Bakgrund: Överrapporteringar av patienter sker dagligen inom sjukvården. Ett kritiskt och utsatt tillfälle är den överrapportering som sker mellan operationsavdelningen och den postoperativa avdelningen när patienten genomgått en operation. Vid en bristfällig överrapportering där viktig information efter den genomgångna operationen/ingreppet inte förs vidare kan patientsäkerheten äventyras. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten i form av vårdlidande och vårdskada. För att minska riskerna med att patientsäkerheten äventyras kan strukturerade kommunikationsverktyg användas vid överrapportering. Detta för att strukturera information kring patienten i syfte att minska risken för vårdlidande och för att öka kvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter vid överrapportering med kommunikationsverktyg mellan operationsavdelning och postoperativ avdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Wittemore och Knafl (2005 analysmetod. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid datainsamling. Resultat: Totalt har 14 artiklar använts i resultatet och de inkluderade artiklarna har haft kvantitativ och mixad metod. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier; Påverkan på överrapporteringstiden och effektiviteten, Informationssäkerheten vid överrapportering samt Sjuksköterskans professionella tillfredsställelse och förbättrat teamarbete. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskans erfarenheter  av ett strukturerad kommunikationsverktyg ökar kvalitén på överrapporteringen. Det visar även att samarbetet mellan de olika avdelningarna blir bättre och där också överrapporteringarna blir mer effektiva och innehållsrika. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det blev lättare att föra vidare relevant och viktig information. De sammanställda erfarenheterna visar att patientsäkerheten ökar med hjälp av strukturerad kommunikation. / Background: Handovers of patients occur daily in healthcare and are a well known source of error on behalf of healthcare providers. One vulnerable and critical occasion is the handover that takes place between the operating department and the postanesthesia unit or PACU for short. In the event of deficient handover where important information is not passed on after the operation/procedure has been completed, patient safety can be compromised. This can lead to serious consequences for the patient such as care suffer and healthcare caused injuries. To reduce the risks of compromising patient safety, structured communication tools can be used in the event of the handover. This is to give structure to information about the patient in order to reduce the risk of healthcare caused complications and to increase the quality of healthcare administered. Aim: The aim of the study was to compile the nurses experiences of postoperative handover using communication tools between the operating department and the postanesthesia care unit. Method: An integrative literature study was conducted and searches in databases Cinahl and Pubmed were used for data collection. The analysis has followed Whittemore and Knafl´s (2005) method for integrated methods. Result: A total of 14 articles have been used in the results and the included articles have used quantitative and mixed methods. Three categories emerged from the results; Impact on the handover time and efficiency, Information security during handover and the Nurse's professional satisfaction and improved teamwork. Conclusion: The results show that the nurse´s experiences in using a structured communication tool increases the quality of the handover. It also shows that the cooperation between the various departments improved and that the handover became more efficient and relevant in content. The nurse's experience showed that it became easier to pass on relevant and important information. The compiled experiences show that patient safety increased with the help of a more structured communication.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Globaliseringens och digitaliseringens framväxt har givit upphov till att människor har fått större tillgång till information. I syfte att underlätta hanteringen av massinformation kan bland annat tekniska hjälpmedel användas. Inom organisationer används bland annat tekniska kommunikationsverktyg för att underlätta informationsspridningen inom verksamheten. Fungerar inte kommunikationsverktygen i enlighet med sitt syfte och verksamhetens kommunikationsbehov kan de istället försvåra kommunikationen inom verksamheten. Vid en förstudie som har genomförts på företaget Briab har det visat sig att medarbetare upplevt att de interna kommunikationsverktygen inte fungerat tillräckligt väl för att underlätta företagets interna kommunikation. Utifrån resultatet av förstudien har denna studien har genomförts i syfte att ta fram förbättringsåtgärder för de interna kommunikationsverktygen på Briab. Förhoppningen var att