Den traditionella matematikundervisningen dominerar fortfarande inom matematikämnet. Syftet med den här studien är att undersöka vilken inverkan en laborativ undervisning med konkret material har på elevers lärande. Syftet är också att se hur konkret material påverkar elevers motivation. Resultaten visar i huvudsak på att en laborativ undervisning med konkret material går att genomföra på olika sätt med både pedagogiska material och vardagsmaterial. Det inverkar positivt på elevers lärande i matematik samt deras motivation för ämnet. Läraren har en central roll i ett effektivt användande av laborativa arbetssätt och noggrann planering är nyckeln. Vi ser gärna en fortsatt forskning inom området då en stor del av forskningen är gammal. / The traditional way of teaching math still dominates within the mathematical education. The purpose of this study is to investigate which impact a laborative way of working with concrete materials has on pupils’ learning. The purpose is also to see how concrete materials are used to create motivation. The results mainly display that a laborative way of working with concrete materials is possible with both pedagogical materials and everyday materials. It has a positive impact on pupils’ development in math and also on their motivation towards math. The teachers have a central role in an effective use of laborative ways of working and accurate planning is key. We would like to see continued research around this subject because a many of the present studies are old

Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare har för syn på laborativt material, hur lärare väljer att arbeta med laborativt material men även hur det ser ut med material i skolan. Metoden för denna undersökning är en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra lärare som undervisar eller har undervisat i matematik. Resultatet i studien visar att alla lärare har en positiv syn på laborativt material, och att alla lärare försöker använda det så mycket som möjligt i sin matematikundervisning. Lärarna beskrev det som att laborativt material hjälpte eleverna att se helheten i uppgiften och få en större förståelse för matematiska begrepp. Alla lärare var överens om att när man väljer att arbeta med laborativt material, försöker man göra det på alla matematiska områden som det går. Men att det är tidsbrist eller materialbrist som ofta stoppar de från att arbeta laborativt. Den stora skillnaden mellan lärarna som intervjuades var tillgången till material, både i klassrummet och på skolan. Vissa hade eget material i klassrummet och tillgång till mycket extramaterial som de kunde låna, medan andra inte hade eget material i klassrummet och inte heller hade möjlighet att låna material.

I denna examenstext behandlar jag mina tankar om mitt komponerande och de parallella arbetssätt som präglat de senaste åren av mitt musikaliska skapande. Jag reflekterar över kontrasten mellan den abstrakta, absoluta konstmusiken jag skriver och kontrasterar detta mot de verk jag skapat som genomsyras av konkret, ofta teatralt berättande.   De frågeställningar jag vill besvara i denna text är följande:   Hur kan jag förmedla en konkret berättelse genom att inkorporera de musikaliska verktyg jag samlat på mig under min studietid? Kan dessa musikaliska verktyg kombineras med grepp från andra konstarter för att förstärka denna berättelse?   Kan jag nå fram till en publik på ett djupare plan genom mitt mer konkreta berättande, jämfört med att begränsa mig till enbart musikaliska gester?   Kan resultaten av dessa experiment med berättelser i fokus visa mig en väg framåt för mitt framtida skapande? Jag kommer att presentera mina tidigare erfarenheter av att komponera med konkreta berättelser och redogöra för hur dessa har påverkat min nuvarande konst och mina förhoppningar om framtiden.

Det finns en bred variation av hjälpmedel som existerar i syfte att stödja matematikundervisning. Ett av dessa hjälpmedel kan benämnas konkreta material. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur forskningsfältet kring konkreta material ser ut, dels att undersöka vilka utmaningar användandet av konkreta material medför. Konkreta material är fysiska (ej digitala) material som går att manipulera i syfte att stödja inlärningen av olika matematiska begrepp. Forskningsfältet har sammanställts genom en systematisk litteraturstudie. Resultatet visar att ett flertal kategorier inom forskningen kan urskiljas, där en kategori specifikt lyfter hur gynnsam användningen av konkreta material är. Resultatet visar också att det finns många utmaningar som läraren måste ta hänsyn till för att användandet av konkreta material ska bli meningsfullt. Diskussionen lyfter att ett flertal av artiklarna skulle gynnas av ett kritiskt perspektiv, samt att fler empiriska studier med ett kritiskt förhållningssätt inom området skulle behövas. / There is a wide variety of aids that exist to support mathematics teaching. One category of these aids can be referred to as manipulatives. The purpose of this study is partly to examine what the research field around manipulatives looks like, and partly to examine what challenges the use of manipulatives entails. Manipulatives are physical (not digital) materials that can be manipulated in order to support the learning of various mathematical concepts. Through a systematic literature study, the research field has been compiled. The result shows that a number of categories can be distinguished within the research, where one category specifically highlights how favorable the use of manipulatives is. The results also show that there are many challenges that teachers must take into account in order to use manipulatives in a meaningful way. The discussion highlights that several of the articles would benefit from a critical perspective, and that more empirical studies with a critical approach in the field would be needed.

