<p> <strong>SAMMANFATTNING</strong><p>Arbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.</p><p>Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.</p><p>Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.</p><p>Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.</p><p>Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare.</p></p><p> </p> / <p> <strong>ABSTRACT</strong><p>The purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year.</p><p>In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems.</p><p>The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden.</p><p>The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics.</p><p>Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size.</p><p>Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.</p></p><p> </p>

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3. Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun. Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande. Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek. Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. / ABSTRACTThe purpose with this survey was to examine which factors that influence teachers to use or not to use manipulatives in the mathematics education in preschool up to the third school year. In this form of education pupils and teachers use some form of concrete materials, manipulatives like stones, seashells and pearls or special pedagogic materials to understand and solve mathematical problems. The examination was made with questionnaires to 11 teachers in preschool to the third school year in three different schools, in the same district, in x –city, Sweden. The result shows that all of the teachers, always or almost always, use manipulatives n their mathematics education, but it varies depending on which type of mathematics. Whether teachers in this investigation use, or not use, manipulatives in a lesson is not influenced by education or further education, neither how long they have been teaching. According to the teachers this is instead influenced by; for the pupils understanding, belief in the method, interest/attitude by the teachers and pupils, time/length of lesson, and group size. Almost ¾ of the teachers had some form of further education in mathematics. All of the teachers however considered the use of manipulatives obvious and necessary for the pupils to get a deeper understanding, as the materials visually can make the abstract part in mathematics more concrete. The teachers’ means that manipulatives contribute to that the pupils learn with more senses, and it causes the knowledge to remain more easy, it also makes mathematics education more fun.

I den här uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrågar. Ämnet är aktuellt då yrkesrollen som inköpsassistent är svår att definiera och teori har påvisat att rekrytering försvåras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ämnet är också relevant då förändringar inom modebranschen har påverkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd på olika företag. Förändringar ställer högre och delvis helt nya krav på rekryterare inom branschen. Samtidigt har det inte påträffats någon definition av rollen som inköpsassistent. Studiens syfte är därför att klargöra vilka kompetenser som eftersöks för att bli anställd som inköpsassistent. Studien utreder frågeställningen: Vilken kompetens efterfrågas i yrkesrollen som inköpsassistent? Rekryteringsprocessen kommer också undersökas i studien. Utifrån frågeställningen och syftet gjordes en kvalitativ undersökning där rekryterare och inköpare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer om rekrytering av inköpsassistenter. Urvalet bestod av sju modeföretag från Sverige och Norge. Data från intervjuerna transkriberades och presenterades i en resultatdel. Studiens resultat presenteras inom följande teman: Rekryteringsprocessen, Social rekrytering, Felrekrytering, Konkret kompetens och Abstrakt kompetens. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att yrkesrollen skiljer sig mellan olika företag och att det faktum att rollen är odefinierad påverkar rekryteringen och kan delvis bidrar till felrekrytering. Vidare visar resultatet att det finns både abstrakta och konkreta kompetenser som stämmer in på flertalet av företagen och därför kan bidra till en del av definieringen av yrkesrollen som inköpsassistent. / This thesis is investigating how the recruitment process of buying assistants is working in theory and practice, and what competences the profession demands. This issue is currently important since the professional role as a buying assistant is difficult to define and theory has demonstrated that recruitment is aggravated by that. This may therefore lead to misrecruitments that can provide major consequences in a company. The topic is also relevant when changes in the fashion industry have influenced professional roles within the industry at a high rate, resulting in that the same profession has different meanings in different companies. The changes are requiring higher and partly new demands on recruiters in the industry. At the same time, a definition of the role as buying assistant has not been found. The study's purpose is to clarify the competences that are required to be employed as a buying assistant. The study investigates the question: What competences are required for a job as a buying assistant? The recruitment process will also be investigated. Based on the issue and the purpose, a qualitative study was most suitable. In the study, recruiters and buyers were interviewed through semi-structured interviews about the recruitment of buying assistants. The sample consisted of seven fashion companies from Sweden and Norway. Data from the interviews were transcribed and presented in the result chapter. The study’s results are presented in the following themes: Recruitment process, Social recruitment, Misrecruitment, Concrete competences and Abstract competences. In summary, the result of this study indicates that the professional role differs between different companies and that the fact that the role is undefined affects recruitment and may partly contribute to misrecruitment. Furthermore, the results show that there are both abstract and concrete competences that apply to the majority of companies and therefore contribute to the definition of the professional role as a buying assistant.

