BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ”Criticalincidents”. Därefter gjordes intervjuer/samtal med pedagogerna för att styrka det som kommitfram genom observationerna.RESULTAT:Resultatet visade att pedagogerna gick tillväga på olika sätt för att hantera de konflikter sombarnen hamnade i. Ett vanligt tillvägagångssätt bland pedagogerna var att försöka prata medbarnen om konflikten. Andra metoder som användes var att avvakta, avleda barnen genom attvisa att det finns mer material eller leda ett barn in i en annan aktivitet samt att reagera påbarnets känslor etc. De flesta konflikter som uppstod handlade om att barnen ville ha sammasak eller att någon förstört för den andre.

This study examined gray areas within professional ethics of a public library organization and investigated the relationship between the library as an organization and the librarian as an employee when it comes to support and opportunities to make exceptions to rules and regulations. This relationship is then related to workplace issues.Data were gathered via interviews with six librarians who were placed into two focus groups. Library organization documents that contain rules and regulations (guidelines) were examined. The presumption was that conformity between librarians’ experiences and actions and the organization’s guidelines will tell us something about workplace conditions. The theoretical framework is derived from the work of Richard M. Hare, a moral philosopher who separates ethics into two levels: intuitive and critical. These levels are used to analyze the data.The main findings are that ethical awareness among the librarians is weak, and there is a tendency to call ethical issues approaches, rather than ethics. There is extensive support from the library organization for making exceptions, especially to ordinary library rules such as lending without a library card. But when it comes to what librarians understand as the most important and difficult task, i.e., ways in which visitors are approached, organizational support is inadequate. For the library organization, there is more to do to make the workplace more satisfying for librarians so that ethical gray areas can be minimized. / Program: Bibliotekarie

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

Syftet med den här studien var att öka kunskaperna kring vilka kollegiala uppfattningar pedagogerhar gällande konflikter och konflikthantering i förskolan i förhållande till strukturella diskurser.Särskilt intressant har det varit att studera detta utifrån ett genusperspektiv för att ta reda på ompedagogerna uppfattar några skillnader mellan pojkar och flickors konflikter, samt i sitt egetagerande. Vi har genomfört en kvalitativ studie med tre arbetslag i samma län, där totalt åttapedagoger har deltagit i gruppintervjuer. Studiens resultat har analyserats med inspiration avpoststrukturalistisk teori. Detta för att vi ville undersöka vilka faktorer barn kan påverkas av i sinakonflikter samt med vilka strategier barn och pedagoger väljer att hantera dessa utifrån strukturelladiskurser. Resultatet visade dels att pedagogerna inte kan se några generella skillnader i pojkar ochflickors konflikter men att det, trots detta, kan finnas vissa stereotypa förväntningar på hur barnen böragera vid konflikterna. Pedagogerna använder olika strategier för att förebygga och underlättabarnens konflikter, som de menar är lika för både flickor och pojkar. Strategierna som nämns är blandannat att växeldra i arbetslaget, samtala med barn och kollegor men även rollspel och att målasituationer som kan uppstå. Det framkom att flertalet av pedagogerna arbetar kompensatoriskt, detvill säga att de blandar ”flickigt” och ”pojkigt” material och utformar miljöer som lockar alla barn.Dock har några pedagoger inslag av ett könsneutralt arbetssätt som innebär att de använder ofärdigtmaterial och könsneutrala leksaker. Det visade sig, utifrån de kollegiala uppfattningarna, finnas trevanligt förekommande strategier för barnen att använda sig av i deras konflikter, vilka är;utåtagerande, svälja gråt samt lösa konflikter direkt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare uppfattar att de kan arbeta med konflikthantering samt när och var konflikter mellan barn kan ske och hur dessa konflikter kan komma till uttryck och avslutas. För att få underlag till detta så har en kvalitativ studie genomförts där fyra förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärares uppfattning är att barns konflikter vanligtvis uppstår inomhus och när de är trötta. Barn tenderar att leka vidare efter avslutad konflikt och använder sig ofta av en insisterande strategi i deras konflikter. Barns konflikter handlar vanligtvis om kontroll över materiella ting och lekidéer. Resultatet visar också vikten av ett medlande och stöttande förhållningssätt från pedagogernas sida.

<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. I den lösningsinriktade pedagogiken och den konflikthantering som pedagogerna berättar om har vi kunnat dra kopplingar till psykologerna Vygotskij och Skinners teorier, samt till annan tidigare forskning.</p>

<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>

<p>Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter. </p><p>Genomförande: För att få reda på hur kvalitetsarbete påverkar personalen har vi intervjuat personer på tre företag med olika erfarenheter av kvalitetsarbete. </p><p>Resultat: Våra resultat tyder på att personalen påverkas av kvalitetsarbete. Vi har i denna studie kunnat se tendenser att kvalitetsarbete påverkar personalen positivt i avseende på konflikter. Detta för att kvalitetsarbete tydliggör ansvarsfördelningar och därigenom minskar risken för uppkomsten av de konflikter som är av negativ karaktär. Däremot har vi i denna studie inte kunnat se att kvalitetsarbete resulterar i en minskad stress hos de anställda.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jämföra två olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger på ett frågeformulär med sex pedagoger på två olika förskolor samt en litteraturstudie som jämförs med pedagogernas svar i frågeformulären. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn på konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar på en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns känslor har visats samt att pedagogerna på ena förskolan gärna håller sig mer i närheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad från de pedagogerna på den andra för skolan. De likheter som visas är bland annat att alla pedagoger i denna studie är överrens om att barn kan till viss del lösa konflikter själva.</p>