Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning, på vilka sätt och av vilka anledningar IKT (informations- och kommunikationsteknik) används eller inte används av nyexaminerade lärare inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna har formuleras på följande vis: Innefattas IKT i nyexaminerade lärares lektioner inom idrott och hälsa? I sådana fall hur och i vilken utsträckning? Hurudan är nyexaminerade lärares syn på att använda IKT i undervisningen? Metod: Uppsatsen är uppbyggd genom två olika metoder. Den ena metoden är kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Sammanlagt intervjuades fyra nyexaminerade lärare som har arbetat som längst i tre år. Den andra metoden är observationsstudier gjorda på tolv lektioner genomförda av de fyra lärarna som intervjuades. Resultat: Resultatet visade att användningen av IKT bland dessa fyra lärare varierade mellan nästan ingen IKT-användning upp till nästan hälften av lektionerna. Det vanligaste förekommandet av IKT-användning var i form av musik, videouppspelning och olika presentationsredskap. De fördelar med IKT som framkom var att det var en bra hjälpreda, det bidrog till variation och att det innebar tidsbesparing vid kontinuerligt användande. Nackdelarna med IKT som framkom var tillgängligheten och att det initialt är tidskrävande. Slutsats: IKT-användning inom ämnet idrott och hälsa varierar för olika lärare på olika skolor. Faktorer som påverkar lärarna ovanifrån är till exempel otydlighet i styrdokumenten, den egna skolans riktlinjer, resurser och resursernas tillgänglighet. Lärarens kapital och habitus påverkar hur mottaglig en lärare är till införandet av IKT. De nyexaminerade lärarna i denna studie är positiva till IKT men de utnyttjar inte möjligheten så mycket som de önskar. Detta är främst på grund av skolans bristande resurser, tillgänglighet, tidsbrist och/eller riktlinjer. En möjlig lösning som diskuteras är en statlig eller kommunal resursbank som underlättar för lärare genom att det sparar tid och att det blir lättare för dem att introduceras till att använda IKT i undervisningen. / Aim: The aim with the report is to examen to which extent, in which ways and for what reasons ICT is being used or not used by newly graduated teachers in physical education. The questions have been formulated as follows Is ICT included in newly-educated teachers' lessons in physical education? In such case how and to what extent? What are the views of newly graduated teachers on using ICT in teaching? Method: The report is built on two methods. One method is a qualitative semistructured interview done on four different newly graduated teachers where the teacher has been working for a maximum of three years. The other method is a observational study done on twelve lessons led by the four teachers in the interviews. Results: The results showed that the use of ICT among the four teachers varied between almost no use of ICT up to almost half of the lessons. The most occuring ICT useage were in the shape of music, video recordings, video playbacks and different presentation tools. The advantages of ICT were a good helper, variation and time savings when used continuously. The drawbacks of ICT that were mentioned were accessibility and initially timeconsuming. Conclusions: ICT use in physical education varies for different teachers at different schools. Factors that affect the teachers from above are for example unclear curricula, the schools guidelines, resources and the resources availability. The teachers capital and habitus will affect how susceptible the teacher are towards the introduction of ICT. New graduates are positive about ICT but they don't take advantage of the oppertunities as much as the would like. Mainly because of the school resources, availability, lack of time and/or the guidelines. A possible solution that is being debated for is a state or municipal resource bank that makes it easier for teachers to save time and helps easing the introduction of ICT in teaching.

I dagens samhälle använder eleverna sig av digitala verktyg på fritiden. Detta påverkar fritidslärarna sätt att använda sig av digitala verktyg i undervisningarna i fritidshemmet. Fritidslärarna saknar kunskap samt erfarenhet av digitala verktyg då detta kan resultera i gott eller ont i inlärning för eleverna. Vi har valt att undersöka två områden. Dessa är fritidslärarnas kunskap och användning av digitala verktyg i fritidshemmet samt hur fritidslärare kan få hjälp av digital användning för att nå kunskapsmålen i Lgr11. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet utifrån att kommunikation mellan människor är en förutsättning för lärande Undersökningen genomförs med kvalitativ metod där vi har använt oss av semistrukturerad intervju med åtta fritidslärare som är verksamma på två olika skolor – en landsbygdsskola och en stadsskola. Resultatet av intervjuerna uppvisar inte någon skillnad mellan de olika skolorna, landsbygd respektive stad. Det betyder att fritidslärarna arbetar lika aktivt med digitala verktyg på båda skolorna men resultatet visar att de varken har rätt material eller kunskap för att bedriva den digitala undervisningen på fritidshemmet. Samtidigt visar vår undersökning att fritidslärarna aktivt arbetar med att uppnå målen i fritidshemmets uppdrag. Studien visar att majoriteten av fritidslärarna använder sig av någon slags digitalt verktyg i fritidshemmet samt arbetar med dessa för att nå målen enligt Lgr11

Vägledning är viktigt både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Trots detta visar statistik att varje vägledare inom skolväsendet ansvarar för flera hundra elever och Skolinspektionen fastställer att vägledningen är undermålig. Regeringen har tillsatt en utredning för att komma med förslag på hur studie- och yrkesvägledning kan utvecklas, däribland den nätbaserade och interaktiva vägledningen. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare integrerar IKT i vägledning. Frågeställningen är: Hur använder studie- och yrkesvägledare IKT i vägledning? En kvalitativ metod har använts och sex studie- och yrkesvägledare som aktivt arbetar med IKT har intervjuats om deras tankar kring att använda digitala verktyg i vägledning. Resultatet har analyserats med stöd av begreppen komplexitet, slump, förändring, stängt och öppet system samt strange attractor ur the Chaos Theory of Careers (CTC). Slutsatser som redovisas är att IKT integreras av vägledare genom att de innehar ett öppet förhållningssätt samt agerar kreativt genom att se möjligheter i osäkerheten. Detta leder till en inkludering av fler sökande samt en effektivisering och tillgänglighet som inte är bunden till en specifik plats.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.

