Abstrakt Syftet med studien är att se vilka likheter och olikheter som går att finna i den västerländska wellnesskulturen i en svensk och amerikansk kontext. Detta gör jag för att utröna vilka underliggande samhälleliga ideologier och budskap kopplat till en normativ och ensidig syn på hälsa som kommer till uttryck inom de valda kontexterna. Undersökningen utgår ifrån en komparativ semiotisk analys där jag tar del av fyra wellness-influencers inlägg på Instagram under ett tidsspann på sex dagar. Inläggen analyseras utifrån Roland Barthes teori om denotation och konnotation samt Peirce’s kategorisering av teckentyper; ikon, index och symbol. Ett postfeministiskt teoretiskt perspektiv anlades. Fortsättningsvis utgår jag ifrån Pierre Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och socialt fält.   Analysen visade att de inlägg som har producerats både inom en svensk och en amerikansk kontext gav uttryck för postfeministiska begrepp. Fortsättningsvis präglades inläggen av både yttre attribut och attribut vad gäller ekonomiskt kapital och klass. I den komparativa analysen framfördes dock en del skillnader om hur dessa begrepp tar sig uttryck. I en svensk kontext ligger fokus på att främja den fysiska kroppen genom träning, kost och en kontroll över kroppen. Medan ett centralt tema i en amerikansk kontext är att optimera det mentala tillståndet genom meditation, självhjälp och individuellt handlande.    Sammanfattningsvis kopplas det an till en övergripande samhällskontext i de båda länderna där jag lyfter fram hur olika sociala och kulturella värderingar bidrar till en normativ syn på hälsa som återfinns inom sjukvården. Avslutningsvis betonar jag hur de fyra wellness- influencerna upprätthåller och reproducerar ideologier och budskap som bottnar i en ensidig syn på hur en hälsosam individ bör se ut och vara.    Sökord: wellness, semiotik, denotation, konnotation, ikon, index, symbol, postfeminism, attribut, klass Rubrik: ”Wellnes i västvärlden- hälsa, självförbättring eller besatthet” Författare: Maja Engebö Cedergren   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp  Konst, kultur och kommunikation (K3)  Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet  Handledare: Ann Sophie Naumann Examinator: Fredrik M. Norén

Gaining a comprehensive understanding of the features that contribute to customer satisfaction after contact with IKEA’s Remote Customer Meeting Points (RCMPs) is essential for implementing effective remedial measures in the future. The aim of this project is to investigate if it is possible to find key features that influence customer satisfaction and to use these to predict customer satisfaction. The task has been approached as a multi-class classification problem, with the objective of classifying the observations into five distinct levels of customer satisfaction. The study utilized three models, Multinomial Logistic Regression, Random Forest, and Extreme Gradient Boosting, to investigate these possibilities. Based on the methods used and the available data, the results indicate that it is currently not feasible to accurately identify key features or predict customer satisfaction. / Att förstå vilka faktorer som bidrar till kundnöjdhet efter en kontakt med IKEAs RCMPs är avgörande för att kunna genomföra effektiva åtgärder i framtiden. Syftet med detta projekt är att undersöka om det är möjligt att hitta nyckelfaktorer som påverkar kundnöjdhet och använda dessa för att prediktera kundnöjdhet. Uppgiften har angripits som ett multi-klass klassificeringsproblem, med syftet att klas- sificera observationerna i fem olika nivåer av kundnöjdhet. Studien har utvärderat tre olika modeller, Multinomial Logistic Regression, Random Forest och Extreme Gradient Boosting, för att undersöka dessa möjligheter. Baserat på de använda metoderna med tillgängliga data, indikerar resultaten att det för tillfället inte är möjligt att identifiera nyckelfaktorer eller prediktera kundnöjdhet med hög noggrannhet.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

The thesis discusses if the hero’s journey in the fantasy genre could be seen as a journey through social classes. By comparing Paolin’s Eragon’s journey to that of Moberg’s Karl Oskar’s with a focus on the home, education and the chosen one trope via the concepts skogsgång (to go into the forest) and return the thesis concludes that many of the steps necessary for social mobility is also necessary in the hero’s journey, and that the change between social classes can be an answer to the heroes isolation in the end of their stories. The thesis also muses on how the hero’s journey can enlighten the hardships of social mobility.

Dånet från den blodtörstiga publiken stegrar, förväntan hänger tungt i luften. Det tidigare välfyllda torget utanför arenan töms så sakteliga på folk när massorna väller in för att ta sina platser. Försäljare och matstånd ropar ut sina erbjudanden, och skräp från de tusentals underhållningssugna ligger strött över marmorplattorna. Här låg tidigare en konstgjord sjö med tillhörande trädgårdar, som fick lämna plats för den politiska ledningens nya skrytbygge – i grund och botten ett populistiskt beslut. Säkerligen knotades bland de i lokalområdet boende, när insikten att tusentals skränande besökare på reguljär basis nu skulle dundra förbi deras hus, och kanske att den vackra utsikten över de omkringliggande kullarna förstördes. “Kunde de inte byggt i stadens utkanter istället, så som man brukar?”, tänker de kanske. “Men å andra sidan, den har något ändå, den där Colosseum”.  Arenor har återfunnits i människors städer i tusentals år. De är platser för skådespel, idrott, musik och övrig kultur. Det som lätt glöms bort är det som händer utanför arenaväggarna. Hur formar lokalmiljö, kommers och arenan varandra, och hur påverkas deras estetik. I detta arbete kommer en kvalitativ fallstudie genomföras där nybyggnationen av den multifunktionella arenan på Studenternas IP i Uppsala studeras. Uppsatsen är kulturgeografisk och tar avstamp i byggnadens arkitektur för att analysera hur renoveringsprocessen har sett ut, vilka drivkrafter hos olika aktörer som har varit centrala, och hur dessa nu påverkar platsen.

Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

The women who fought for suffrage during the turn of the century were opposing many of the current conceptions about how women were supposed to act, primarily in the sense that they were active, had agency and created their own space to maneuver. Most research on the suffrage movement in Sweden has focused on the central organization and not on the local grassroots movements. The purpose of this study is therefore to examine women’s collective space to maneuver in Umeå by studying women’s organization in Umeå Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) during the period 1903-1921. The study is carried out by examining preserved material from the organization’s protocols and local newspapers during the time period. The study uses Maud Eduard’s theory on space to maneuver in order to analyze the material. Eduard’s theory focuses on how women’s organizations are important in the process of undoing gender and how the organization itself has impact on women’s collective space to maneuver. The analytic part of the study highlights how conceptions about gender and class were central for the women’s space to maneuver and that Umeå FKPR both challenged and reproduced these conceptions. The results show that the collective actions of the suffragist-women contributed to make visible the constructions of the masculine and the feminine. The actions by the suffragettes in Umeå therefore contributed to drawing attention to the fact that gender was a political dimension. The study concludes by discussing the actions of women in relation to their space to maneuver, the local context and the importance of women’s networks.