effekterna av förbättrade interna kommunikationsverktyg även skulle bidra till att förbättra företagets interna kommunikation. Studien avgränsades till att undersöka de fyra centrala interna kommunikationsverktygen på Briab: intranätet, Briab Studio, Microsoft Teams och Microsoft Outlook. För att uppnå syftet med studien har en enkätundersökning genomförts på hela företaget. Resultatet av enkätundersökningen kartlade medarbetarnas kommunikationsbehov samt hur de deras upplevelse av respektive kommunikationsverktyg. Resultatet har visat att respondenterna upplever brister hos alla verktyg, men främst hos intranätet och Briab Studio. Respondenterna har bland annat beskrivit att det finns allt för mycket information som inte är uppdateras, att information inte har förmedlats på ett tillfredställande sätt och att det saknats kunskap för hur man ska använda vissa kommunikationsverktyg. Utifrån enkätsvaren har en analys genomförts genom släktskapsdiagram, där svaren kategoriserades och kartlade vilka två huvudproblem som respektive kommunikationsverktyg hade. I syfte att ta fram effektiva åtgärder har grundorsakerna för huvudproblemen hos kommunikationsverktygen kartlagts genom en workshop tillsammans med representanter från företaget. Grundorsakerna var bland annat bristande informationsägandeskap, kategorisering av information och riktlinjer för internkommunikation. Problemen hos de interna kommunikationsverktygen gav upphov till att bristande delaktighet hos Briabs medarbetare, informationsöverflöd resulterade i att medarbetare missade viktig information och bristande riktlinjer gjorde att medarbetare använde kommunikationsverktygen på olika sätt. Utifrån grundproblemen, teorier och medarbetarnas förslag på lösningar, har en åtgärdsplan tagits fram. Genom åtgärdsplanen uppnådde studien sitt syfte att ta fram förbättringsåtgärder för de interna kommunikationsverktygen. Briab har rekommenderats att vidare implementera åtgärderna och följa upp dess effekter för att förbättra de verktygen och förhoppningsvis den interna kommunikationen på företaget. / The globalization and digitalisation have made information more avalible. In order to handle a huge amount of information, technical tools may be used. Within organizations, technical tools are at times used to facilitate dissemination of information. However, if the technical tools are not functioning for its purpose, the tool might insted aggravate the dissemination of information. A pilot study, accomplished at a company named Briab, showed that employeed felt unsatisfied with the technical communication-tools used within the company. Based on the result from the pilot study, this study has been done with the purpose to chart actions of impovements for the internal communcation-tools at Briab. The prospect of improved internal communication-tools was to contribute to improvement of the internal communication as a hole. The study was delimited to the four central communication-tools within Briab; the intranet, Briab Studio, Microsoft Teams and Microsoft Outlook. In order to achieve the purpose of the study, a survey was preformed upon the hole company. The result of the survey identified the needs for internal communication and the oponions regarding the internal communication-tools. The survey result showed that the respondents experianced defects regarding all of the internal communication-tools, yet mostly regarding the intranet and Briab Studio. The respondents did, among other, describe that to much information were not updated, that information were not mediated in a satisfying way and that the company lacked knowledge for how to communicate internally. Based on the results from the survey, analysis were done by the means of affinity diagrams, where the answers were categorised and the two main problems, of the respective communication-tools, were charted. In order to provide effective actions of improvements, the main causes of the problems were identified through a workshop together with representatives of the company. The main causes were identified as a lack of information-ownership, categorisation of information and guidelines for internal communication, among others. The problems with the internal communicaiton-tools generated in a lack of concern within the employees at Briab, overload of information resulted in employees missing out on important information and the lack of guidelines for internal communication opened to employees using the communication-tools in various ways. Based on the main problems, theories and the employees suggestion of improvement, an action plan of improvements was made. Through the action plan, the purpose of the study was achieved by charting actions of improvements for the internal communication-tools. Briab has been recomended to implement and follow up on the effect of the actions, in order to improve the communication-tools and hopefully improve the interal communication within the company.

