<p>Uppsatsen syftar till att undersöka former och frekvens av IKT i ett kommunikativt syfte i skolan.</p><p>I bakgrunden presenteras att kommunikation med datorerna sätter sin prägel på människors liv och Internet påverkar i hög grad den dagliga tillvaron. Hur tillgången till datorer är i svenska hem och skola samt vilken betydelse datorns placering i har arbetssituationen belyses.</p><p>I den teoretiska bakgrunden beskrivs vad kommunikation och information är, att vi alltid kommunicerar men det är skillnad på de medel som används. Här belyses även datorns betydelse för kommunikation inom informations- och kommunikationstekniken (IKT). Här exemplifieras vidare datorn i ett pedagogiskt syfte och dess användning inom skolan samt att kringmiljön är viktig.</p><p>Studien är huvudsakligen baserad på en kvantitativ metodinriktning i form av en enkätundersökning där lärare och elever vid tre skolor i sex olika klasser svarar på frågor kring datorns nyttjande både inom skolan och i hemmet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är frekventa användare av datorer och kommunicerar via IKT i olika former. Båda grupperna är positiva till att i ökad grad kommunicera via IKT. Däremot tyder resultatet på att eleverna inte erbjuds eller tillåts att använda datorer och kommunicera via IKT i den utsträckning som kan uppfattas som rimlig både utifrån ett läroplansperspektiv och utifrån elevers förutsättningar och önskan.</p><p>Generellt sett är dock elever nöjda med det arbetssätt läraren använder sig av i undervisningen, eftersom eleven inte vet av något annat. Datorn är fysiskt placerad centralt i lärares arbetsmiljö i skolan men det gäller dock inte för eleverna som inte kan utnyttja samma arbetsformer.</p><p>En pedagogisk implikation av denna studie är att datorernas placering – det vill säga brist på central placering – leder till brister i möjligheter att utnyttja de moderna kommunikationsformer som är en del av elevernas vardag. Eleverna söker information och surfar på nätet hemma men sällan eller aldrig i skolan. En avgörande faktor är också lärarnas inställning till tillämpandet av IKT i undervisningen.</p> / <p>The object with this study is to examine the forms and frequency of the use of ICT for communicative purposes within the educational system.</p><p>In the background the fact is established that communication with computers shape peoples lives and that the Internet have a great influence on every day life. The accessibility to computers in Swedish homes and schools and the significance of the placement of the computer within the works situation is also illustrated.</p><p>The theoretical background gives a description of what communication and Information is, that we always communicate, but also that the means differ in doing so. Here is also the significance of the computer for communication within ICT emphasized. The computer is exemplifyed for an educational purpose, it’s use in school and the importance of the pedagogical environment is also stressed.</p><p>The study is mainly based on a quantitative method in forms of an inquiry where teachers and pupils at there different schools in six different grades answers questions about computer usage both in school and at home.</p><p>The result signifyes that both pupils and teachers are frequent users of computers and that they communicate through different modes of ICT. Both categories are positive to an increased use of ICT as a method of communication. The result, however, points out that pupils are not granted the possibility or are not allowed to make use of computers and to communicate through ICT to that extent which seems reasonable form a curricular perspective and the requirements and wishes of the pupils.</p><p>In general, however, are the pupils content with the working methods that the teachers are making use of in their tuition, (probably) since they know of no other method. The computer is physically centrally placed in the teachers working environment in school, but that is not the case for the pupils who are able to make use of the same working methods themselves.</p><p>An educational implication of this study is that the placement of the computers – that is the lack of central placement – causes difficulties in making use of modern means of communication, which is an integrated part of the pupils’ everyday life. The pupils search for information on the Internet at home but rarely or never while in school. A decisive element is also the attitude of the teachers to the application of ICT in the daily pedagogical activity.</p>

