control their reading depending on the book that interests them.However, on many occasions during the day, the books that are presented to them are oftenthe educator's choice. Our purpose is to investigate which books educators show and explorewhether they have versatility in the way they present characters and their approach to eachother. The method we have chosen to collect our empirical data is qualitative, the next stepwe had to take was to then analyze the material using theories on intersectionality. Theresult we generated with this essay is that books chosen by educators at the preschool have awell represented diversity regarding opportunity to identify in situations the intended reader.In conclusion, we analyzed the collected empirical material with the purpose of view booksfrom an intersectional perspective, focusing on the home as a physical and socialconstruction. Our conclusions can be used to evaluate literature that educators choose topresent to the children and act as a tool for mapping intersectionality and its influence on thecontent of the book and the intended reader.

SammanfattningI detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

No description available.

Denna kunskapsöversikt undersöker relationen mellan begreppet social bakgrund och det fria skolvalet samt hur detta kan relateras till lärarprofessionen. För att undersöka området valdes tio vetenskapliga artiklar ut och granskades för att sammanställa ett resultat. Efter granskning uppenbarade sig olika aspekter relaterat till både samhället och individen. De samhälleliga aspekterna beskriver vi i termer av skolans marknadsföring och segregation medan aspekterna som främst påverkade individen var social klass och etnicitet. Slutsatsen vi drar är att både individen och skolorna är delaktiga aktörer i skolvalsprocessen men på olika sätt. Individens skolval tycks huvudsakligen influeras av hens sociala bakgrund och i många fall även föräldrarnas önskemål. Skolorna lägger sitt fokus på att locka och behålla önskvärda elever. Dessa önskvärda elever är ofta av en specifik social bakgrund och de flesta skolor använder olika strategier för att tillfredsställa dem samt deras föräldrar. På flera sätt visar det sig att skolvalet inte är fritt och att vissa grupper av individer inte får välja i samma utsträckning som andra. Föräldrarnas roll understryks men även läraren som frontlinjebyråkrat står inte helt passiv.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin klassidentitet samt vilka föreställningar som finns om klass, arbetarklass och elever från arbetarklass. Enligt Bourdieu är vi alla aktörer inom olika fält i samhället och placerar oss i olika klasspositioner inom fälten beroende på hur vårt habitus och kapital värderas. Studien har genomförts med både kvantitativ och kvalitativ metod som har viktats ungefär lika. En enkät skickades ut till 104 lärare på 7 skolor i en kommun i södra Sverige. 38 lärare svarade och tre st lärare medverkade i en uppföljande intervju. Resultatet visar att nära hälften av dessa lärare anser sig ha vuxit upp i ett hem präglat av arbetarklass. Föreställningarna om arbetarklass skiljer sig åt beroende på hur respondenterna bedömer sin klassidentitet i barndomshemmet. De från medelklass beskriver arbetarklass med fler neutrala ord och ytterst få positiva medan de från arbetarklass beskriver den med fler värdeladdade ord, både positiva och negativa. De ord somframkommer som gemensamma oberoende klassidentitet är; låg utbildning, låg inkomst, arbetare, industri, hantverk och praktiskt. Resultatet från intervjuerna visar att informanterna gör skillnad på arbetarklass och arbetarklasskultur, där arbetarklass värderas negativt och arbetarklasskultur positivt. Enligt Bourdieu är det ekonomiska och det kulturella de kapital som väger tyngst i ett fält och det som en person främst värderas efter.

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.

Medierna och dess aktörer, däribland journalister, besitter en enorm makt då de bidrar till skapandet av vårt samhälles diskurser, normer och världsuppfattningar. Men vilka är det som förväntas ingå i dessa världsuppfattningar? Vilka är det journaliststudenter får lära sig att skriva till, om och på vilket sätt? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska journalistutbildningar inkorporerar intersektionella perspektiv i sin utbildning, något som internationell forskning har efterfrågat. Då intersektionalitetsbegreppet i sig inte har en självklar plats vare sig inom journalistiken eller journalistikutbildningarna har vi även tittat på förekomsten av undergrupperna etnicitet, genus, funktionalitet, religion, sexualitet (hbtqia+) och klass. Studien bygger på analyser av lärandemål och litteraturlistor samt semistrukturerade intervjuer med kursansvariga lärare på journalistutbildningarnas grundkurser från fem slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Vi analyserar dessa med hjälp av poststrukturalistisk läroplansteori, professionaliseringsteori och Bourdieus habitusteori.  Vidare går vi översiktligt igenom journalistikutbildningens historia med tillhörande kritik, teorier inom fältet samt intersektionalitetsbegreppets uppkomst. Resultatet av studien visar att tendenser av intersektionella perspektiv förekommer i både lärandemål och litteratur, men i mycket liten skala. Från lärarnas håll finns det ambitioner att föra in dessa perspektiv men i varierande grad. Då lärandemålens formuleringar lämnar mycket rum för tolkning faller ansvaret på de individuella lärarnas didaktiska val, huruvida de väljer att ta in de intersektionella perspektiven eller inte i undervisningen. Slutligen visar studien även att flera av de intersektionella undergrupperna var kraftigt underrepresenterade i såväl lärandemål som litteraturlistor och undervisning.

Syfte med studien är att undersöka utifrån ett lärarperspektiv hur lärare i förskoleklass och årskurs 1 arbetar med och bedömer läsförståelse. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Totalt har sex informanter från tre olika skolor deltagit i studien, tre som arbetar i förskoleklass och tre som arbetar i årskurs 1. Empirin har samlats in genom intervjuer. Metoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer som spelats in och sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare använder eller har använt Bornholmsmodellen i sin undervisning. En annan metod som även används av samtliga lärare i studien är En läsande klass och Läsfixarna. Det framgår också att lärarna arbetar med högläsning och textsamtal med både skönlitteratur och faktatexter men inte i vilken utsträckning. Vårt empiriska material visar att lärarna i årskurs 1 främst använder bedömningen i syfte att kartlägga elevernas förmågor. Lärarna som arbetar i årskurs 1 använder det obligatoriska bedömningsstödet från Skolverket. En av lärarna som arbetar i förskoleklass använder Screening-test för att kartlägga elevernas läsförståelse och för att dokumentera progressionen i deras utveckling av läsförståelse. Överlag verkar de intervjuade lärarna positiva till det nya kunskapskravet och även till det obligatoriska bedömningsstödet. För undervisningen drar vi slutsatsen att det gäller som lärare att uppmärksamma de elever som har läsflyt så att de även har läsförståelse. När det gäller bedömning drar vi slutsatsen att våra lärare stämmer med de svenska lärarna i Westlunds studie (2013).