I takt med att tekniken utvecklas runt om i världen synliggörs informations- och kommunikationsteknologin (IKT) allt mer i skolan. De digitala verktygens framfart är snabbare än någonsin tidigare och blir ett allt vanligare inslag i undervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad tidigare forskning säger om nyttjandet av digitala verktyg i engelskundervisningen för yngre elever och hur eleverna kan motiveras av att använda surfplattor i språkundervisningen. Det fanns också en önskan att förstå hur surfplattor kan användas i undervisningen. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att eleverna upplever användandet av surfplattan som roligare än den undervisningen de är vana vid. Elevernas motivation och produktivitet ökar med användandet av surfplattor och lärare har upplevt att eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande samt blivit säkrare att prata ett främmande språk. Det som också har framkommit är att användningen dock bör ske i rätt mängd och med tydliga mål för att användningen ska kunna vara som mest givande. Surfplattor i undervisningen är ett relativt outforskat område och det finns ännu inga definitiva besked om hur digitala verktyg påverkar elevernas motivering för språkinlärning. Examenarbetets resultat ger uppkomst för vidare forskning huruvida inlärningen påverkas i användandet av surfplattor vilket skulle kunna forskas på genom empiriska studier.

Till följd av globalisering, ökad konkurrens och utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har sättet på vilket medarbetare samarbetar med varandra inom organisationer förändrats. Idag är det därför vanligt att arbetet organiseras i så kallade virtuella team där teammedlemmarna kan kommunicera och samarbeta oberoende av tid och fysisk plats med hjälp av digitala kommunikationsverktyg. En avgörande aspekt för arbetet i virtuella team är kommunikation. Till följd av att en stor del av denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte möter virtuella team utmaningar gällande kommunikation. Vår studie undersöker genom en kvalitativ fallstudie vilka aspekter av kommunikation som påverkas när denna till stor del sker via digitala kommunikationsverktyg snarare än ansikte-mot-ansikte i virtuella team. Detta utifrån vilket behov virtuella team har av kommunikation, hur de digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikation samt vilka sociala aspekter är centrala för kommunikationen. I studien genomfördes fyra intervjuer med olika personer i två olika team hos ett IT-företag som organiserar arbetet med projekt i virtuella team. Vi har kommit fram till slutsatsen att behovet av kommunikationen påverkas utifrån dess frekvens, kvalitet samt flexibilitet. De digitala kommunikationsverktygen stöttar kommunikationen utifrån hur deras egenskaper passar kommunikationen samt hur de faktiskt används. En kombination av verktyg förespråkas av tidigare forskning, men detta kan ifrågasättas kopplat till att tekniken utvecklas. Även mänskliga och sociala aspekter påverkar kommunikationen och de virtuella teamen måste hantera aspekter så som informell kommunikation och tillit. / Due to globalization, increased competition and the development of information and communication technology (ICT) the way in which people work together in organizations has changed. Today it is common to organize work in virtual teams where the team members can communicate and collaborate without regard to time and place using digital communication tools. A crucial aspect for virtual teams is communication. On account of the fact that a large part of communication takes place via digital communication tools rather than face-to-face, virtual teams face challenges regarding communication. This study examines, through a qualitative case study, what aspects of communication are affected when communication largely takes place via digital communication tools rather than face-to-face in virtual teams. This is examined in connection to the need of communication in virtual teams, in what way the digital communication tools support communication as well as what social aspects are central to the communication in virtual teams. Four interviews were conducted with four different people working in two different virtual teams within an IT-company. We have reached the conclusion that the need for communication in virtual teams is affected by the frequency, quality and flexibility of the communication. The properties of the digital communication tools support communication in different ways as well as the way in which they are used. Prior research advocates using a combination of tools, but this notion may be challenged due to the constant development of technology. Furthermore, human and social aspects also affect communication and virtual teams must therefore manage aspects such as informal communication and trust.