Efter fem år på Konstfack lämnar jag snart denna studietillvaro för att gå ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar därför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro där jag tror att många fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som är berövande på de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har därför arbetat med hur jag kan minska avståndet mellan min tankevärld och den nya verklighet jag vill översätta mina tankar till. Det är viktigt för mig att det jag tänkt och känt under en process ska leva vidare i det jag gör på ett eller annat sätt, och att det känns i slutresultatet. I den praktiska delen av examensarbetet har jag därför utgått från en träkloss och associerat mig vidare i en växande process. Jag har varvat mellan konkret och abstrakt förhållningssätt och låtit träklossen transformeras om och om igen på olika sätt i en slags roterande evolution. I slutändan har det genererat en liten familj av möbelliknande objekt. På liknande sätt har jag låtit den skrivande delen av examensarbetet växa roterande med metaforer, relaterade sidospår, erfarenheter och insikter som det praktiska görandet har genererat. Tillsammans har skrivandet och görandet varit en växelverkande kraft som tagit mig framåt i processen. Det har styrt evolutionen av min möbelliknande familj och utformningen av deras personliga ”dna”.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding in relation to the construction of a ‘Net Generation’. With regards to the idea of an information society, technologies and young people are given certain positions, which are not in any sense natural but are socially constructed. This thesis explores these socially given meanings and shows what types of meanings are prioritized and legitimized. The exploration is conducted by examining, both externally and internally, given meanings of a generation identity. The external (nominal identification) in this study is understood as the construction of an abstract user and is studied by means of academic texts concerning the ‘Net Generation’. The internal (virtual identification) involves young people’s construction of their generation identity and is studied by means of collage. The collages are used to understand how the young participants position themselves in contemporary society and how they, as concrete users, articulate their relationship with information technologies.   The findings show that the ‘type of behavior’ which is articulated in the signifying practice of the construction of the abstract user, ‘Net Generation’, reduces users and technology to a marketing / economical discourse. In addition the idea of the abstract user implies that all users have the same possibilities to achieve ‘success’ in the information society, by being active ‘prosumers’. The concrete users articulate that they feel stressed and pressured in relation to all the choices that they are expected to make. In this sense, the participants do not articulate the (economical) interests as assumed for the ‘Net Generation’, but, rather articulate interests to play, to have a hobby and be social when using information technologies.   What this thesis thus proposes, is to critically explore the ‘taken for granted’ notions of a technological order in society as pertaining to young people. Only if we understand how socially given meaning is constructed can we break loose from the temporarily prioritized values to which the position of technology and users are fixed.

Sannolikhet och statistik är ett ämne lärare har svårt att undervisa i. Dels för att ämnet är relativt nytt, dels för att lärare saknar fördjupade kunskaper inom området. Syftet med den här litteraturstudien är att bidra med kunskap om undervisningsaktiviteter i sannolikhet och statistik i grundskolan, år f-6, för lärare. Databaserna ERIC, WoS och DiVA användes för att samla in vetenskapligt underlag till denna systematiska litteraturstudie. Resultatet visar att aktiviteter med konkret material är användbart i alla delar i sannolikhet och statistik samt att det ger bättre resultat för elevers kunskapsinhämtande om aktiviteterna följs upp av diskussioner. I resultatet framkommer även konkreta förslag på hur aktiviteter med konkret material kan användas i en undervisningssituation. Konsekvenser för undervisning samt förslag till vidare forskning avslutar den här studien. / Probability and statistics is a subject that teachers find difficult to teach. Partly because this area is relatively new in the mathematics course, partly because of the lack of deepened knowledge amongst teachers in this subject area. The purpose of this study is to contribute with knowledge about teaching activities in the probability and statistics course in the early years of elementary school, years K–6, for teachers. The databases used to collect scientific foundation to this systematic literature study is ERIC, WoS and DiVA. The result showed that activities with manipulatives are useful in all subareas in probability and statistics and that students’ knowledge acquirement improves if the activities are followed up by discussions. However, the result also brought out tangible suggestions of how activities with concrete materials can be used in a teaching situation. To round up this study is a discussion of consequences for teaching as well as suggestions for further research.

Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.

Syftet med studien är att undersöka lärares arbete med laborativt arbetssätt i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Hur de definierar begreppet laborativ matematik och vad som påverkat valet av arbetssätt.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju lärare som arbetar efter ett laborativt arbetssätt, de är verksamma på olika skolor och har olika lång yrkeserfarenhet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide för att säkerställa att alla lärare fick svara på samma frågor och att de ställdes i samma ordningsföljd. Frågorna var konstruerad så att lärarna själva fick formulera svaren så att deras tankar och erfarenheter skulle framträda tydligare.   Resultatet av studien visar att samtliga lärare arbetar efter ett laborativt arbetssätt men frekvensen i användandet skiftar något. De definierar laborativ matematik som ett sätt att synliggöra matematiken för eleverna genom konkret material och matematiska strategier som möjliggör progression i kunskapsutvecklingen. Variationen i undervisningen med ett laborativt arbetssätt ökar elevernas nyfikenhet och lust att lära på samma gång som det ger kunskaper som kan användas även i vardagen. / The purpose of the study is to investigate teachers' teaching with hands-on mathematics in grades 1-3. How they define the concept of manipulative mathematics and what influences the choice of working methods.   The study is based on qualitative interviews with seven teachers working with a hands-on approach, working at different schools and having different long-term professional experience. The interviews were conducted using an interview guide to ensure that all teachers answered the same questions asked in the same order. The questions were designed so that the teachers themselves had to formulate the answers so that their thoughts and experiences would appear more clearly.   The result of the study shows that all teachers work according to a hands-on approach, but the frequency of use slightly vary. They define manipulative mathematics to visualize mathematics for students through concrete material and mathematical strategies that enable progression in knowledge development. The variation in teaching mathematics with a hands-on approach increases the curiosity of the students and the desire to learn at the same time as it provides knowledge that can be used in everyday life as well.