Denna studie handlar om hur och i vilket syfte lärare använder konkret material i sin matematikundervisning. Skolverket förespråkar idag att elever ska få möjlighet att använda sig av konkret material i undervisningen inom matematik. Forskning visar att konkret material leder till en ökad förståelse hos elever vid inlärningen av matematik. Forskare menar att det är läraren som avgör hur det konkreta materialet används samt vilken effekt det får. Detta examensarbete kommer lyfta fram lärares syn på konkret material och i vilket syfte som det används. Genom kvalitativa observationer och intervjuer med lärare från fyra olika skolor inom årskurs 1, visar resultatet att samtliga lärare har en liknande syn hur materialet bör användas men att hur lärarna använder det varieras. Utifrån de intervjuer som gjorts visar det sig att alla lärarna har en ambition att använda sig av konkret material, men under observationerna var det tre av fyra som gjorde det. I praktiken visar det sig däremot att det finns begränsningar som gör att det konkreta materialet inte används så som lärarna hade velat. Utifrån den forskningen som finns menar forskare att lärare har en avgörande faktor vilken effekt det konkreta materialet får för inlärningen hos eleverna. / This study is about how and for what purpose teachers use concrete materials in mathematics. The curriculum says that students should have the opportunity to use concrete materials in math. Research shows that concrete material leads to a better understanding for students in learning of mathematics. Researchers believe that the teacher is the important key person so the material will have the right effect. This thesis will highlight teachers' views on concrete material and the purpose for why it should be used. Through qualitative observations and interviews with teachers from four schools in grades 1, shows results that all teachers have a similar view of how it should be used, but it varies in how teachers are using it. Based on the interviews conducted, it appears that the majority of teachers have an ambition to make use of concrete materials. In practice, however, there are limitations that make the concrete material is not used so that teachers had wanted. Based on the research available is it the teacher who is the crucial factor for what effect the concrete material will have for the students learning.

Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.

Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen. / The purpose of this study was to understand the meaning and use of the subject craft inthe Swedish compulsory school seen through about the subject.The study is based on the following question:· What sort of knowledge does craft lead to according to the pupils?· What meaning and use does craft have according to the pupils?The first part of the literature section is about the creation, history and development ofthe craft subject until the curriculum of today. The conception of knowledge is dealtwith through the curriculum, philosophy of Aristoteles and the sociocultural theory ofVygotskij.The second part of the literature section is about the competences of craft. They are thepedagogical process, body and communicative competences and entrepreneuriallearning.Diary notes from pupils and observations in the classroom are the empirical method inthe study. The craft competences the pupils wrote about and I also saw in myobservations were entrepreneurial, bodily and communicative and process competences.A sense of joy is also characteristic of the subject.The result shows that the meaning and use the pupils see in the subject are its characterof concretion, commitment and participation.In the discussion the literature and the result are connected whit reflections. A questionthis study contributed to is if and how the aesthetic subjects can be used as a startingpoint in the theoretical subjects. The result of the study shows that there are severalbenefits in the craft subject that should be used in other subjects to improve the results.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist. / This socialpsychological study regards the receptionists wellbeing and how that wellbeing depends on various factors in the work environment caused by the receptionists rolestyle. The study is made in a fitnesscompany in a major city of Sweden. The study is based on a qualitative method which is semi-structured interwievs. Four receptionists in the fitnesscompany has been interviewed. The study is mainly based on Goffmans roletheory and Asplunds theory on concrete sociality and abstract sociality. Other theoretical approaches are Karaseks demand and controle model on stress, Maturana och Dávila Yánez understanding in emotions and Alvessons theories of organizational culture. I have used a hermeneutic approach as the scientific theoretical approach for the study. Through These socialpsychological theories together with the results from the interviews I wanted to answer what the importance of the rolestyle for the work as a receptionist is. I concluded that the receptionists wellbeing influenced by their rolestyle. The receptionists rolestyle is influenced by of course their own personality but also by the work environment. I concluded that the receptionists has a great responsibility over their own wellbeing because of their own choice to be stressed or not in their practice of the different parts of being a receptionist.

<p>Syftet med studien var att förstå betydelsen och nyttan av slöjdämnet i grundskolanbetraktat genom elevers berättelser om ämnet.De frågeställningar som jag utgick ifrån var:· Vilken karaktär av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdämnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdämnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdämnets historia, tillkomst och förändring fram till dagenskursplan och läroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrån läroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdämnets kompetenser såsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lärande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag såg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en känsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdämnet är desskaraktär av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrågor som studien bidrog till är hur och om de praktiska och estetiska ämnena kan sessom utgångspunkt för mer teoretiska ämnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdämnets fördelar inom andra ämnen.</p> / <p>The purpose of this study was to understand the meaning and use of the subject craft inthe Swedish compulsory school seen through about the subject.The study is based on the following question:· What sort of knowledge does craft lead to according to the pupils?· What meaning and use does craft have according to the pupils?The first part of the literature section is about the creation, history and development ofthe craft subject until the curriculum of today. The conception of knowledge is dealtwith through the curriculum, philosophy of Aristoteles and the sociocultural theory ofVygotskij.The second part of the literature section is about the competences of craft. They are thepedagogical process, body and communicative competences and entrepreneuriallearning.Diary notes from pupils and observations in the classroom are the empirical method inthe study. The craft competences the pupils wrote about and I also saw in myobservations were entrepreneurial, bodily and communicative and process competences.A sense of joy is also characteristic of the subject.The result shows that the meaning and use the pupils see in the subject are its characterof concretion, commitment and participation.In the discussion the literature and the result are connected whit reflections. A questionthis study contributed to is if and how the aesthetic subjects can be used as a startingpoint in the theoretical subjects. The result of the study shows that there are severalbenefits in the craft subject that should be used in other subjects to improve the results.</p>

No description available.