Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>

This thesis is about the formation of recommendations fore-participation for the Swedish municipality of Kungälv. The municipality does currently not offer any web based tools for dialogue through citizens’ active participation in the political process. Therefore we examined which types of dialogue tools that are being used by other municipalities similar to Kungälv. These tools where tested on users in order to determine which aspects are beneficial or detrimental from a usability perspective. To our help, we developed a framework by modifying the Interdisciplinary User Experience Dimensions evaluation tool developed by Lachner, Naegelein, Kowalski, Spannoch Butz (2016). This framework is intended as a base for further studies into the development of a tool to quantify and compare a wide range of different aspects of web sites focusing on civil dialogue. The results reveal a number of problems and opportunities concerning different dialogue tools in the areas of content, usability and design.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor.

Problemformulering och syfte: Forskning visar att det blir allt vanligare för offentlig verksamhet att arbeta med kommunikation av platser. Trots det, finns det ingen generell strategi för hur detta ska gå till. I förlängningen leder det till att de organisationer som inte arbetar professionellt med sin kommunikation av platser förlorar turister då de faller mellan stolarna i bruset av det omfattande utbudet av resmål.
Metod och material: För att ta reda på detta ansåg författarna att en kvalitativ metod var mest lämpad att använda. Inledningsvis samlades en teoretisk bas in, denna bidrog till en bredare kännedom inom områdena strategisk kommunikation och kommunikation av platser. Utifrån detta väcktes en nyfikenhet hos författarna och frågorna som ställdes till respondenterna formulerades. För att samla in det empiriska materialet gjordes mailintervjuer med nio personer som var väl insatta i kommunikationen och varumärkesarbetet inom de olika destinationssamarbetena. Dessa nio kunde därav bidra med en god inblick i hur destinationssamarbeten arbetar med kommunikationen gentemot sina målgrupper.
Huvudresultat: Resultatet av undersökningen visade att destinationssamarben är komplexa organisationer, vars kommunikation påverkas av fler omkringliggande variabler. Flera av de undersökta kan betraktas som strategiska i sina kommunikationsinsatser, medan andra pekar på det motsatta.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan? Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog. I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga. Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.

Avloppsvattnet som når våra reningsverk är fullt av värdefulla näringsämnen, näringsämnen som behövs för att ge oss större skördar. Men idag behandlar vi inte avloppsvattnet som den resurs det är. I detta examensarbete har jag undersökt vilka hinder som finns för kommunerna när det gäller återvinning av näringsämnen från avloppsvatten och -slam. Jag har gjort en litteraturstudie och djupintervjuer med flera personer inom VA-branschen. Även om mitt underlag inte gör att jag kan dra några generella slutsatser tyder mycket på att bristen på initiativkraft på regeringsnivå hindrar utvecklingen inom området.

Syftet med denna uppsats är göra kommunikationen mellan kommun och medborgare mer lättillgänglig, genom att skapa en ny version av en redan befintlig hemtjänstbroschyr och sedan undersöka vad dess målgrupp anser om de två versionerna. Metoden består av en intervju med de ansvariga för den befintliga broschyren, två textanalyser, samt intervjuer med åtta målgruppsrepresentanter. Resultatet av undersökningen visar att fem av de åtta informanterna föredrog den nya broschyren på grund av dess mer lättlästa språk, luftigare layout och starkare rubricering. Många av informanterna saknade dock den befintliga broschyrens gruppbilder och tabeller. Något som de däremot ansåg var avskräckande var båda broschyrernas användning av kontinuitetsdata, samt statistik över de olika enheterna.

Bakgrund: Sedan slutet av 1980 - talet har skolmarknaden genomgått stora förändringar i och med konkurrensutsättningen, kommunaliseringen av skolan, friskolereformen och det fria skolvalet. Från att tidigare endast varit en del av den offentliga logiken har den kommunala gymnasieskolan nu även blivit en del av marknadslogiken vilket har medfört ett ökat behov för skolan att marknadsföra sin verksamhet. Att kombinera två institutionella logiker kan ge upphov till institutionell komplexitet vilken är viktig för organisationer att förstå och hantera för att på så sätt kunna överleva på marknaden. Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om hur den institutionella komplexiteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet i den kommunala gymnasieskolans kontext. Genomförande: Studien tar sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och är en kvalitativ enfallsstudie med ett iterativt angreppssätt. Studiens urval består av fem strategiskt utvalda respondenter inom den valda fallorganisationen och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Den institutionella komplexiteteten tar sig uttryck i marknadsföringsarbetet genom att den skapar utmaningar som uppvisas i organisationens interna dynamiker missnöje, gemensamma värderingar, maktförhållanden och handlingsförmåga. Organisationen hanterar dessa utmaningar till en viss grad, men för att ytterligare minska den institutionella komplexiteten måste organisationen inse och acceptera de konkurrerande logikernas samexistens. En prioritering av logikerna behöver göras för att därefter forma en marknadsföringsstrategi och därmed agera proaktivt. En vidare rekommendation är att anställa ytterligare en resurs till att enbart arbeta med marknadsföring för att på så sätt även kunna minska den institutionella komplexiteten. / Background: Since the end of the 1980s, the school market has undergone major changes in the face of competition, the municipalization, the reform of the private schools and the free choice of school. Before the reforms, the public school has only been a part of the public institutional logic but is now also a part of the market institutional logic which has lead to an increased need for the public school to market their business. Combining two institutional logics may lead to institutional complexity which is important for the organization to understand and manage in order to survive. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased knowledge of how the institutional complexity is expressed in the markering within the public school context. Completion: The study takes its starting point in a phenomenological perspective and is a qualitative single case study with an iterative approach. The study´s sample consists of five strategically selected respondents within the chosen case organization and data has been collected through semi structured interviews. Conclusion: The insitutional complexity is expressed through the marketing and challanges are perceived in the internal dynamics of the organisation which are interest dissatisfaction, value commitment, shared values and power dependencies. The challenges are handled by the orgaisation to a certain extent, but in order to further reduce the institutional complexity, the organization has to realize and accept the competing institutional logics coexistence. A priorititazion between the logics must be made so that a strategy can be fomulated which will help the organization to act in a more proactive way. Further, a recommendation to hire a person responsible for marketing is given in order to reduce the institutional complexity, institutional confusion anc enabling a proactive way of working.

