Detta arbete behandlar de omvärldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet är att ge läsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvärlden och vilka slutsatser de drog utifrån analysen. Samt att för läsaren åskådligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys av i huvudsak fem olika dokument från de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till ämnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvärldsanalyser. Slutligen jämförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen.

Abstract Purpose: When the production of pipe transport occurs, the water supply system, television- and computer system (Opto), heating supplier and other pipe actors cooperates from the design phase to the production phase which entails a cost for each pipe actor. The current problem is the industry where there are no specific laws and rules regarding the cost allocations in the pipe coordination. It is known that the actors who skip some costs do not see it as a problem. Therefore, the investigations need to examine if and why the water supply organizations experience being responsible for the main costs in the design phase and if the other pipe actors have similar experiences. The other problem is management of pipe actors that join in at a later phase of the project. The goal of this report is to present suggestions of how to allocate the costs between each pipe actor, thus minimizing the risk for problem and conflicts in pipe coordination. Method: The used methods to answer the goal were; a qualitative research consisting of well-formulated questions in a semi-structured interview with relevant people. A quantitative research, constructed as a document analysis with calculations to account for costs in previous projects. Lastly, three fall studies were made to investigate the relation between water supply actors and other pipe actors. Findings: The final analyzed results and knowledge contribution shows how to allocate costs between actors as well as present the problems and conflicts that arise in pipe coordination. It is important to arrange pipe coordination at an early, as well as sustain and renewing the current data for pipe management as these are the main factors for misunderstanding. Implications: The final result of the report is a percentage of cost that mangers can take avenge of at pricing in projects. Also the possibilities to minimize the cost problems is development of a standard that everyone uses, explaining how pipes should locate in the trench. The project manager should become better at informing in earlier phases about pipe coordination. The pipe actors should update undocumented pipes so they are visible in a computer system. Limitations: The report opts to map problems in order to give suggestions on how to minimize complications in the pipe coordination between the water supply system, opto supplier and heating supplier in design and production phase. The report is relevant for every pipe actor and gives a better understanding to prevent problems and reduce costs. Interviews with engineers were conducted from different pipe actors and consult firms which gives a blanket results. Contact with more pipe actors for example electricity could have been consolidated with previous findings and thus make the conclusions more general. Keywords: Cost allocation, pipe actors, pipe coordination, problem and conflicts.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskap när det gäller syn på konflikter och konflikthantering hos olika personalkategorier i förskolan. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare, två förskolechefer samt en specialpedagog. Det material som samlades in har analyserats genom en tematisk analys där teman söktes efter i empirin. Resultatet visar på en variation när det gäller både personalens syn på konflikter samt konflikthantering. Konflikter kan enligt personalen ske både mellan barn och mellan barn och vuxna. När det gäller konflikter mellan barn är det ofta enligt personalen att de vill ha samma leksak eller få sin röst hörd. Konflikter mellan barn är enligt personalen något som är utvecklande och det behöver inte vara negativt. Konflikter mellan barn och vuxna kan ske då barn motsätter sig det den vuxne vill att barnet ska utföra vid ett specifikt tillfälle eller i speciella rutiner inom förskolan. När det gäller arbetet med konflikthantering är det av vikt vad pedagoger har för inställning till konflikter och att de inte ser konflikter som något negativt. Konflikter är en naturlig del i barns sociala utveckling. Miljön spelar även en stor roll enligt personalen, miljön behöver vara genomtänk och tydlig i sin struktur samt att pedagoger behöver vara lyhörda för barns intressen och följa gruppen.

