Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig på olika sätt i samhället. Dessa är svåra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sätt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och påverka deras skolsituation. Vi vill även se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbättras. Utifrån kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstår på grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer på de två skolorna vi undersökt men att dessa två skolor har olika sätt att angripa och hantera dessa problem. Dessa problem ser dock olika ut på de båda skolorna men kan alla relateras till psykologiska och socialpsykologiska teorier. I uppsatsen belyser vi även förslag på hur verksamheten kan förbättra arbetet angående dessa frågor samt ifrågasätter om de studerade skolorna tillfullo lyckas garantera alla elevers rätt till en trygg skolgång såsom de förpliktats av skollagen. Vi menar att fördomar, konflikter och gruppindelningar hänger ihop och alla tre faktorerna påverkar varandra. Dessa problem drabbar enligt vår undersökning elevernas skolprestation negativt och kan få konsekvenser för deras framtida utbildning vilket i sin tur riskerar att påverka samhället då det är dessa elever som skall bygga vår gemensamma framtid. / Prejudices, conflicts and groupings are expressed in various ways in our society. These are hard to avoid but important to acknowledge in order to find ways of reducing these problems. Our interest has been to investigate how they may be expressed in school among students and how this affects their school situation. We also studied what the school is doing to prevent and solve these problems as well as how this may be improved.From qualitative interviews it was found that problems with prejudices, conflicts and groupings were present at the two elementary schools studied but that the schools have different approaches to these problems. The problems are different at the two schools but may all be related to psychological and socio-psychological theories.In the thesis we also provide suggestions as to how the schools can improve their work regarding these matters. We also question if the schools studied are able to provide all students with a safe school environment, as mandated by the Swedish Education Act.We believe that prejudices, conflicts and groupings are interrelated and that all three factors affect each other. According to our study, these problems affect the students’ school performance in a negative way which may have consequences for their future education, which in turn affects our society as these students are our future workforce.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet. Våra resultat har vi fått fram genom att ställa vårt empiriska material i relation till teorier om mänskliga relationer, så som Vygotskijs tankar om utvecklingszoner och relationskompetens i allmänhet. Vi kom fram till att det krävs mer utbildning i konflikthantering inom lärarutbildningen än vad som getts fram till nu. Vår slutsats är att ur barnens perspektiv ligger ett större fokus på kamratrelationer än på hur mycket pedagogerna skäller. Det visade sig även genom studien att pedagogerna ofta skäller på rutin och inte alltid uppfattar hur mycket de skäller just på grund av detta.

Denna studies syfte är att kunna förstå elevers utåtagerande beteende utifrån både lärares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa både elevers syn på problematiken och lärares förhållningssätt till olika situationer som kan uppstå i mötet med elever som agerar utåtriktat. Detta valde vi att undersöka för det väckte ett intresse hos oss ute på praktiken, där vi ofta uppmärksammade situationer med elever som ansågs vara utåtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstånd. För att få en djupare förståelse för vad ett utåtagerande beteende är har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgår från tre olika perspektiv fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, där forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utåtagerande beteende uppstår.I denna studie använde vi oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Framförallt valde vi att använda oss av enkäter med elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. De flesta av dessa elever gick även på fritidshemmet och det var 133 elever som medverkade i enkätundersökningen. Resultatet från enkätundersökningen visar att majoriteten av eleverna valde att undvika att hamna i bråk, både med kamrater och lärare. Vi använde oss även av enkäter via mail till pedagoger, där vi fick kontakt med sex olika pedagoger som gick med på att delta i undersökningen. Resultatet av enkäterna visar att pedagogerna valde att undvika att dra slutsatser om eleverna som skulle förknippas med ett utåtagerande beteende, på grund av en önskan att undvika att befästa ett beteendemönster hos eleverna. Pedagogerna var även överens om hur de skulle hantera situationer som kunde uppstå när de bemötte elever som ansågs vara utåtagerande. De var även medvetna om att deras bemötande kunde påverka elevers beteende. För att kunna sätta enkäterna i ett sammanhang och få en övergripande bild av skolmiljön, så valde vi även att genomföra observationer som gjordes ute på rasten, på skolgården och i kapprummen. Anledningen var att vi ville få en förståelse för hur eleverna agerade och uppförde sig kring sina kamrater och lärare. I vårt resultat kom vi fram till att eleverna, trots att de svarade i enkäterna att de valde att undvika att hamna i konflikter, tycktes söka konflikter och bråk mellan sina kamrater och lärare. Dessutom visar resultatet att flera av de konflikter som uppstod på skolan avgjordes av hur eleverna blev bemötta – av lärare och av andra elever.

