Syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare förhåller sig till klass samt huruvida klassperspektivet påverkar lärarnas beskrivna praktik. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: o  Vilken signifikans tillskrivs klassperspektivet i svensklärarnas artiklar? o  Vilka kopplingar går att utläsa mellan lärarnas förhållande till klassperspektiv och deras beskrivna praktik som lärare? Materialet i undersökningen utgörs av artiklar författade av svensklärare i Svensklärarföreningens publikationer, tidskriften Svenskläraren  samt Svensklärarföreningens årsskrift , åren 2014–2020. En diskursanalytisk metod inspirerad av James Paul Gee används för att analysera materialet och den teoretiska utgångspunkten utgörs av utbildningssociologen Basil Bernsteins begrepp begränsad och elaborerad kod samt horisontell och vertikal diskurs. Undersökningen visar för det första att det är ovanligt att lärarna uttryckligen skriver om klass. För det andra visar undersökningen att svensklärarna genom sina beskrivna praktiker kan sägas tillskriva klass en betydelse men att denna inte anses avgörande för elevers möjligheter att lyckas i skolan. Detta eftersom lärarna på olika sätt uttrycker att det är möjligt att inkludera alla elever i sin undervisning genom en fungerande praktik. / The aim of this study is to illustrate how teachers of Swedish relate to class and whether the notion of class affect the practice described by the teachers. The following questions are used to attain the purpose of the study: o  What significance is attributed to the notion of class in the articles written by the teachers? o  Which connections are made between the teacher’s notion of class and the descriptions of their practices as teachers? The material consists of articles written by teachers of Swedish in the publications by Svensklärarföreningen, the journal Svenskläraren  and the annual Svensklärarföreningens årsskrift , during the years 2014-2020. A discourse analytic method, inspired by James Paul Gee, is used to analyze the material and the theoretical base consists of the educational sociologist Basil Bernstein’s concepts of the restricted and elaborated code, as well as the horizontal and vertical discourse. The study shows, that it is unusual for the teachers to explicitly write about class. Secondly, the study shows that the Swedish teachers, through their described practices, can be said to attribute class a significance, but that this is not considered to be decisive for the students’ opportunities to succeed in school. This since the teachers express, in different ways, a possibility to include all students in the teaching through a functioning practice.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Trots att många ser klassbegreppet som en relik från en svunnen tid så är det ändå lika relevant idag som då, och ett av sätten som klass kan ta sig mest i uttryck är kommunikation människor emellan. All kommunikation är inte likvärdig, och det kan finnas stora skillnader i kommunikation online jämfört med i verkliga värden men även också inom dessa digitala sfärer. Därför kommer denna uppsats presentera en kvantitativ undersökning som ska försöka se om det finns något samband mellan olika klassuttryck och vart det postas online. Som teoretisk ryggrad används Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, där socialt, kulturellt, ekonomiskt och lingvistiskt kapital kommer att vara viktigast. Materialet hämtas ur två stycken subforum på Flashback.se, kapitalet kommer att operationaliseras och mätas för att sedan se om det finns ett samband mellan vilket subforum saker postas i och hur mycket kapital som finns. Slutsatsen som kunde dras var att det enda statistiskt signifikanta samband som kunde hittas var mellan det sociala kapitalet och subforumet Hem, bostad och familj. Det visade sig så att det är 14% mer sannolikt att socialt kapital finns i subforumet Hem, bostad och familj än att det finns i subforumet Fordon.

Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

Tidigare kunskap om kvinnors migration genom anknytning till en svensk man har framhållit att det tidsbegränsade uppehållstillståndet innebär att en migrerad kvinna befinner sig i en särskilt utsatt situation om hon utsätts för våld (SOU 2012:45). Syftet med denna studie handlar om att öka förståelsen för hur mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer tar sig uttryck i en svensk kontext. En radikalfeministisk våldsförståelse ligger till grund för analysen av studiens resultat, tillsammans med klass, kön och rasifiering som analysverktyg. Materialet baserar sig på kvalitativa intervjuer med fem kvinnojoursrepresentanter, en utredare vid polismyndigheten, en representant från en länsstyrelse i landet, samt en representant från socialtjänsten i en svensk kommun. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i en anknytningsrelation vittnar om liknande erfarenheter av psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Därmed visar resultatet i enlighet med tidigare våldsforskning att våldet kan ses som en del av mäns strukturella våld mot kvinnor. När det gäller migrerade kvinnor finns det däremot andra faktorer att beakta, såsom en mer omfattande isolering från samhället och rasistiska inslag i våldet enligt intervjupersonerna. Studien visar i enlighet med befintlig kunskap på konsekvenserna av kvinnors migration och det tillfälliga uppehållstillståndet beroende av mannen. Resultatet visar också att våldsutsatta migrerande kvinnor tenderar att hamna mellan stolarna. Detta eftersom det tycks sakna en långsiktig uppföljning av svenska myndigheter gentemot kvinnor som migrerat genom anknytning. Studien visar att när det formella stödet brister hittar migrerande kvinnor egna vägar ut ur våldet genom nätverk med kvinnor som talar samma språk. Slutsatserna av denna studie pekar därmed mot att kön, rasifiering och klass har betydelse gällande mäns våld mot kvinnor i anknytningsrelationer, delvis grundat i mannen och kvinnans skilda positioner.