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Applikationer har blivit en tillgång för att utveckla elevernas kunskaper inom taluppfattning. Men innehåller applikationer didaktiska eller pedagogiska styrkor som andra läromedel inte innehåller? Vilka matematiska kunskaper är möjliga att utveckla genom att spela en applikation inom området? Med dessa frågeställningar tog denna studie avstamp som syftar till att studera applikationers layout och innehåll inom taluppfattning. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där 39 applikationer har analyserats genom en analysmodell. Alla applikationerna används av elever i förskoleklass eller grundskolans tidigare år 1–3 någonstans bland landets grundskolor inom ramen för matematikundervisningen. Studien visar att applikationerna är utformade med en layout som har en stimulerande och intresseväckande effekt hos eleverna. Applikationernas möjlighet till individuell direkt återkoppling kan dessutom bidra till att elevernas motivation ökar. Vilket matematiskt innehåll som applikationerna erbjuder varierar. De områden inom taluppfattning som minst antal applikationer behandlar är mönster och rimlighetsbedömning. Däremot erbjuder delar av applikationerna möjligheten att utveckla elevernas aritmetiska kunskaper. / Applications have become a resource for developing students' knowledge in number sense. But do applications have didactical or educational strengths that other teaching materials don´t? What mathematical skills are possible to develop by playing an application in the field? With these questions, this study took off with the aim to study applications' layout and content within number sense. The study was conducted thru a qualitative content analysis, where 39 applications were analyzed by a framework. All applications are used by students in pre-school or primary school's somewhere among the country's elementary schools within the framework of mathematics education. The study shows that the applications are designed with a layout, that has a stimulating and interesting effect on the students. What mathematical skills these applications contains varies. Patterns and reasonability are the two most uncommon components of number sense apparent in the applications. However a large part of the applications develop the students' arithmetic skills.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utforskas studie- och yrkesvägledares upplevelser utifrån att arbeta under restriktionerna på grund av covid-19 pandemin. Vägledarna presenterar hur deras upplevelser om vägledning med hjälp av digitala verktyg är relativt goda, trots att det funnits en viss skepsis till denna typ av vägledning hos flertalet informanter innan de prövat på den. Trots att uppfattningen om e-vägledning på distans i sin helhet är god har hinder upptäckts. Tidskrävande tekniska problem gynnar inte kommunikationen, men främst upplevs en avsaknad av kroppsspråk, relationsbyggande och möjligheten att använda vägledningsmetoder. Utifrån resultaten används CIP-teorins begreppsapparat för att diskutera hur e-vägledning kan användas som ett komplement till traditionell vägledning, med vilka individer och vilka förutsättningar som krävs. Enklare samtal med självständiga vägledningssökande kan med gott resultat även göras digitalt medan det kan finnas utmaningar med att digitalt vägleda sökande som behöver mycket individuell hjälp att vidga sina perspektiv. Vägledare bör dock utveckla sina färdigheter att genomföra utmanande samtal digitalt då e-vägledning också kan nå individer som annars inte kan ta del av någon vägledning, utifrån till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska förutsättningar. Trots hinder presenterar resultatet anledningar för vägledare att fortsätta utforska möjligheter med e-vägledning, där en ökad tillgänglighet är det främsta argumentet. Det finns en möjlighet att skiftet mot ökad e-vägledning blir enklare än vad som tidigare befarats. / Using semi structured interviews and a thematic analysis, this study explores the experiences of Swedish guidance counselors about working during the restrictions set by the covid-19 pandemic. The counselors present how their experiences of career guidance using digital tools has been relatively positive, despite earlier being skeptical of this method of guidance. Although the experiences of digital guidance were mainly positive, some obstacles have been identified. Time-consuming technical difficulties does not promote the communication and the lack of body language, relationship building, and the difficulty using guidance methods has been the main issues experienced. The results have been analyzed using the conceptual framework of the CIP-theory to discuss how digital guidance can be used as a complement to traditional career guidance, with what individuals, and what prerequisites need to be in place. Less complex discussions with independent clients could be held digitally, whereas it can be challenging to digitally guide clients who need a lot of individual support of a more explorative nature. There is nevertheless a reason for guidance counselors to develop skills to be able to have e-guidance sessions of a more challenging nature as well. The reason being that digital guidance is a way to reach individuals who normally cannot take part in any form of career guidance, because of mental health issues or socioeconomic factors. Despite the obstacles, the result presents reasons for counselors to keep exploring the opportunities of e-guidance, with an increased accessibility being the main argument for this. There is reason to believe that the transition towards an increased use of e-guidance will be easier than previously thought.