Omställningen till påtvingat distribuerat arbete har resulterat i påföljder, bland annat att anställda tvingats jobba hemifrån. Det har utgjort positiva såväl som negativa faktorer, vilket är undersökningens utgångspunkt. Studiens syfte är att studera hur mjuka och hårda faktorer påverkats under systemutvecklares omställning till arbete hemifrån under Coronapandemin. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under det påtvingat distribuerade arbete. Även undersöka hur omställningen till påtvingat arbete upplevs ha fungerat och en sia om hur framtida arbetsveckor kan komma att se ut. Där mjuka faktorer syftar till mänskliga faktorer, som självdisciplin, kommunikation m.fl. och hårda faktorer innebär mer systemnära faktorer och behandling av data- och informationssäkerhet, versionshanteringssystem m.fl. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin. I studien studeras hur systemutvecklare upplever omställningen vid påtvingat distribuerat arbete. I studien används kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med 5 anställda systemutvecklare på ett produktbolag i Västsverige. Intervjuerna var semistrukturerade och togs fram genom målstyrt urval. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån mjuka, mänskliga faktorer och hårda mer systemnära faktorer för att återspegla litteraturöversiktens analysmodell där faktorer delats upp i två övergripande teman. Undersökningsfrågorna i studien lyder: Hur har hårda och mjuka faktorer påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete? Hur upplevs omställningen till arbete hemifrån fungerat? Hur kan framtida arbetsveckor se ut? Resultat från studien visar på att mjuka faktorer är de faktorer som påverkats mest av omställningen till påtvingat distribuerat arbete, men att både mjuka och hårda faktorer samverkar vid omställningen. Några av slutsatserna som föreliggande studie har identifierat är att omställningen på ”Anonym” överlag fungerat bra att systemutvecklare och teorier nämner att framtida arbetsveckor kan bli annorlunda efter Coronapandemin och att hårda och mjuka faktorer enligt respondenterna påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin, men att de mjuka påverkats mer än de hårda.

Upcycling of textiles is a well-known method to remake worn textiles and decrease the environmental impact coming from the textile industry. Many fast fashion companies have tried to implement upcycling in their own textile value chains to become more circular. Although the effort is good in theory, there is more to be done to get better efficiency when it comes to upcycling textile fashion products. The purpose of this report was to study the obstacles in the textile upcycling chain for small-scaled actors that are engaged in design driven upcycling. This report partly investigates a specific textile value chain that is based on redesigning home textiles that comes from textile consumer waste. The report investigates the collaboration between supplier, designer and manufacturer in this specific value chain. This was by outlining their current communication and process steps. The report intends to form a ground for creation of communication tools for actors working similarly. Re:textile at Science Park Borås is a project that is working towards developing new design principles, business models and production systems in the textile industry for a better circular flow system. The cooperation with Anna Lidström, Artistic Director at Re:textile, made it possible to investigate the upcycling industry and identify the obstacles in the pre-production and production process. For collecting information for this report, data research and interviews with Swedish companies have been done. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry, that were provided with as much information as possible for the analysis. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry. The companies were Rave Review, XV Production, Björkåfrihet and SIPTex. The information from the interviews contributed a ground for the analysis. The semi-structured interviews varied from telephone interviews and visits. The compilations from the interviews have been carefully used to answer the reports research questions. Conclusions are presented as obstacles for the textile upcycling chain at design driven small-scaled actors. One obstacle is to cater bigger quantities of textile consumer waste that keeps the same quality. Another obstacle is the way of ensuring the quality of the product through the value chain to consumers. The third obstacle is that the communication tools are not written according to any principles which contribute to mistakes in the manufacturing process. / Återbruk av textilier är en väl omtalad metod för att ta vara på använda textilier för att minska på miljöpåverkan som kommer från textilindustrin. Många snabbt modeväxlande företag har försökt implementera återbruk i deras egna värdekedjor för att bli mer cirkulära. Även om tanken är god, så är det mer som behöver göras för att få en bättre effektivitet när det kommer till att återbruka textila modeprodukter. Syftet med rapporten var att undersöka hinder i den textila återbrukskedjan hos småskaliga aktörer som ägnar sig åt designdriven återbruk. Rapporten utreder dels en specifik textil värdekedja som grundar sig på att omdesigna hemtextilier som kommer ifrån textilt konsumentavfall. Rapporten utreder samarbetet mellan leverantör, designer och tillverkare i denna specifika värdekedja. Detta genom att redogöra för deras nuvarande kommunikation och processteg. Studien avser att ligga till grund för skapandet av kommunikationsverktyg för aktörer som arbetar liknande. Re:textile på Science Park Borås är en verksamhet som jobbar med att utveckla nya designmetoder, företagsmodeller samt produktionssystem i textilindustrin för ett bättre cirkulärt flödessystem. Samarbetet med Anna Lidström, Konstnärlig Ledare på Re:textile gjorde det möjligt för författarna att undersöka återbruksindustrin och identifiera bristerna i förproduktion och produktionsprocessen. För insamling av information till denna rapport har datainsamling och intervjuer med svenska företag gjorts. Företagen som ställde upp på intervju var ifrån olika verksamheter i den textila återbruksindustrin. Företagen var Rave Review, XV Production, Björkåfrihet och SIPTex. Information från intervjuerna bidrog till underlag för en analys. De semi-konstruerade intervjuerna varierade med både telefonintervju samt platsbesök. Sammanställningarna från intervjuerna har med aktsamhet använts för få svar på rapportens frågeställningar. Slutsatser redogörs som hinder för den textila återbrukskedjan hos designdrivna småskaliga aktörer. Ett hinder är bland annat att tillgodose större kvantiteter av textilt konsumentavfall som håller samma kvalitet. Ett annat hinder är att säkerställa kvalitén av produkten genom värdekedjan till kund. Ett tredje hinder är att kommunikationsverktygen inte är skrivna enligt några principer vilket bidrar till misstag i tillverkningsprocessen.

