Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till. / The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

Some individuals and older adults have trouble remembering when to take their medication. A medication dispenser machine is one suggested solution to this problem. The purpose of this thesis is to design a prototype of a wireless machine for storing and releasing patients’ medication dosages at a certain time. The user can insert the medication schedule through a platform connected to the machine via wireless technology. In order to achieve the purpose, a literature study was conducted to gather and analyze information about wireless communication technologies to determine the most appropriate wireless technology for the thesis end device. The Arduino MKR NB 1500 is the core component of the prototype of the wireless system. Several types of tests were conducted on the system to evaluate its performance, as well as to determine NB-IoT coverage in real-world scenarios. The NB-IoT technology was proven to be the more suitable technology for the wireless pill dispensing machine and for other IoT applications. Moreover, the system performed satisfactorily in solving the defined problem. Despite this, the system could be improved in terms of design, mechanisms, and hygiene system of medicines. / Vissa människor eller äldre vuxna har svårighet att komma ihåg att ta sin medicin och hantera dem själva. En medicindispenser maskin är den föreslagna lösningen för detta problem. Syftet med detta examensarbete är att designa en prototyp av en trådlös maskin för att lagra och frigöra patienternas läkemedelsdoser vid en viss tidpunkt. Användaren kan infoga medicinschemat via en plattform ansluten till maskinen med hjälp av en lämplig trådlös teknik. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie för att samla in och analysera information om trådlös kommunikationsteknik för att bestämma den mest lämpliga trådlösa tekniken för arbetets slut enhet. Arduino MKR NB 1500 är kärnkomponenten i prototypen av det trådlösa systemet. Flera typer av tester utfördes på systemet för att utvärdera dess prestanda, samt för att fastställa NB-IoT-täckning i verkliga scenarier. NB-IoT tekniken har visat sig vara den mer lämpliga tekniken för den trådlösa medicindispenser maskinen och för andra IoT-applikationer. Dessutom fungerade systemet tillfredsställande för att lösa det definierade problemet. Trots detta skulle systemet kunna förbättras när det gäller design, mekanismer och hygiensystem för läkemedel.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

The purpose of this study was to investigate how high school students felt that the computer helped or hindered participation and self-esteem in the learning situation and if the students experienced any differences between when they had been relatively alone in using a computer compared to when everyone had their own computer. The starting point was the national one-to-one projects made to give every student access to a personal computer and how it affected students in special educational needs and previous research. The theoretical approach was based on socioculture/activity theory and theories of self-esteem. Ten high school students in grade one at a senior high school that previously had started up a one-to-one project was interviewed. The results showed that the students primarily used the computer to write and to search the Internet, but even as a alternative or compensatory tool. Students felt that the computer contributed to increased motivation and self-esteem and better results both in secondary and senior high school. Several students stressed the teacher's importance for if and how the computer was used as a learning tool. The main difference between the computer utilization was seen between the high school programs. Students in the individual program felt the education more individualized and customized compared to secondary school, while students in the vocational program used the computer less as a special education tool than in secondary school. Therefore, any conclusion re-garding one-to-one and its impact could not be drawn. / Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever upplevde att datorn bidrog till eller hindrade delaktighet och självkänsla i lärsituationen samt om eleverna upplevde någon skillnad mellan då de var relativt ensamma om att ha en egen dator jämfört med då alla elever hade en egen dator. Utgångspunkten var de nationella en-till-en-satsningar som gjorts för att ge varje elev tillgång till en egen dator och på vilket sätt det påverkade elever i behov av särskilt stöd samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig i sociokulturell teori/verksamhetsteori och teorier om självbild. Tio gymnasieelever i årskurs 1 på en gymnasieskola som precis startat upp en en-till-en-satsning intervjuades. Resultatet visade att eleverna i första hand använde datorn till att skriva och till informationssökning i skolan, men även som alternativt eller kompenserande lärverktyg. Eleverna upplevde att datorn bidrog till ökad motivation och självkänsla samt bättre resultat i skolarbetet både i grundskolan och på gymnasiet. Flera elever framhöll lärarens betydelse för om och hur datorn nyttjades som lärverktyg. Den största skillnaden mellan hur datorn nyttjades kunde man se mellan gymnasieprogrammen. Eleverna på det individuella programmet upplevde att de fick mer individualiserad och datoranpassad undervisning jämfört med i grundskolan, medan eleverna på det yrkesförberedande programmet använde datorn som specialpedagogisk verktyg mer sällan jämfört med i grundskolan. Någon slutsats angående en-till-en och dess påverkan kunde därför inte dras.