This thesis investigates ICT diffusion in the context of developing countries, morespecifically in the case of Mobile Money in the Asian country Nepal. Mobile Moneyhas recently emerged in Nepal and has the potential to improve the lives of millions.The aim of the thesis was to examine the dominant business models in Nepal and thebarriers and drivers for the future diffusion of Mobile Money in Nepal. This was donethrough a case study consisting of a field study in Nepal and an extensive literaturereview in the field of ICT diffusion and Mobile Money. Interviews with stakeholdersin the Mobile Money business ecosystem, observations and databases fromorganizations such as the World Bank were used as data sources. The results showthat there are both barriers and drivers for Mobile Money and that the attitudes ofinstitutions, in this case the central bank, have a high impact on diffusion. The introduction of a technology into a new context was affirmed to be a complex,multi-dimensional process. However, in the case of Nepal, one of the solutions couldbe to improve institutional attitudes and make the regulations more accommodating. / Detta examensarbete undersöker spridningen av informations- och kommunikationsteknik(ICT) i utvecklingsländer. Fallet som undersöks är ‘Mobile Money’ i Nepal.‘Mobile Money’ har nyligen introducerats i Nepal och har potentialen att förbättralivet för miljontals människor. Syftet med denna uppsats är att undersöka dedominerande affärsmodellerna i Nepal samt vilka drivkrafter och hinder det finns föratt ‘Mobile Money’ ska spridas inom landet. För att möta syftet genomfördes enfältstudie i Nepal tillsammans med en omfattande litteraturstudie inom ICT spridningoch ‘Mobile Money’. Intervjuer med intressenter inom ‘Mobile Money’,observationer samt information från databaser från t.ex. Världsbanken har använtssom datakällor. Resultaten av studien visar att det finns både hinder och drivkrafterför ‘Mobile Money’ i Nepal och att inställningen hos landets institutioner, i detta fallCentralbanken, har en stor påverkan på spridningen. Införandet av teknik i en ny kontext, eller land i detta fall, visade sig vara en komplex,multidimensionell process. En lösning i Nepal skulle dock kunna vara att förbättraden institutionella attityden och göra regleringarna mer tillmötesgående.

Den vetenskapliga diskussionen rörande ledarskap och motivation kan anses rik och väldimensionerad då dessa områden studerats omfattande. Trots detta finns fortfarande outforskade områden att undersöka, däribland inom en skandinavisk kontext. Denna uppsats angriper fenomenen utifrån ett underarbetat område i form av en supportavdelning på ensvenskt ICT-bolag där försäljning belyses som en av de centrala arbetsuppgifterna. Studiens syfte utgjordes av att undersöka (1) ledarskapet inom avdelningen och (2) medarbetarens förutsättningar att motiveras och ledarskapets betydelse för dessa. Vidare undersöktes (3) vilka motivationstyper som kan identifieras bland medarbetarna och implikationerna av ledarskapet och förutsättningarna för dessa. Slutligen studerades (4) implikationer av samtliga tidigare nämnda aspekter för medarbetarnas prestation och trivsel på arbetsplatsen.För att besvara dessa frågor utgår studien i huvudsak från en deduktiv forskningsansats, varav den teoretiska referensramen utgörs av Leader Autonomy Support (LAS), utvecklande ledarskap och självbestämmandeteori (SDT). I studiens utförande har en kombination av en kvantitativ- och kvalitativ metod tillämpats till följd av att både en enkätundersökning och kompletterande, semistrukturerade intervjuer genomförts. Enkäten som skickats ut till de anställda inom avdelningen har sedan analyserats genom faktoranalys, multipel- och bivariat regressionsanalys. De semistrukturerade intervjuerna, där respondenterna var ledare inom avdelningen, sammanställdes sedan utifrån en tematisk analys. Resultaten tyder på att en kombination av både utvecklande- och konventionellt ledarskap finns på arbetsplatsen, medan medarbetarnas känsla av kompetens är mest framträdande på avdelningen. Ledarskapet uttrycks vidare ha en påverkan på upplevelsen av autonomi och kompetens. Kontrollerade former av motivation dominerar på avdelningen, medan både förutsättningar och ledarskap bevisas ha betydande effekter för den motivationstyp som råder. Däribland åskådliggörs ett positivt samband mellan utövandet av ett utvecklande ledarskap och autonom motivation. Till sist presenteras att samtliga led har en påverkan på medarbetarens trivsel och prestation. Medarbetarna presterar bäst gentemot övriga mål relativt uppnåendet av försäljningsmål, varav den kontrollerade motivationstypen kopplas till prestationshöjning gentemot mål som inte omfattar försäljning medan den autonoma snarare relateras till utökad trivsel. Medarbetarnas upplevda trivsel tyds i sin tur ha positiva implikationer för uppnåendet av försäljningsmål. Resultaten bekräftar och belyser både teoretiska- och praktiska insikter om ledarskapets betydelse. / The scientific discourse surrounding leadership and motivation can be considered rich and multidimensional as these areas have been studied extensively. However, there are still unexplored areas to investigate, including a Scandinavian context. This thesis addresses these phenomena within an underexplored domain, more specifically the support department of a Swedish ICT company, in which sales are highlighted as one of the main tasks. The purpose of the study was to examine (1) the leadership within the department and (2) the employees' conditions to be motivated and the importance of leadership for these conditions. Furthermore, (3) the prevailing types of motivation among the employees and the implications of leadership and the conditions on the motivation were studied. Lastly, (4) the implications of all the previously mentioned aspects on the employees' performance and well-being in the workplace were examined. To address these inquiries, the study predominantlyadopts a deductive research approach with the theoretical framework anchored in Leader Autonomy Support (LAS), developmental leadership, and Self-Determination Theory (SDT). The methodology of the study consisted of a combination of quantitative