Syftet  med  denna  studie  har  varit  att  skapa  en  fördjupad  förståelse  och  kunskap  gällande konflikthantering inom äldreomsorgen. Studien har  grundat sig i  medarbetarnas  upplevelser kring konflikthantering på deras arbetsplats. Studien kan möjligtvis användas av chefer/ledare inom äldreomsorgen för att kunna förbättra konflikthanteringen på arbetsplatsen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer av medarbetare i form av undersköterskor och vårdbiträden. Studiens respondenter har tidigare varit med om en konflikt eller konflikthantering inom äldreomsorgen. Vidare har en Interpretativ fenomenologisk ansats valts vid analys av intervjuerna. Resultatet visar att konflikter orsakas av arbetsuppgifter och arbetsfördelning som kan uppstå av otydliga, ogenomförda och orättvist fördelade arbetsuppgifter. Konflikter orsakas dessutom av  olika  personligheter  och  bakgrunder  hos  arbetskollegorna  på  arbetsplatsen.  Dessa  kan uppstå   då   olika   personligheter,   värderingar,   bakgrunder   och   beteenden   finns   bland arbetskollegorna  inom  äldreomsorgen.  Kommunikationsbrist  visade  sig  vara  den  största orsaken  till  att  konflikter  uppstår.  Det  kan  vara  på  grund  av  att  viktig  information  inte  nås fram    eller    tas    emot.    Samtliga    nämnda    orsaker    påverkar    arbetsmiljön    negativt. Konflikthanteringen    inom    äldreomsorgen    hanteras    destruktivt    enligt    majoriteten    av respondenterna. Detta påverkar medarbetarnas arbetsmiljö i form av minskad arbetslust och hälsa, som i sin tur kan påverka brukarnas tillvaro. Därför bör chefer/ledare ta mer ansvar och finnas   vid   behov   gällande   konflikthanteringen   inom   äldreomsorgen.   Ett   konstruktivt konflikthanteringssätt är av stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö, välbefinnande och trygghet.    Den    viktigaste    ledaregenskapen    enligt    medarbetarna    är    ett    pedagogiskt förhållningssätt. Detta leder till att medarbetarna kan utvecklas, lära sig, känna sig delaktiga och sträva mot ett gemensamt mål på arbetsplatsen.

Skolan är en relationsintensiv verksamhet där människors olikheter kan skapa motsättningar och konflikter. Dessa konflikter kan bemötas och hanteras på ett konstruktivt sätt vilket kan generera i positiva förändringar och utveckling medan en destruktiv hantering av konflikten kan ge negativa konsekvenser för dels anställda dels arbetsmiljö. Eftersom rektor är den som är ytterst ansvarig för skolans arbetsmiljö har jag velat undersöka rektorers upplevelser och erfarenheter av konflikter och konflikthantering. Syftet med studien har varit att synliggöra samt beskriva fyra rektorer på grund- respektive gymnasieskolans upplevelser och erfarenheter av arbetsplatskonflikter mellan vuxna samt konflikthantering ur ett ledarskaps perspektiv. Frågeställningar jag ville ha svar på i arbetet var: Vilket synsätt har rektorerna på konflikter? Vilka erfarenheter och upplevelser har rektorerna av arbetsplatskonflikter? Hur ser rektorerna på arbetsplatskonflikter utifrån ett ledarskapsperspektiv? Hur ser rektorernas konflikthantering ut på individ-, grupp- samt organisationsnivå? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats, vilket har gett mig möjlighet att få ta del av rektorernas subjektiva åsikter och förståelse av sin livsvärld. Mitt fokus har varit att hitta likheter och skillnader i deras uppfattningar och den valda undersökningsmetoden är intervjuer. Studiens resultat pekar på att rektorernas förhållningssätt utgår från det relationella perspektivet, där fokus är bemötande och anpassning till individ, situation samt kontext. Jag har funnit likheter i rektorernas synsätt och förhållningssätt till konflikter, medarbetare samt ledarskap. Medan erfarenheter, upplevelser, bemötande, agerande och konflikthantering visar på mer eller mindre uppenbara skillnader, beroende på att det kräver anpassning utifrån den specifika kontext, situation samt individer som rektorerna möter. Det centrala tycks vara rektorernas positiva syn och förhållningssätt till konflikter, medarbetare och konflikthantering samt intresse och mod att våga ta tag i meningsskiljaktigheter, motsättningar och konflikter. Min tolkning är att det inte fordras utbildning i konflikter/konflikthantering för att kunna hantera konflikter konstruktivt utan att det är en inlärningsprocess som sker över tid i praktiken.