Bakgrund: Användningen av särlokaliserade team i organisationer har ökat markant de senaste årtiondena. När ett team arbetar särlokaliserat med hjälp av digitala kommunikationsverktyg ändras förutsättningarna för teamets kommunikation. Den tidigare forskningen om särlokaliserade team har främst behandlat internationella team med stora geografiska avstånd samt team till stor del bestående av experter, men till följd av pandemin covid-19 har särlokaliserat arbete blivit aktuellt för fler typer av team. Det finns därför anledning till att bedriva forskning om hur särlokaliseringen påverkar kommunikationen i dessa team.  Syfte: Syftet med studien är att ge ökad förståelse för hur särlokalisering påverkar kommunikationen i team där teammedlemmarna är vana vid att arbeta samlokaliserat, genom att identifiera och förklara konsekvenser som särlokaliseringen får för teams kommunikation.  Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med en abduktiv forskningsansats och ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med elva teammedlemmar tillhörande tre olika team bestående av studenter.  Slutsats: Studiens resultat visar att särlokaliserat arbete med digitala kommunikationsverktyg får flertalet konsekvenser för kommunikationen i team. Särlokaliseringen bidrar med vissa konsekvenser medan de digitala kommunikationsverktygen bidrar med andra. I denna studie har 13 konsekvenser identifierats inom de kommunikativa aspekterna bekräftelse, konversationens flyt, feedback, gemensam förståelse och kreativitet. Studien fann även att de konsekvenser som identifierats har ett nära samband på så sätt att flertalet påverkar varandra. Varför de intervjuade teamen påverkades på detta sätt kan till viss del förklaras av deras ovana att arbeta särlokaliserat över digitala kommunikationsverktyg och omedvetenhet om vad det innebär för ett teams kommunikation. / Background: The use of dispersed teams in organisations has grown rapidly in the latest decades. A dispersed team that communicates with digital communication tools does not have the same prerequisites for communicating as a co-located team have. The previous research made about dispersed teams has mainly focused on international teams with large geographical distances and teams that for the most part consist of experts. Due to the pandemic covid-19, working in dispersed teams has become necessary for other types of teams. It is thereby motivated to conduct research about how the communication is affected in other types of dispersed teams.  Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how team communication is affected by the dispersion in teams where the team members are used to working co-located, by identifying and explaining consequences the dispersion of the team has on team communication.  Method: This study is a qualitative multi-case study with an abductive approach and a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with eleven team members belonging to three different teams of students.  Conclusion: The result of the study shows that dispersed teams using digital communication tools face several consequences regarding their communication. The fact that the team is not co-located leads to certain consequences and the use of digital communication tools leads to others. This study has identified 13 consequences within the communicative aspects: confirmation, the flow of the conversation, feedback, shared understanding and creativity. The study also shows that the consequences identified are closely connected in such a way that many of them affect each other. Why the interviewed teams were affected in this way can to some extent be explained by their inexperience in working with digital communication tools and unawareness of what it means for their communication.

När en patient inkommer till akutmottagningen efter att blivit utsatt för yttre högenergivåld krävs ett snabbt omhändertagande i form av ett interprofessionellt traumateam. Att omhänderta traumapatienter kan upplevas som sårbart och tumultartat vilket medför att vårdpersonal behöver agera snabbt. Om kommunikation inom traumateamet utövades felaktigt kan detta riskera patientsäkerheten då detta kan medföra försämrade behandlingsresultat och utökad handläggningstid. Syftet med föreliggande studie var att beskriva faktorer som påverkade ett traumateam i deras interprofessionella arbete vid ett akut patientomhändertagande. Designen var en allmän litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på databasträffar genom CINAHL och PUBMED. En integrerad analys användes för att analysera insamlade data. Studiens resultat utgörs av tre huvudkategorier: Traumaledarens ansvar, Kommunikationsverktygens betydelse och Traumateamets gruppdynamik. Resultatet visade på traumaledaren har ett ansvar för helhetsperspektivet såväl över patienten som teamet. Beroende på vad situationen krävde hade traumaledaren olika