and qualitative methods as both a survey and complementary, semi-structured interviews were conducted. The survey, which was distributed to the employees within the department, was analyzed through factor analysis, multiple- and bivariate regression analysis. The results from the semi-structured interviews, in which the respondents were leaders within the department, were compiled and analyzed through a thematic analysis. The results of the study indicate that a combination of both developmental and conventional leadership exists in the workplace, whereas the employees' perceived competence is most prominent within the department. Furthermore, leadership is shown to have an impact on the employees’ perceived level of autonomy and competence. Controlled forms of motivation are predominant among the employees of the department, while both the conditions for motivation and leadership are found to have significant effects on the prevailing type of motivation. A positive correlation between developmental leadership and autonomous motivation is highlighted. Finally, leadership, conditions and motivation are shown to have an impact on employee well-being and performance. Employees are better at achieving other goals than those regarding sales, whereas the controlled motivation type is associated with improved performance towards non-sales related targets, while the autonomous motivation rather is related to increased well-being. The employees’ well-being, in turn, has been shown to positively affect their performance related to sales targets. The results confirm and highlight both theoretical and practical insights regarding the significance of leadership.

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID. / I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på servicemöten inom turismrelaterade verksamheter och vilken betydelse eventuella förändringar av digitalisering har för besökares upplevelser av service. Studien ämnar också att få svar på hur servicemöten har förändrats i takt med digitaliseringen, vilka digitala verktyg som används inom turismverksamheter samt hur förändringar som en följd av digitaliseringen har påverkat besökares upplevelser av servicemöten. En tematik har byggts upp i problemformulering, syfte och frågeställningar som sedan följer samma riktning i det teoretiska ramverket. Temana är digitaliseringens utveckling, digitala verktyg  och  servicemöten. Med utgångspunkt i teorin och dessa teman förklaras digitaliseringens framväxt, hur digitala verktyg används inom turismverksamheter, hur besökare blir medskapare av upplevelser samt ges en förklaring av huvudämnet servicemöte.  Avsikten är att skapa en uppfattning om upplevelsen av servicemöten och hur de har förändrats i och med den digitala utvecklingen, som nämnts ovan. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer  använts  som  datainsamling  för  studien.  Studien  tar  utgångspunkt  i  ett konsumentperspektiv, men delvis också ett producentperspektiv där intervjuer med både turister och hotellaktörer har genomförts. Genom intervjuer har intervjupersonerna tillhandahållit sina upplevelser av digitalisering inom turismverksamheter  och dess inverkan på servicemöten. Empirin som sedan har analyserats visar att utvecklingen av digitaliseringen har medfört att digitala verktyg införts på de intervjuade hotellverksamheterna och hur turister bokar vistelser och tar del av recensioner online. Vidare indikerar empirin att turisters upplevelser av hur digitala förändringar har påverkat besökares upplevelser av servicemöten och betydelsen av det fysiska mötet. Sammandraget visar denna studie på att digitala verktyg har implementerats till viss del på turismverksamheter, men de digitala verktygen har inte orsakat några större förändringar för själva servicemötet. Mänskliga servicemöten har en betydande roll för turisters upplevelser och är något som önskas kvarstå. / This following essay addresses the digitization and its impact on service encounters that occur at various touristic facilities. In addition, the importance any possible digital changes have for tourists’ experiences of service is also emphasized. The aim is to obtain an idea about experiences of service encounters, how they change as a result of the digital development in society, and what kind of digital tools are used by tourism organizations. Consequently, the way the potential digital changes have affected tourists’ experiences of service encounters is furthermore studied. A thematization has been defined in relation to the problem statement, purpose of the study, and research questions, which follow the same direction into the theoretical background. The themes are the development of digitization, digital tools, and the service encounter. With the theory and these themes as a starting point, the digital development, along with the usage of digital tools within tourism organizations and how visitors become co-creators of experiences, explain the main subject service encounter.  The intention is to attain comprehension about experiences of service encounters, as stated above. In order to examine this, qualitative interviews have been applied as a method. This essay studies the phenomena from a consumer perspective, as well as a producer perspective. By interviewing both tourists and hotel businesses, the informants have shared their experiences of, and views on, digitization at touristic facilities, as well as how it impacts service encounters. The analyzed results from the collected data indicate that the development of the digitization has resulted in adopted digital tools at the interviewed hotel businesses, and that tourists book and engage in reviews online. Moreover, the empirical results highlight the interviewed tourists’ perceptions of how digital changes have affected visitors’ experiences of service encounters, and the significance of the physical encounter. In conclusion, this study suggests that digital tools have been partially implemented at touristic facilities, however, the digital tools have not caused any major changes for the  service encounter.  Human service encounters have a remarkable role for tourists’ experiences and is something they wish would remain.