Det är oundvikligt att det uppstår arbetsplatskonflikter, då det förekommer konflikter i alla mellanmänskliga relationer. Konfliktsituationer kan hämma organisationsutvecklingen samt medföra en risk att ohälsa på arbetsplatsen uppstår. Tidigare forskning visade att Human Resources (HR) är en viktig del i konflikthanteringen. Vidare belyser tidigare forskning att konflikter som hanteras konstruktivt kan bidra till bättre samarbetsklimat, synliggörandet av nya perspektiv samt organtisationsutveckling. Syftet med denna studie var att belysa HR-personals erfarenheter av konflikthantering och lärande på arbetsplatsen och hur detta kan bidra till förändring. Transformativt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) är två teorier som användes för studiens analys och resultatdiskussion. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med HR-personal. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera studiens empiri, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att HR är en betydelsefull stödfunktion till chefer i hanteringen och uppföljningen av konflikter. Dessutom visade resultatet att konflikthantering bidrar till att medarbetarna förändrar sina synsätt och perspektiv samt att de fått en ökad förståelse för varandra. Avslutningsvis kunde en konstruktiv konflikthantering bidra till att medarbetarna fick en ökad förståelse för konflikter och dess uppkomst.

Syfte med den här studien är att få en ökad förståelse för barns konflikter på förskolans gård i den fria leken. Vi upplevde att vi hade en saknad av kunskap kring barns konflikter och valde därför att undersöka detta i den här studien. Det har vi gjort genom att observera hur konflikter uppstår, hur barn hanterar det i förskolans utegård samt om och i så fall på vilket sätt miljön och omgivningen påverkar konflikter. Analysen har sin utgångspunkt i olika begrepp som tillträdesstrategier, tolkande reproduktion och skyddande av interaktivt utrymme. Vi använder även andra teorier som förklarar olika orsaker till konflikter och konflikthanteringsstilarna; undvikande, kompromiss, konkurrens och anpassning. Studien utgår från en kvalitativ observationsstudie med hjälp av fältanteckningar med fokus på barns interaktioner och samspel. Vårt forskningsresultat visar att orsaker till konflikt kan främst bero på att barn har olika tankar om lekens riktning men det kan även bero på konkurrens om attraktiva föremål eller platser eller missförstånd i kommunikationen. Det visade på att även att miljön ibland bidrog till uppkomsten av konflikter, som exempelvis trånga eller skymda utrymmen.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares arbete med konflikthantering under barns lek i förskolan. Studien har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilka uttryck som barns konflikter tar sig i leksituationer och när dessa uppstår enligt förskollärare, vilka svårigheter respektive möjligheter som förskollärare upplever att det finns inom konflikthantering i leksituationer samt vilka strategier förskollärare använder sig av för att hantera och förebygga konflikter mellan barn under leken. Åtta förskollärare från två olika kommuner har intervjuats. Studien har utgått från den kvalitativa forskningstraditionen och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varitdet sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att konflikter gör sig synliga genom bland annat fysiska och verbala uttryck. Konflikter kan uppstå av olika anledningar under barns lek, exempelvis över lekregler, leksaker eller bristande kommunikation. Det finns både svårigheter och möjligheter inom konflikthantering. Barns bristande kommunikation är ett exempel på en försvårande faktor medan barns lärande, inom exempelvis social kompetens, kan ses som en möjlighet inom konflikthantering. Förskollärarna använder sig av olika strategier för att både hantera konflikter som uppstår och för att förebygga konflikters uppkomst. Detta kan innefatta medling, lågaffektivt bemötande och att skapa goda förutsättningar för barns lek. Studiens övergripande slutsats är att konflikter under barns lek är ofrånkomligt och att hanteringen av dessa kräver konfliktkompetens.

Denna studie syftar till att utforska hur enhetschefer inom särskilda boenden i en medelstor kommun i Norrland hanterar konflikter på arbetsplatsen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide med öppna frågor användes för att ge intervjupersonerna möjlighet att fritt besvara frågorna. Intervjutiden konstruerades för att ge svar på studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att enhetschefernas upplevelser och definitioner av personalkonflikter stämmer överens med tidigare forskning. Det framkom tydligt att konflikter ofta involverar minst två personer och att sakkonflikter är i centrum. Organisatoriska förändringar kan också vara en källa till konflikter, där nya arbetssätt eller processer kan leda till motsättningar.Enhetscheferna spelar en avgörande roll i hanteringen av konflikter, dels genom förebyggande arbete och dels genom att agera opartiskt i konfliktsituationer. Studiens resultat åskådliggör att olika enhetschefer fokuserar på olika aspekter av konflikter. Vissa agerar som medlare för att lösa konflikter, medan andra prioriterar att snabbt lösa konflikterna så fort de uppstår. En mängd olika strategier används av enhetscheferna för att hantera arbetsplatskonflikter. Vissa fokuserar på att förebygga konflikter, medan andra inriktar sig på att begränsa konfliktens påverkan på verksamheten.Studien baseras på två teoretiska ramverk; ABC-modellen och Malten’s konflikthanteringsstrategi. ABC-modellen har använts för att identifiera olika aspekter av konflikter, medan Malten's konflikthanteringsstrategier har använts för att belysa olika tillvägagångssätt för att hantera konflikter när de uppstår Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur enhetschefer inom särskilda boenden hanterar konflikter och hur teoretiska ramverk som ABC-modellen och Malten's strategier kan tillämpas för att analysera och adressera dessa konflikter på arbetsplatsen. Genom att undersöka dessa faktorer kan vi bidra till att utveckla strategier för att förebygga och lösa konflikter på arbetsplatsen och förbättra organisationens prestationer och arbetstagarnas välbefinnande.