Digitala kommunikationstjänster som chattbotar och virtuella assistenter blir alltmer förekommande och populärt för företag och organisationer att använda sig av. Chattboten och den virtuella assistenten är besläktade datorsystem uppbyggda med bakomliggande teknik som syftar till att efterlikna mänskliga samtal på ett så realistiskt sätt som möjligt. Företag och organisationer använder dessa digitala kommunikationsverktyg både för interna- och externa bruk som ett kundtjänstalternativ. Vid användning av dessa digitala kommunikationstjänster tillkommer en rad utmaningar. Denna studie ämnar ta reda på de främst förekommande för- och nackdelarna. Studien har genomförts i form av intervjuer med sex svenska storföretag som implementerat chattboten eller den virtuella assistenten på sin webbplats och/eller använder den som ett hjälpmedel internt. En av studiens intervjuade kandidater är utvecklare av virtuell assistans och använder inte verktyget själva. Studiens insamlade resultat från intervjuerna visar att de främst förekommande fördelarna med en chattbot eller virtuell assistent är 1) Tillgängligheten dygnet runt, 2) Den smidiga övergången från chatt till mänsklig handläggare, och 3) Hantering av monotona enkla arbetsuppgifter. De främst förekommande nackdelarna är 1) Systemet tränas med felaktiga data, 2) Olika information når kunden från chattboten och en mänsklig handläggare, och 3) För höga förväntningar på systemet från början. Studiens sammanfattade slutsats är att chattboten och den virtuella assistenten kräver kontinuerligt bakomliggande arbete för att upprätthålla en så god användarupplevelse som möjligt. / Digital communication services such as chatbots and virtual assistants are becoming more common and popular for companies and organizations to use. The chatbot and the virtual assistant are related computer systems built with underlying technology that aims to mimic human conversations in a way as realistic as possible. Companies and organizations use these digital communication tools for both internal and external use as a customer service alternative. When using these digital communication services, several challenges arise. This study intends to find out the main advantages and disadvantages. The study was conducted in the form of interviews with six Swedish companies that have implemented the chatbot or the virtual assistant on their website and/or use it as assistance internally. One of the study's interviewed candidates is a developer of virtual assistance and does not use it themselves within the company. The study's collected results from the interviews show that the main advantages of a chatbot or virtual assistant are 1) Accessibility around the clock, 2) The smooth transition from chat to human administrator, and 3) Handling of monotonous simple tasks. The main disadvantages are 1) The system is trained with incorrect data, 2) Different information reaches the customer from the chatbot and a human administrator, and 3) Too high expectations of the system from the beginning. The study's summary conclusion is that the chatbot and the virtual assistant require continuous underlying work to maintain as good a user experience as possible.