ledarstilar. I traumateamet hade kommunikationsverktyg avgörande betydelse då bland annat closed-loop communication samt call-out, vilket kunde uppemot halvera patientens handläggningstid. Effektiv och tydlig kommunikationsväg inom traumateamet skapade en oproblematisk teamkommunikation. Traumateamets gruppdynamik utgjordes av tydlig struktur och positionering av medlemmarna i traumarummet. Genom en öppen atmosfär där allas kompetens involveras skapades en bra teamsammanhållning. Slutsatsen var att vid användning av kommunikationsverktyg inom traumateamet kunde patientomhändertagandet säkras och minimera eventuella missförstånd. Detta skapade ett välfungerande teamarbete med gynnsam gruppdynamik där samtliga ansvarsområden kompletterade varandra. / ABSTRACT When a patient enters the emergency room after being exposed to external high-energy violence, immediately care in the form of an interprofessional trauma team is required. Caring for trauma patients can be perceived as vulnerable and tumultuous, which means that care staff need to act quickly. If communication within the trauma team was exercised incorrectly, this may risk patient safety as this may lead to impaired treatment results and increased processing time. The purpose of the present study was to describe factors that influenced a trauma team in their interprofessional work in an acute patient care. The design was a general literature study based on 18 scientific articles. The results are based on database hits through CINAHL and PUBMED. An integrated analysis was used to analyze the collected data. The results of the study consist of three main categories: The Trauma Manager's responsibilities, The importance of Communication Tools and the Trauma Team's group dynamics. The results showed that the trauma leader has a responsibility for the overall perspective over both the patient and the team. Depending on what the situation required, the trauma leader had different leadership styles. In the trauma team, communication tools were crucial, including closed-loop communication and call-out, which could halve the patient's processing time. Effective and clear communication path within the trauma team created an unproblematic team communication. The trauma team's group dynamics consisted of a clear structure and positioning of the members in the trauma room. Through an open atmosphere where everyone's skills are involved, a good team cohesion was created. The conclusion was that when using communication tools within the trauma team, patient care could be secured and minimized any misunderstandings. This created a well-functioning teamwork with favorable group dynamics where all areas of responsibility complemented each other.

I slutet av 2019 utbröt covid-19 pandemin vilket ledde till en ökad mängd distansarbete för företag och dess medarbetare samtidigt som användningen av digitala kommunikationsverktyg ökade. Distansarbetet har lett till att företag och organisationer har behövt utforma nya arbetssätt och strategier för att verksamheterna skall kunna fortlöpa utan att medarbetarnas motivation blir lidande. Denna studie innehåller motivationsteorier, distansarbetets påverkan på medarbetarnas motivation samt vilka följder detta kommer att ha på den framtida arbetssituationen inom mediebranschen. Genom kvalitativa intervjuer och en surveyundersökning riktad till medarbetare inom mediebranschen har ett bredare perspektiv framkommit inom ämnet. Studiens slutsats visar på att det finns utmaningar gällande implementeringen av distansarbete och användandet av digitala kommunikationsverktyg men att det kan leda till fördelar om vissa aspekter tas hänsyn till på olika sätt. Slutligen har studien även påvisat att distansarbetet lett till en förändrad arbetssituation i form av en hybridvariant av arbete på plats och distansarbete. / At the end of 2019, the covid-19 pandemic broke out, which led to an increased amount of teleworking for companies and their employees at the same time as the use of digital communication tools increased. Teleworking has led companies and organizations to design new working methods and strategies so that the operations can continue without the employees' motivation suffering. This study contains motivation theories, what impact teleworking has on employees' motivation and what consequences this will have on the future work situation in the media industry. Through qualitative interviews and a survey aimed at employees in the media industry, a broader perspective has emerged in the subject. The study's conclusion shows that there are challenges regarding the implementation of telework and the use of digital communication tools, but that it can lead to advantages in certain aspects due to different ways. Finally, the study has also shown that teleworking has led to a changed work situation in the form of a hybrid variant of on-site work and teleworking.