Sambandet mellan individers klassbakgrund och utbildningsbakgrund med nuvarande värderingar i sociokulturella respektive socioekonomiska dimensioner undersöks. En genomgång av tidigare forskning, såväl kvantiativ, kvalitativ, som samhällsteori, ger flera konkreta hypoteser som testas. Sociokulturella värderingar operationaliseras genom Ingleharts postmaterialism-index. Socioekonomiska värderingar genom ett egenskapat index för socioekonomisk interventionism. Metoden är en multivariat regression med landfixa effekter, på data från European Values Survey, ur vilket väljs 21 europeiska OECD-länder. Förutom demografiska kontroller kontrolleras för nuvarande klass och utbildning. För socioekonomiska värderingar visar resultatet på små eller icke-existerande effekter för klassbakgrund och utbildningsbakgrund. Den starkaste effekten ges istället av nuvarande klassposition. För sociokulturella värderingar är resultatet att klassbakgrund har starkt förklaringsvärde för nuvarande värderingar, även efter kontroller för utbildning och klass. Denna effekt är jämförbar med utbildning och minst lika stark som den för klass. Andelen förklarad varians i samtliga modeller är samtidigt mycket låg. För kvantitativ värderingsforskning har resultaten implikationen att modeller för sociokulturella värderingar inte bara kan undersöka klass och utbildning, utan även måste även ta hänsyn till klassbakgrund. För teorier om primärsocialisering bekräftar vi en viktig och bestående roll, men också att enbart en liten del av variationen kan förklaras av variablerna vi använder. Slutligen ger de skilda mönster vi finner för värderingarna skäl att tro att dessa tillägnas genom olika mekanismer.

Denna uppsats söker validera ett yrkesbaserat klasschemas förmåga att predicera skillnader iarbetsvillkor och utbildningskrav för anställda i Sverige enligt föreskrivna kriterier.Kriterierna för indelningen av klasschemat är baserade på begreppet arbetslogik – ettsamlingsnamn för olika arbetsvillkor, samt kompetenskrav. Uppsatsen undersöker huruvidapositioner i klasschemat kan särskiljas med hjälp av dessa kriterier med utgångspunkt i ettriksrepresentativt urval, 2010 års Levnadsnivåundersökningen. Fyra logistiskaregressionsmodeller används för att pröva riktningen och styrkan sambandet mellanklasschemat, och variabler relaterade till arbetsvillkor och kompetens, signifikanstester utgårfrån p-tester. Resultatet är i linje med de förväntade samband som beskrivs i litteraturen.Skillnader i auktoritetsrelationer och arbetsplatsens utformning enligt arbetslogik får stöd.Utbildningskrav utgör en signifikant skillnad mellan priviligierade och icke-priviligieradeyrken.

I förskoleklass ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina läs- och skrivkunskaper i en varierad lärmiljö och med varierande arbetssätt. En central del i undervisningen i förskoleklass är läsinlärning. Forskning om hur barns läsutveckling sker på bästa sätt är dock tvetydigt med två tydliga poler i läsinlärningsdebatten. Dessa är ljudningsmetoden på ena sidan och helordsmetoden på den andra. Det finns dock fler läsinlärningsmetoder som kan användas, och denna studie ämnar ge kunskaper om vilka metoder lärare använder i förskoleklass och varför. Denna studie innefattar två delar, varav den första består av fyra lärarintervjuer där läsinlärningsmetodernas syfte och användning har tydliggjorts och fördjupats. Den andra delen består av två observationer av lektioner, där läsinlärningsmetoder och lektionsinnehåll har studerats i syfte att skapa förståelse för hur metoderna arbetas med i praktiken. Resultaten av de två delarna visar att lärarna i hög grad använder ljudningsmetoden i läsundervisningen, tillsammans med högläsning. Textdiskussioner förekommer också i undervisningen, med förklaringar av ord och begrepp, samt förutsägelser av handlingen och förståelse av textens innehåll. Det som förekommer mer sällan i undervisningen är elevernas egna textskapande. Resultaten visar att textskapande på digitala verktyg är en metod som används, om än sällan, men som tar tillvara elevernas intressen och är en relevant metod i dagens digitala samhälle. Orsaken till att ljudningsmetoden ofta används är enligt lärarna att den passar alla elever, samt att lärarna tidigare använt metoden i förskolan. Lärarna menar att eleverna är nyfikna på bokstavsljuden och bokstäver. Ljudningsmetoden är även den metod som forskningen visat har störst effekt hos elever som har svårigheter med läsinlärningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.