Syftet med studien är att undersöka hur sju olika kommuner i Sverige utvecklar och anpassar sin besöksservice i allt mer digitaliserat samhälle. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetodik bestående av sju semi-strukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Det empiriska materialet bygger huvudsakligen på respondenternas svar kring ämnet, men även sekundärdata från respektive destinations webbplats som kompletterande material till studien. Resultatet indikerar att den traditionella turistbyråns roll har förändrats i takt med teknikutveckling. Turistorganisationernas utvecklingen av besöksservicen är därmed en anpassning till samhället och hur besökare söker information idag. Vidare visar resultatet att kombinationen av det digitala och personliga värdskapet är avgörande faktorer för att skapa mervärde till besökare. Det digitala värdskapet handlar främst om att vara tillgänglig på olika digitala kanaler för att möta besökarna före besöket och det personliga mötet handlar främst om att finnas på plats där besökaren befinner sig. / The purpose of this study is to investigate how seven different municipalities in Sweden develop and adapt their visitor services in an increasingly digitized society. The study is based on a qualitative research methodology consisting of seven semi-structured interviews. The empirical data is based mainly on the respondents' responses to the subject, secondary data from the respective destinations website as complementary material to the study has also been used. Results indicate that the role of the traditional tourist information centers has changed due to technological development. The tourism organizations' development of visiting services is thus an adaptation to society and how visitors seek information today. Furthermore, the result shows that the combination of digital- and personal interaction is a crucial factor in creating added value to visitors. The digital hosting is primarily about being available on different digital channels with the purpose of reaching out to visitors before their visit and the personal meeting is mainly about being in place where the visitor is located.

Syftet med denna intervjustudie är att se hur lärare arbetar med informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin undervisning, inom svenska som andraspråk. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer gjordes med Sva-lärare i Stockholm. Studien utgår ifrån två övergripande forskningsfrågor; dels hur lärarna motiverar användandet av IKT och dels vilka metoder och verktyg inom IKT som används. Resultatet visar att tekniken har en central del i lärarnas undervisning och tjänar olika syften. Dels blir eleverna mer motiverade när de aktiveras och själva tar tag i sitt lärande, det blir också mer underhållande undervisning och det underlättar en individanpassad undervisning, stimulerar olika inlärningsstilar och kan underlätta lärarens arbete. Lärarrollen ersätts inte av tekniken, utan får nya former då läraren kan möta eleverna oberoende av tid och rum. Verktygen de använder skiljer sig åt men samtliga arbetar med lärplattformar (via mobil, datorer eller I-pads) och samtliga låter eleverna ha sina privata mobiltelefoner till hjälp. Lärarna upplever utmaningar, såsom när ITsatsningar läggs ner, de upplever sig ensamma om sitt engagemang i skolan eller får brist på tid att utforska teknikens möjligheter ytterligare. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with information and communication technologies (ICT) in teaching Swedish as a second language. Qualitative semi-structured research interviews where done with five teachers in Stockholm. The study is based on two overarching research questions; the teachers reason of using ICT and second which methods and tools they use. The result shows that ICT has a central role in teaching and serve different purposes. The students are more motivated when they are activated and they reach higher control in their learning, it also becomes more entertaining teaching and it facilitates individualized teaching, stimulates different learning styles and more. The role of the teacher is not replaced by technology, but it takes on new forms when the teacher can meet students regardless of time and place. The tools they use are different but they all work with learning management systems (via mobile, computers or I-pads) and all teachers allows students to have their private mobile phones. Teachers are experiencing challenges such as IT investments closed down, they feel alone in their involvement in school or have a lack of time to explore further opportunities with the digital work.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

The aim of this study was to examine guidance counselors' experience of the transition to digital guidance counseling during the covid-19 pandemic. The guidance counselors attitude towards change, as well as contributing challenges are studied. Through semi-structured interviews and a thematic analysis the limitations and opportunities that the change entailed, are studied both on the basis of the guidance counselors' own perception, as well as the impact they feel it had on the students. The results were analyzed by using Cognitive information processing theory (CIP) and Pierre Bourdieu Theory of capital. The study shows that certain groups of students have been negatively affected by the change, and that body language and facial expressions are often lost during digital guidance counseling. The attitude has been important for the perceived challenges, and views on opportunities and limitations. The study shows that flexibility has been important during the transition to the use of ICT in guidance counseling. Guidance counselors have been forced to learn new digital tools during the pandemic and they can see the future benefits of using them. A combination of traditional and digital guidance counseling, so-called hybrid- guidance, is highlighted as a future way of working.