Syfte: Genom att förbättra kommunikationen och effektiviteten i produktionen på en arbetsplats kan stora besparingar göras. Målet med examensarbetet är därför att undersöka hur Dalux Field påverkar produktionen på en byggarbetsplats genom att besvara (1) Hur påverkar användningen av Dalux Field kommunkationen i produktionen på en byggarbetsplats? och (2) Hur påverkar användningen av Dalux Field effektiviteten i produktionen på en byggarbetsplats? Metod: Arbetet innefattar en litteraturstudie samt en fallstudie med intervjuer på NCC:s byggarbetsplats D1 Ryhov i Jönköping. Fyra Arbetsledare har intervjuats varav två använder programvaran och två inte gör det. Utöver dessa intervjuas tre ledande montörer som aktivt använder sig utav programvaran. Litteraturstudien används för att bekräfta eller motsäga den insamlade empirin. Resultat: Dalux Field minskar kommunikationen på byggarbetsplatsen då arbetsledaren och den ledande montören har tillgång till modellen ute på arbetsplatsen. Vid eventuella kollisioner kan beslut tas direkt eftersom att de kringliggande installationerna är synliga i modellen. Detta ökar i sin tur effektiviteten eftersom att mindre stopp förekommer i produktionen. Eftersom en byggnads olika objekt består av en stor del information används med fördel Dalux Field som ett komplement då all denna information inte kan redovisas på en 2D-ritning. Vidare anser respondenterna att Dalux Field med fördel även används som ett visuellt komplement för att ge en helhetsbild av slutprodukten. Konsekvenser: Vid bevarandet av frågeställningarna drogs slutsatserna att användandet av Dalux Field effektiviserar kommunikationen som i sin tur effektiviserar byggproduktionen. För att förbättra verktyget ytterligare rekommenderas funktioner som mätverktyg och höjdsättning att ses över. Om Dalux Field ska utnyttjas till sin fulla potential krävs även att samtliga parter på byggarbetsplatsen har tillgång till och använder programmet. Begränsningar: På referensprojektet användes i första hand en intern plattform som kommunikationsverktyg. Resultatets giltighet hade stärkts om Dalux Field används primärt på helt byggarbetsplatsen. Eftersom NCC är ett stort företag inom byggsektorn med stora projekt, resurser och tillgångar är en generalisering med hela byggbranschen vag. Resultatet går att generalisera med liknande stora byggföretag med liknande projektstorlek, resurser och tillgångar. Nyckelord: Byggnads Informations Modellering, Kommunikationsverktyg, Byggproduktion, Informationsöverföring, Kollisionshantering, Effektivitet, Kommunikation, Dalux Field. / Purpose: By improving the communication and the efficiency in construction site production large savings may emerge. The main intentions with this thesis are therefore to examine whether how Dalux Field affects the production phase in construction by answering (1) How the use of Dalux Field affects the communication in the production on a construction site? and (2) How the use of Dalux Field affects the efficiency in the production on a construction site? Method: The work includes a literature study and a case study with interviews on NCC:s construction site D1 Ryhov in Jönköping. Four foremen have been interviewed whereof two use the software and two did not. Beyond these, three leading installers who actively use the software have been interviewed. The literature study was used to either confirm or contradict the collected data. Findings: Dalux Field reduces the communication on a construction site since the foreman and the leading installer have access to the model on site. In the event of a collision, decisions can be made instantly because the surrounding installations are visible in the model. This increases the efficiency, since smaller stops occur in production. Since a building’s various objects consists of a great deal of information Dalux Field is advantageously used as a supplement since all this information cannot be reported on a 2D drawing. Furthermore, the respondents consider that Dalux Field is also advantageously used as a visual supplement to give a complete picture of the end product. Implications: When answering the questions at hand, the conclusions were that the use of Dalux Field makes the communication more effective, which in turn makes the production phase in construction more efficient. In order to further improve the tool, features such as the measuring tool and height recommended to be reviewed. If Dalux Field is to be utilized to its full potential, it is also required that all parties in the construction phase have access to and use the program. Limitations: On the reference project an internal platform for communication is used primarily. The validity of the result would be strengthened if Dalux Field was the primary communication tool. Since NCC is a big company in the sector with a big number of projects, resources and assets, a generalization with the whole sector is not possible. The result can be generalized with equal building companies with similar projects, resources and assets. Keywords: Building Information Modeling, Communication tool, Construction production, information transfer, collision, efficiency, communication, Dalux Field.