Syftet med studien var att ta reda på hur fritidspersonal upplever, hanterar och förebygger konfliktersom sker mellan elever på fritidshem. För att kunna inhämta kunskaper om dessa områden harkvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med tio fritidspersonal. Intervjuerna transkriberadesoch bearbetades med den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att nästan alla intervjupersonerupplevde konflikter som något positivt, eftersom eleverna lärde sig mycket av dem, och som någotnaturligt förekommande i vardagen. Konflikter brukar uppstå i samspel med andra bland annat pågrund av missförstånd, elaka kommentarer, svordomar och otydliga regler. Resultatet visade även attintervjupersonerna inte använder någon särskild konflikthanteringsmetod, men alla hade gemensamtatt de talar och förhandlar med konfliktparterna i hopp om att finna en lösning. Intervjupersonernabrukar förebygga konflikter genom att främst tala med barnen om hur man är en bra kompis ochutifrån detta göra övningar som tränar på olika förmågor, rollspel som lär barnen att inta andrakonfliktperspektiv samt titta på filmklipp om konfliktsituationer. Slutsatsen är att kommunikation ochspråket är det främsta redskapet för att hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om konflikter och konflikthantering i mångkulturella förskolor. Studien undersöker hur förskollärare definierar mångfald, hur konflikter uppstår och hur arbetet med konflikthantering bedrivs. Studie utgår från ett interkulturellt perspektiv och ett konfliktperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i mångkulturella förskolor. Resultatet visar att pedagogerna beskriver kulturell mångfald som en fråga, om att sammanföra andra etniska bakgrunder som barn och deras familjer har. Enligt informanterna är det även viktigt att ta del av och berika kulturer de bär med sig in i den svenska förskoleverksamheten. Resultat visar också att konflikter och konflikthantering är något som pedagoger arbetar med dagligen, såväl mångkulturella konflikter som andra former av konflikter. De faktorer som pedagoger anser orsaka konflikter kan vara barns eller föräldrars avsaknad av språket som gör att det är svårt att kommunicera i det sociala sammanhanget, samt att olika kulturer kan krocka. En slutsats i studien är att det är viktigt med vuxennärvaro i barngruppen samt att personal visar öppenhet och intresse för andra kulturer.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och få mer kunskaper omlärare och dramapedagogers uppfattningar om dramats betydelse för elever i F-3.Genom semistrukturerade intervjuer med två lärare och en dramapedagog har datasamlats in för att kunna besvara vilken betydelse de anser att drama kan ha förinlärning av ämnesstoff, för att förebygga och lösa konflikter, för blyga ellerinåtvända elever samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med att arbeta meddrama i skolan. Studien utgår från den hermeneutiska inriktningen och har kopplatstill det personlighetsutvecklande, det kritiskt frigörande samt det holistiskt lärandeperspektivet som är dramapedagogiska teorier. Drama har tydlig koppling tillsvenskämnet och ska enligt läroplanens uppdrag finnas med som ett övergripandeinslag i skolarbetet och estetiska aspekter ska uppmärksammas. Resultatet stämmertill stor del överens med tidigare forskning. Resultatet tyder på att drama kan varavärdefullt för inlärning såväl i svenskämnet som i andra ämnen eftersom elever kanha olika lärstilar. Det framkommer även att drama är en tillgång i konflikthanteringsåväl som för att få elever att våga prata och berätta samt att förbättra självförtroendeoch självkänsla. Resultatet tar upp en rad aspekter som kan påverka möjligheterna attarbeta med drama i skolan såsom läroplanen, lärarnas kunskap i ämnet samtorganisatoriska svårigheter.

I fäljande kvalitativa studie undersöks utbyggnaden av vindkraftparken Markbygdens påverkan på den svenska skogssamebyn Östra Kikkejaure sameby. Projektet väntas bestå av 1101 vindkraftverk och drivs av ansvarig entreprenör, Svevind AB. Projektet byggs i Piteå kommun och berör bland annat Östra Kikkejaures renbetesmarker. Syftet med studien är att undersöka vad utbyggnaden av vindkraftparker kan ha för påverkan på en svensk sameby. Vidare är syftet också att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå för samebyn, vilka intressekonflikter som kan identifieras och hur inställningen till vindkraftsprojekt kan påverkas. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har bestått av tre representanter från berörd sameby, en representant från Piteå kommun samt en representant från ansvarig entreprenör. Empirin analyseras med hjälp utav ett teoretiskt ramverk bestående av teori gällande intressekonflikter, samt tidigare studier gällande markanvändning, ursprungsbefolkningar och etablering av vindkraft. Studien visar att de huvudsakliga konsekvenserna kan delas in i tre kategorier, nämligen fysiska konsekvenser, orosmoment samt avtal och stöd. De huvudsakliga konflikterna som kan identifieras innefattar utvecklings-, egendoms- och resurskonflikter. Samernas delaktighet i projektet har främst innefattat kommunikation och samråd med exploatören. Exploatören den aktören som haft en nyckelroll i delaktigheten mellan projektet och samebyn. Den största brytpunkten gällande samernas inställning till projektet var då ett avtal slöts mellan exploatören och samebyn, vilket gjorde samerna mer positivt inställda till projektet.