With the tendency of agile work space and remote working, the importance of communication tools, especially the computer-mediated ones, is highlighted in increasing employees’ overall work-performance. Car, as a place where people spend most of time, is somewhere business-related communication could be conducted. However, the method of finding important communication tools from the perspective of software development and the method to design a business-communication application (BCA) in a car machine are still in exploration. The purpose of this master thesis is to design a function structure of businesscommunication application and its prototype in a car machine, to help employees increase their work performance. This thesis has two results: A method of finding the importance order of communication tools A method to design a function structure of BCA and a prototype of BCA on a car machine, based on the importance order of communication tools / Med en ökad tendens till flexibelt arbetsutrymme och fjärrarbete får kommunikationsverktygens betydelse för att öka den totala arbetsprestandan ökad uppmärksamhet. Bilen, som är en plats där människor tillbringar mycket tid, skulle kunna användas för arbetsrelaterad kommunikation. Men metoderna för att hitta viktiga kommunikationsverktyg ur perspektivet av mjukvaruutveckling och metoderna för att utforma en affärskommunikationsapplikation i en bil är fortfarande under utveckling.Syftet med detta examensarbete är att utforma funktionsstrukturen och prototypen som svarar mot denna för arbetsrelaterad kommunikation i bilar för att hjälpa anställda att upprätthålla arbetskapaciteten. Denna avhandling har två resultat: En metod för att hitta prioriteten av betydelsen av de olika kommunikationsverktygen En metod för att designa en funktionsstruktur av arbetsrelaterad kommunikation och en prototyp av tillämpningen på denna funktionsstruktur applicerad i en bil.

Bakgrund: Bristande kommunikation leder till vårdskador och oönskade händelser hos patienter som genomgår anestesi. För att säkerställa patientsäkerheten behöver det råda balans mellan noggrannhet och effektivitet. Strukturerad kommunikation minimerar risken för missad information samt ökar säkerheten och effektiviteten i samband med överrapportering. Det förekommer idag brister hos specialistsjuksköterskor inom anestesi avseende användning av verktyg för överrapportering och få studier har tidigare sammanställt effekten av olika kommunikationsverktyg. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om strukturerade kommunikationsverktyg och dess effekter avseende patientsäkerheten som kan tillämpas av specialistsjuksköterskor inom anestesi.  Syftet: Syftet var att sammanställa olika verktyg för strukturerad kommunikation vid överlämning av patienter och dess effekter på patientsäkerheten. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. ETTO-principen användes som teoretisk utgångspunkt och artikelgranskning utfördes med SBU:s granskningsmallar.  Resultat: Kategorier utformades från verktygens namn; I-PASS, SBAR, MIST och Övriga verktyg. Övervägande var resultaten samstämmiga. Kommunikationsverktygen hade god effekt på patientsäkerheten vid överlämning av patienter. Majoriteten av studierna påvisade att oönskade händelser för patienten minskade, mängden viktig information som överrapporteras ökade och missad information minskade efter att ha implementerat ett verktyg för strukturerad överrapportering. Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i positiva resultat efter implementering av ett kommunikationsverktyg. Balans mellan effektivitet och noggrannhet resulterar i hög kvalitet av informationsöverföring samt säker vård. Detta stärker slutsatsen att ett kommunikationsverktyg bör användas av specialistsjuksköterskor inom anestesi vid överrapporteringar. / Background: Lack of communication leads to adverse events in patients undergoing anesthesia. To ensure patient safety, there needs to be a balance between thoroughness and efficiency. Structured communication minimizes the risk of missed information and increases safety and efficiency during handoffs. Today, there are shortcomings among Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNA) regarding the use of tools during handoffs, and few studies have previously compiled the effect of different communication tools. This literature study can contribute with knowledge about structured communication tools and their effects regarding patient safety that can be applied by CRNAs.  Objective: The objective of this study was to compile various tools for structured communication during handoffs and its effects on patient safety.   Design: Quantitative literature study with a systematic approach. The ETTO principle was used as a theoretical starting point and article review was carried out using SBU's review templates.   Results: Categories were devised from the names of the tools; I-PASS, SBAR, MIST and other tools. The results were mostly consistent. The communication tools had a positive effect on patient safety when handing over patients. The majority of studies demonstrated that patient adverse events decreased, the amount of important information reported increased, and missed information decreased after implementing a tool for structured communication.  Conclusion: The literature review resulted in positive results after implementing a communication tool. Balance between efficiency and thoroughness results in high quality information transfer and safe care. This strengthens the conclusion that a communication tool should be used by CRNAs during handoffs.

Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut.   Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog and new ways of thinking about complex issues. Finally, due to the model's ability to visually communicate 21 different social and ecological aspects in a simple and clear way, our thesis argues that the Doughnut encourages a holistic and sustainable way of thinking. Thus, the application of the Doughnut in urban planning can promote the development of sustainable cities. / Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna.  Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen.   Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar.​​ Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På grund av Munkmodellens förmåga att visuellt kommunicera 21 olika sociala- och ekologiska aspekter på ett enkelt och tydligt sätt argumenterar slutligen vår uppsats för att munkmodellen uppmuntrar till ett holistiskt och hållbart sätt att tänka. Därmed kan munkmodellens tillämpning i stadsplanering främja utvecklingen av hållbara städer.

<p>The subject of the thesis is to examine what communication tools the students of Kungsmadskolan in Växjö uses to communicate on the Internet and what are the motives that lie behind this choice and continued use. The thesis focus on five groups of communication tools: chat, Internet forum, community, Internet telephony and e-mail. The purpose of the study is to investigate and understand the motive that lies behind the choice of Internet-based communication tools done by high school students. We have chosen a qualitative method to conduct our research. We have collected empirical data through discussions with two focus groups divided into one with only boys and one with only girls from Kungsmadskolan in Växjö. We then analyze this data and draw conclusions from it. Prior to the focus group discussions, we created a theoretical framework. This framework has been used to steer and support the discussions and as a theoretical support in our analysis. The framework consists of five parts: communication, communication tools, motivation, choice and acceptance. Through this study we have been able to establish that the most important influence on the students choice of communication tools comes from their friends. This means that the strongest motivation to their choice comes from the search for social communion. Communication tools that the students use are: MSN, Flashback.com, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, school-mail, work-mail and Spraymail.</p> / <p>Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data. Denna data har vi sedan analyserat och dragit slutsatser utifrån. Inför våra diskussioner med fokusgrupperna har vi skapt en teoretisk referensram. Denna referensram har fungerat både som underlag för att styra och stödja diskussionerna och som teoretiskt stöd vid analysen av resultatet. Referensramen är uppdelad i fem avsnitt: kommunikation, kommunikationsverktyg, motivation, val och acceptans. Vi kom fram till att vänner i den direkta omgivningen har störst påverkan på vilken/vilka kommunikationsverktyg gymnasieeleverna använder sig av och väljer att börja använda. Detta innebär också att den starkaste motivationsfaktorn i valet är sökandet efter social gemenskap. Kommunikationsverktygen gymnasieeleverna använder är: MSN, Flashback.info, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, skolmail, jobbmail och Spraymail.</p>

The subject of the thesis is to examine what communication tools the students of Kungsmadskolan in Växjö uses to communicate on the Internet and what are the motives that lie behind this choice and continued use. The thesis focus on five groups of communication tools: chat, Internet forum, community, Internet telephony and e-mail. The purpose of the study is to investigate and understand the motive that lies behind the choice of Internet-based communication tools done by high school students. We have chosen a qualitative method to conduct our research. We have collected empirical data through discussions with two focus groups divided into one with only boys and one with only girls from Kungsmadskolan in Växjö. We then analyze this data and draw conclusions from it. Prior to the focus group discussions, we created a theoretical framework. This framework has been used to steer and support the discussions and as a theoretical support in our analysis. The framework consists of five parts: communication, communication tools, motivation, choice and acceptance. Through this study we have been able to establish that the most important influence on the students choice of communication tools comes from their friends. This means that the strongest motivation to their choice comes from the search for social communion. Communication tools that the students use are: MSN, Flashback.com, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, school-mail, work-mail and Spraymail. / Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data. Denna data har vi sedan analyserat och dragit slutsatser utifrån. Inför våra diskussioner med fokusgrupperna har vi skapt en teoretisk referensram. Denna referensram har fungerat både som underlag för att styra och stödja diskussionerna och som teoretiskt stöd vid analysen av resultatet. Referensramen är uppdelad i fem avsnitt: kommunikation, kommunikationsverktyg, motivation, val och acceptans. Vi kom fram till att vänner i den direkta omgivningen har störst påverkan på vilken/vilka kommunikationsverktyg gymnasieeleverna använder sig av och väljer att börja använda. Detta innebär också att den starkaste motivationsfaktorn i valet är sökandet efter social gemenskap. Kommunikationsverktygen gymnasieeleverna använder är: MSN, Flashback.info, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, skolmail, jobbmail och Spraymail.