<p>The purpose of this paper is to gain insight into how efficient the computer is in support of the pupils literacy learning. Will there be a difference in literacy learning if i compare the pupils who use computers as an aid in relation to those pupils who are educated by synthetic method? Have the puplis felt affected in some way when having the computer as an aid in literacy learning? I have chosen to do a qualitative study with quantitative data. I have observed and interviewed pupils using the Trageton strategy. The interviews were based on a number of key issues. The quantitative data is based on my study that includes a reading development schedule, LUS.</p><p>The results obtained show that pupils who have worked with Trageton strategy are more motivated to read and write than those pupils who have learned to read and write by the traditional method. Most pupils who were interviewed said that it was easier to write on the computer than with pen because they were tired of holding the pen and form letters. They also experienced that it became neat and was easier to read than handwritten text, which strengthen their self-confidence.</p>

<p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p> / <p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p>

The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them.   The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools.   The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching. Neither did the guiding principles from The National Agency for Education about using ICT affect their teaching. / Studiens syfte är att undersöka lärares förhållningssätt till och erfarenhet av användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin egen undervisning och att förstå vad det är som styr dem. Studien är kvalitativ, med intervjuer som forskningsmaterial. Intervjuerna är åtta till antalet och har genomförts på en kommunal skola med uttalad IT-profil samt på en kommunal skola utan uttalad profil i två skilda kommuner. Båda skolorna är skolor för grundskolans senare åldrar. Resultatet visar hur attityden till IKT skiljer sig mellan de båda skolorna. Den skolan med uttalad IT-profil verkar ha ett öppnare förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, men båda skolorna ser bristande tillgänglighet till att använda det som ett av de stora hindren. Det var heller ingen av informanterna som såg sig styrda att använda IKT i den egna undervisningen. Inte heller någon av dem sa sig tolka in styrdokumenten när det gäller att få med IKT i undervisningen.

The purpose of this paper is to gain insight into how efficient the computer is in support of the pupils literacy learning. Will there be a difference in literacy learning if i compare the pupils who use computers as an aid in relation to those pupils who are educated by synthetic method? Have the puplis felt affected in some way when having the computer as an aid in literacy learning? I have chosen to do a qualitative study with quantitative data. I have observed and interviewed pupils using the Trageton strategy. The interviews were based on a number of key issues. The quantitative data is based on my study that includes a reading development schedule, LUS. The results obtained show that pupils who have worked with Trageton strategy are more motivated to read and write than those pupils who have learned to read and write by the traditional method. Most pupils who were interviewed said that it was easier to write on the computer than with pen because they were tired of holding the pen and form letters. They also experienced that it became neat and was easier to read than handwritten text, which strengthen their self-confidence.

No description available.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir termer som samspel, meningsskapande och artefakter centrala. Resultatet visar bland annat på ambitioner hos både rektorer och pedagoger gällande utveckling av IKT-arbetet på förskolan, samtidigt som det praktiska arbetet förekommer i väldigt liten skala. Vidare påvisas att inga egentliga utvärderingar sker kring de satsningar som genomförs gällande IKT på förskolan. I diskussionen ställer vi oss kritiska till den bristande kommunikation som ses mellan rektorer och arbetslag gällande IKT-satsningarnas implementering i verksamheten. Studien behandlar även behovet av kompetensutveckling samt bakomliggande orsaker till hur arbetet med IKT organiseras. Avslutningsvis formuleras råd till rektorer och pedagoger för utveckling av IKT-arbetet inom förskolan. / In today's society ICT-knowledge is viewed as an important skill for humans to function in society and business. Sources indicate motives which underline the importance of the fact that children at an early age are introduced to computing, as the computer becomes a tool to generate new knowledge and enable new ways of working. Based on a qualitative approach, we have studied the reasoning behind children's computer use in preschool. Semi-structured interviews were conducted with two principals to determine their opinions on educational benefits of and investments in ICT. On this basis we have also, through focus groups, studied what kind of thoughts teachers express on ICT in educational practice. From a sociocultural perspective terms like interaction, meaning and artifacts became central. The results show that the principals and teachers both have ambitions regarding the development of ICT work at the preschool, while the practical work occurs on a very small scale. The study further demonstrated that no real evaluation takes place regarding the ICT-investments in preschool. In the discussion we are critical to the lack of communication that is seen between principals and their teacher-teams regarding the implementation of ICT-investments in the practice. We also discuss the teachers’ need for further education regarding ICT-development and the underlying causes of the use of ICT today. In the conclusion we present guidelines for the development of ICT work in preschool.