Ambitionen med studien har varit att ta fram kunskap om Stockholms stads stöd till hemmasittare i gymnasieåldern genom att undersöka hur yrkesverksamma arbetar med målgruppen och hur stödet underbyggs på kunskaper om hemmasittarproblematik. Resultatet visar att det i stort sett inte finns något stöd till unga hemmasittare i gymnasieåldern som kan uppfattas fungera utifrån målgruppens behov och att det finns behov av kunskapsutveckling och samsyn om fenomenet samt mer resurser. Stödet som finns tillgängligt inom KAA är frivilligt och har bra idéer om vad som erbjuds men kan samtidigt inte förstås vara tillgängligt för studiens målgrupp, hemmasittare som isolerar sig i hemmet. Resultatet visar att hemmasittarproblematik är ett komplext fenomen, men en heterogen grupp unga där orsakerna kan finnas på både strukturell och individuell nivå. Studiens empiri utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som kan träffa på unga hemmasittare. / The aim of the study has been to develop knowledge about the City of Stockholm's support for home-sitting in upper secondary school age by examining how professionals work with the target group and how the support is supported on knowledge of home-sitting problems. The results show that there is virtually no support for young secondary school age home-sitting who can be perceived to work according to the needs of the target group and that there is a need for knowledge development and consensus on the phenomenon and more resources. The support available within KAA is voluntary and has good ideas about what is on offer but at the same time cannot be understood to be available to the study's target group, home-sitting who isolate themselves in the home. The results show that home-sitting problems are a complex phenomenon, but a heterogeneous group of young people where the causes can be found on both structural and individual levels. The study's empiricism consists of eight semi-structured interviews with professionals who can meet young home-sitters.

Gränsdragningsfrågan mellan aktieägartillskott, näringsbidrag och driftbidrag har före­kommit i domstolar i nästan 60 år. Trots antalet avgöranden är skiljelinjerna mellan dem inte klarlagda. Kommuner tillskjuter medel till sina bolag men tycks famla i blindo kring vilka skatterättsliga effekter detta kan medföra. Mer specifikt om dessa tillskott är skattepliktiga eller inte. I svallvågorna av rådande pandemi för­väntas behovet av ekonomiskt stöd till kommunala bolag att öka. Gränsdragningen kommer av denna orsak att återigen att aktualiseras i domstolar. Ett aktieägartillskott syftar till att öka ett bolags tillgångar utan att öka dess skulder och är inte skattepliktigt. En förutsättning för att ett tillskott ska anses utgöra ett aktieägar­tillskott är att det lämnas av aktieägaren i egenskap av just aktieägare. Ett driftbidrag ges i syfte att täcka underskott eller som ersättning för en prestation och är skattepliktigt. När det sker för att täcka underskott är detta för att kommunen har ett ekonomiskt ansvar för verksamheten. När det sker som ersättning är syftet att kompensera för prestationen. Ett näringsbidrag syftar till att stödja ett bolags verk­samhet och kan vara skattepliktigt beroende dess användning. En förutsättning för att reglerna om näringsbidrag ska vara tillämpliga är i sin tur att bidraget ges av annan anledning än att staten eller kommunen äger bolaget eller har ekonomiskt ansvar för dess verksamhet. När en kommun ger tillskott till ett hel- eller delägt bolag kan detta falla inom tillämpningsområdet för samtliga beteckningar. Gränsdragnings­problematiken kan liknas vid tre överlappande cirklar. På samma sätt så överlappar beteckningarnas tillämpningsområde varandra varvid skiljelinjerna är mycket svåra att avgöra.Gränsdragningen kan komma att ytterligare kompliceras av rådande pandemi. Exempelvis kan tillskott komma att betraktas som aktieägartillskott då det ges på grund av ökade kostnader orsakade av pandemin. Till följd av rådande omständigheter så kan det förväntas att frågan återigen blir högaktuell. I avsaknad av både lagstiftning och ett tydligt prejudikat från HFD så förblir gränsdragningsfrågan dock utan ett definitivt svar.