Leken i förskolan har en central roll för barns utveckling och lärande. I leken är det omöjligt att undgå konflikter och orättvisor. Än mer komplext blir det utifrån resonemanget om att “alla får vara med”. I relation till det sociokulturella perspektivet har förskollärares syn på konflikthantering och begreppet om att “alla får vara med” undersökts. Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskollärare hanterar konflikter som uppstår i leksituationer, samt ökad förståelse för innebörden av begreppet “alla får vara med”. Metoden som använts i studien var semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare på olika förskolor. Resultatet visade att konflikter är vanligt förekommande, men komplexa utifrån den unika situationen. Förskollärarnas personliga erfarenheter och värderingar visade sig ha en stor betydelse för deras roll i arbetet. Samtliga förskollärare hade en samsyn om vad begreppet “alla får vara med” innebär. De menade att det snarare handlade om att alla barn ska känna sig inkluderade på ett eller annat sätt, än att fysiskt delta i varje lek som äger rum. Förskollärarna uttryckte däremot en del utmaningar med att tillämpa detta i praktiken, särskilt i situationer när konflikter uppstår. Studiens slutsats är att navigeringen i konfliktsituationer utifrån ambitionen om att “alla får vara med” kan vara problematiskt när man vill undvika att kränka barns rättigheter.

Att ha en god social kompetens är något som är viktigt för att skapa och upprätthålla relationer samt för att kunna hantera olika situationer och eventuella konflikter som uppstår i mötet med andra människor. Social kompetens är också något som ingår i förskolans uppdrag och som är beskrivet i läroplanen för förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur barn respektive förskollärare beskriver vardagliga konflikter och vad det är som skiljer sig eller överensstämmer mellan barn och förskollärares beskrivningar. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av förskollärare samt gruppsamtal med barn. Resultatet visar att de främsta orsakerna som beskrivs av både barn och förskollärare kring varför konflikter uppstår är svårigheter i kommunikationen och det språkliga men också att barn vill ha samma sak som någon annan. Den främsta lösningen för konflikter som uppstår i förskolan, som både barn och förskollärare framhöll var att prata med varandra och att pedagoger är närvarande.

Sammanfattning  På grund av det ökade våldet i samhället blir ämnet konflikthantering även i yngre åldrar ett angeläget uppdrag för förskollärare. Konflikter uppstår varje dag och är till sin natur varken positiva eller negativa, däremot påverkas de av hur de hanteras. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 8) beskriver att det ligger i förskollärarens roll och uppdrag att arbeta med och förebygga konflikter i barngruppen. Det är därför viktigt att den enskilde förskolläraren har strategier för att hantera de konflikter som uppstår samt att förebygga konflikter i barngruppen. De två vanligast förekommande metoderna som framkom i forskningen var att medla i konflikter eller att avsluta dem.  Syfte  Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med konflikter i barngruppen. Frågeställningarna var ”vilka metoder beskriver förskollärare för att lösa konflikter i barngruppen?” och ”hur beskriver förskollärare ett konfliktförebyggande arbete?”  Metod  Metoden för studien är intervjuer med förskollärare. Totalt genomfördes tio intervjuer på sju förskolor. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning och transkriberades löpande. När alla intervjuer genomförts analyserades de för att hitta teman och likheter i svaren. Dessa teman utgjorde sedan resultatet.  Resultat  De resultat som framkom i denna undersökning var att förskollärare använder sig av medling, bekräftande av känslor, visuellt stöd och avledning för att hantera de konflikter som uppstår i barngrupperna. För att förebygga konflikter använde de sig av relationsskapande, uppmärksammande av de beteenden som fungerar, smågrupper, kollegial samsyn och positiv syn på konflikter.