Bakgrund: Bristande kommunikation mellan vårdpersonal är en av de vanligaste orsakerna till de skador och avvikelserapporter som årligen uppstår inom hälso- och sjukvården. Vid ett överrapporteringstillfälle finns risk att information missförstås eller att information inte överlämnas vilket därmed kan äventyra patientsäkerheten och en god vård. Eftersom användandet av kommunikationsverktyg förespråkas fanns det skäl att beskriva betydelsen av kommunikationsverktyg vid överrapportering. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av att använda kommunikationsverktyg vid överrapportering från anestesipersonal till postoperativ avdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes. Sökningarna genomfördes i två vetenskapliga databaser, Cinahl och Pubmed. Totalt elva artiklar identifierades och data extraherades genom en dataextraktionsmall. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier; förändrad tid för överrapportering, minskad informationsförlust och förändringar i teamet. Genom användandet av kommunikationsverktyg ökade eller minskade tiden för överrapportering. Informationsförlusten minskade då det blev minskat antal fel, lättare att komma ihåg detaljer samt antalet mellanhänder minskade. Förändringar i teamet kunde ses utifrån att användandet av kommunikationsverktyg skapade förutsättningar för ett förbättrat samarbete i teamet samtidigt som det fanns en del svårigheter med rutinförändringar i samband med introduktionen av ett kommunikationsverktyg. Slutsats: Resultatet visar på flertalet fördelar med användandet av kommunikationsverktyg men även utmaningar i det. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera kommunikationsverktygets inverkan på patientens säkerhet. / Background: Lack of communication between healthcare professionals is one of the most common causes of the injuries and deviation reports that occur annually in the healthcare system. In the event of a handover, there is a risk that information will be misunderstood or that information will not be submitted, which may compromise patient safety. Because the use of communication tools is advocated, there was reason to describe the importance of communication tools in handover. Purpose: The purpose was to describe the importance of using communication tools in handover from anesthetic staff to post-operative department. Methods: A systematic literature review with quantitative approach was used. Searches were conducted in Cinahl and Pubmed. A total of eleven articles were identified and data extracted by an extraction template. Results: The result is summarized in three categories; changed time for over-reporting, reduced information loss and changes in the team. The use of communication tools increased or decreased the time for over-reporting. The information loss decreased as the number of errors decreased, the details were easier to remember and the number of intermediaries decreased. Changes in the team could be seen from the view that the use of communication tools created the conditions for improved collaboration in the team, while there were some difficulties with routine changes in connection with the introduction of a communication tool. Conclusion: The result shows the many advantages of using communication tools but also challenges in it. Further research in the field is needed to evaluate the impact of the communication tool on the patient's safety.

Rapportens studie kommer att behandla ämnet intern kommunikation i en organisation som ligger i framkant med tekniken. I dagens organisationer så är kommunikation och informationshantering A och O. Då individen besitter olika kunskaper och erfarenheter så kommer individen att tolka och tillämpa information olika. Därför har medarbetarnas tillämpning samt förståelse en viktig betydelse för att rätt information behandlas genom rätt kommunikationskanal och verktyg, så att rätt information hamnar hos rätt person och i rätt tid. Studien har genomförts på företaget OBOS Sverige AB inom avdelningen Säljstöd. En kvalitativ studie har tillämpats inom avdelningen där syftet att undersöka hur olika metaforiska perspektiv kan tillämpas för att analysera empirin. Studien är avgränsad att analysera medarbetarnas egna tolkning och tillämpning. Morgans maskinmetafor samt organismmetafor har tillämpats för att beskriva och analysera medarbetarnas flexibilitet och anpassning till nya kommunikationsverktyg för att därefter analysera den arbetsstruktur och rutinarbete som finns inom avdelningen säljstöd. Analysen riktar sig till informationshantering samt individens val av kommunikationsverktyg. Den kvalitativa undersökningen visade att tillämpningen av muntlig kommunikation var den primära kommunikationskanal som tillämpades för att säkerställa budskapets tolkning och mottagning enligt avsändarens syfte. E-post tillämpades för att bevara informationen dokumenterad inför framtida händelser. Däremot fanns det risker för misstolkning av budskap då informationen kan tolkas olika mellan olika individer. Flera av de kommunikationskanaler som tillämpades användes på olika sätt av olika