In today’s platform economy, the postal industry has been disrupted with emerging technologies and changing consumer needs. While the physical letter volumes continue to decrease, postal operators seek new sources of customer value through digital innovations. Digital mailbox is an example of a multisided platform that creates value by connecting two or more customer groups and facilitating interaction or transactions between them. In order to successfully attract both supply and demand to these platforms, the platform provider needs to understand both sides of the market The purpose of this study was to increase the understanding of the needs and expectations of the biggest consumer group of the future, Generation Z, regarding their interaction with different sectors in the Finnish society. Furthermore, the research aim was to shed light on the possible implications that these needs and expectations would have on platform providers. The context for the study was Finland. The study was conducted as a case study for PostNord, a communications and logistics supplier in the Nordics. A qualitative research design included conducting 12 semi-structured interviews with Generation Z representatives, born between 1995 and 2001. Additionally, a mirroring workshop with industry experts was conducted in order to include the perspective of the case company. The results were analysed using a thematic analysis method. The findings of this study show that Generation Z’s choice for device and channels is contextual, depending on the importance and urgency of the matter. Gen Z prefers to receive their communication on one platform instead of many, and often on mobile application. This generational cohort has high expectations regarding the speed of the communication. They expect fast responses that also enable a meaningful dialogue, yet on their own terms. The findings indicate that Gen Z values the human element even in digital communication. They want to receive information that is not only relevant to them, but arrives on the right time and comes from a competent, familiar source. These findings have implications on not only PostNord as a platform provider, but all the potential ecosystem partners. / I dagens plattformsekonomi har postbranschen behövt hantera ny teknik och förändrade konsumentbehov. Medan volymen av fysiska brev fortsätter att minska, söker postoperatörer nya källor till kundvärde genom digitala innovationer. En digital brevlåda är ett exempel på en flersidig plattform som skapar värde genom att ansluta två eller fler kundgrupper, samt underlättar interaktioner eller transaktioner mellan dem. För att framgångsrikt locka både utbud och efterfrågan till dessa plattformar, behöver plattformsleverantörer förstå båda sidor av marknaden. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för behov och förväntningar hos framtidens största konsumentgrupp, Generation Z, angående deras interaktion med olika sektorer i det finska samhället. Vidare var målet med forskningen att belysa möjliga konsekvenser som dessa behov och förväntningar skulle ha på plattformsleverantörer. Sammanhanget för studien var Finland. Studien genomfördes som en fallstudie för PostNord, en kommunikationsoch logistikleverantör i Norden. Under en kvalitativ forskningsdesign genomfördes 12 halvstrukturerade intervjuer med Generation Zrepresentanter, födda mellan 1995 och 2001, dessutom genomfördes en workshop med branschexperter för att inkludera fallföretagets perspektiv. Resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Resultaten av denna studie visar att Generation Zs val för enhet och kanaler är kontextuell, beroende på hur viktigt och brådskande det är. Generation Z föredrar att ta emot kommunikation på en specifik plattform i stället för många, och ofta på mobilapplikation. Denna kohort har höga förväntningar på kommunikationshastigheten, de förvänta sig snabba svar som också möjliggör en meningsfull dialog, men ändå på deras egna villkor. Resultaten tyder på att Generation Z värderar det mänskliga elementet även i digital kommunikation. De vill ha information som inte bara är relevant för dem, men kommer under rätt tid och från en kompetent, välkänd källa. Dessa resultat har inte bara konsekvenser för PostNord somplattformsleverantör, men alla potentiella partners i ekosystemet.