användare. Detta grundade sig i de informations- och kommunikationsbrister som sedan tidigare funnits inom avdelningens arbetsstruktur och rutinarbete. Tillämpningen av metaforerna beskriver på ett grundläggande sätt hur och varför individerna arbetar som de gör. / The report's study will treat the subject of internal communication in an organization at the forefront of technology. In today's organizations, communication and information management are A and O. Because the individual has different knowledge and experiences, they will also interpret and apply information differently. Therefore, employee application and understanding is an important factor in ensuring that the right information is handled through appropriate communication channels and tools for getting the right information to the right person and at the right time. The study has been carried out at the company OBOS Sverige AB in the Sales Support department. A qualitative study has been applied to a department where the purpose is to investigate how different metaphorical perspectives can be used to analyze empiric. The study is limited to analyzing the employees' own interpretation and application. Gareth Morgan's machine metaphor and organometrics have been used to describe and analyze employee flexibility and adaptation to new communication tools to analyze the work structure and routine work in the sales support department. The analysis is aimed at information management and the individual's choice of communication tools. The qualitative survey showed that the application of oral communication face to face was the primary communication channel used to ensure that the message was received and interpreted according to the sender's purpose. E-mail was used to preserve the information documented for future events. There was a risk that the recipient misinterprets the message as the information can be interpreted differently between individuals. This is based on the information and communication shortcomings that existed within the department's work structure and routine work. The application of the metaphors describes in a fundamental way how and why individuals work as they do.

Globalization is a phenomena that is, because of the advances in technology, becoming more and more common. New tools for communication enables project teams to collaborate across the globe. Hence, Virtual Teams are emerging to become the new routine way of working. However, even though virtual teams are a new way of working, many project managers are expected to lead in the same way as in traditional project teams. In this qualitative bachelor thesis in informatic we have studied how trust emerges in virtual teams, and what challenges this presents. Moreover, we used these results in order to investigate and present how project managers can foster trust in virtual teams. We conducted three interviews at one of Sweden’s largest organizations with project managers well experienced with working in virtual teams. The conclusion indicates that project managers through several activities indeed can foster trust in virtual teams. In virtual teams the project manager’s interaction with the other team members is limited by the technical tools used for communication. This results in a strong dependency between trust and virtual communication. The project manager can, by establishing a continuous communication within the team, reach a higher level of coordination. This enables every team member to move forward in the same direction, towards the same end result, despite the distance between them, fostering trust. / Globalisering är ett fenomen som tack vare teknikens framsteg, blir allt vanligare. Då tekniska kommunikationsverktyg gör det möjligt för individer att kommunicera med varandra oavsett plats, har virtuella team blivit en allt mer alldaglig arbetsform. Trots att detta är ett nytt sätt att arbeta på, förväntas dock projektledare att koordinera sitt virtuella team enligt samma projektledningsmetodik som för traditionella team. Vi har i denna kvalitativa uppsats utrett hur tillit uppkommer i virtuella team, och vilka utmaningar som kan finnas för att skapa tillit i virtuella team. Med utgångspunkt i detta drar vi slutsatser om hur projektledare kan arbeta för att främja tillit i virtuella team. För att svara på uppsatsens forskningsfrågor genomfördes tre intervjuer på en av Sveriges största organisationer. Respondenterna har en lång erfarenhet av projektledning och av att arbeta i virtuella team. Slutsatsen visar att projektledare kan främja tillit i virtuella team genom olika virtuella kommunikationsaktiviteter. I virtuella team har projektledaren en begränsad kommunikationskanal till övriga projektmedlemmar, en kanal som består av tekniska kommunikationsverktyg och som skapar förutsättningar för virtuell kommunikation. Detta skapar ett starkt beroende mellan kommunikation och tillit i virtuella team. Genom att etablera en kontinuerlig kommunikation kan projektledare bättre koordinera varje projektmedlem att röra sig i rätt riktning mot ett och samma mål, vilket främjar tillit.