I denna systematiska litteraturstudie presenteras det laborativa materialets betydelse vad gäller lågstadieelevers förståelse av matematikområdet taluppfattning. Taluppfattning anses vara en fundamental del för elevers fortsatta matematikutveckling. Studiens fokus kommer att behandla området naturliga tal. Syftet med den systematiska litteraturstudien är att redogöra för vilken påverkan laborativt material anses ha vid undervisning av naturliga tal i förskoleklass och årskurs 1–3. Syftet följs av två forskningsfrågor som utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt tematiserats för fortsatt användning vid databassökningar. Sökningarna resulterade i vetenskapliga artiklar och avhandlingar som ligger till grund för studiens resultat. Artiklarna har granskats utifrån innehållsanalys där innehållet har tematiserats med forskningsfrågor och syfte i beaktande. Resultatet av studien visar på ett varierat användningsområde av laborativt material, där en del använder materialet inledningsvis och andra vid förklaring av abstrakt matematik. Syftet ansågs vara en viktig aspekt, materialet går inte endast att tillämpa utan kräver en tanke. Användandet av laborativt material ska bidra till en tydligare undervisning kopplat till det matematiska innehållet som stödjer eleven vid inlärningsprocessen. Vidare presenteras även vikten av att undervisande lärare bör känna tilltro till materialet och besitta den kunskap som krävs för att användandet av laborativt material ska motsvara det matematiska innehållet. I litteraturen har det framkommit att laborativt material kan gynna elevers inlärning och förståelse av matematik, om det används på ett korrekt sätt, då det finns aspekter som bör beaktas.

Forskning visar att en laborativ undervisning med konkret material ökar elevers kunskapsutveckling, utifrån deras individuella nivå. Trots att forskningen har delgett denna kunskap är matematikundervisningen i de svenska lågstadieklasserna främst läroboksstyrd (Skolinspektionen, 2009). Syftet med vår studie är att ta reda på vilka för- respektive nackdelar lågstadielärare, som undervisar i matematik, har kunskap om och vilka faktorer som styr deras val av att tillämpa/inte tillämpa ett laborativt arbetssätt.Vi har valt att utgå från pragmatism i vår analys av resultatet, då vi anser att den lärandeteorin ligger närmast vårt ämne. I studien har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade fyra lågstadielärare.Resultatet visar att de har kunskap om flera av de för- och nackdelar, som även tidigare forskning visar, till exempel lust, motivation, individanpassningsbar och tidskrävande. I resultatet från vår studie framkom även en nackdel som tidigare forskning inte nämner, att elever blir fast i det konkreta materialet. Faktorerna som påverkar lärarna i undersökningen när de väljer att använda, eller inte använda, sig av laborativ matematikundervisning är att den går att variera och individanpassa, samt elevgruppens påverkan på klassrumsklimatet.

Denna studie syftar till att undersöka hur två lärare använder konkretisering inom algebra och laborativt material för att öka elevernas förståelse om förstagradsekvationer i årskurs 6. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt klassrums-observationer som baseras på en kvalitativ undersökning. Intervjuerna är gjorda med två lärare, ljudet har spelats in och materialet har transkriberats. Totalt två lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet deltar i studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten av intervjuarna visar att båda lärarna betonar vikten av konkretisering och användandet av laborativt material i matematikundervisning. Samtidigt som resultatet av klassrumsobservationerna visar att lärarna inte använder sig av laborativt material i den utsträckning som de uttrycker att de gör. I huvudsak anser lärarna att konkretiserad matematikundervisning ökar elevers förståelse av matematiska begrepp, då de anser att eleverna ska arbeta praktiskt med ämnesbegrepp i relation till problemlösningsfrågor i undervisningen och inte enbart teoretiskt. Ytterligare anser lärarna att kommunikation utgör ett viktigt redskap i undervisningen, då kommunikationen ger utrymme till konkretisering av ämnesbegrepp. Lärarna uttrycker även att elever visar mindre intresse för matematikämnet än andra ämnen i skolan. För att locka och fånga elevers intresse för matematikämnet har lärarna använt konkretisering och laborativt material i undervisningen. Detta anser lärarna har påverkat eleverna positivt då det har underlättat för de att förstå olika begrepp inom algebra. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att eleverna kan uppnå kunskapsmålen och utveckla sig i ämnet.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Pengar som kontanter har minskat under det senaste årtiondet och används idag mindre än tidigare. Tidigare har pengar använts som ett konkret material i matematik­undervisningen. I denna studie studeras hur lärare beskriver sin användning av pengar som konkret material i matematikundervisningen och kompletteras genom en innehållsanalys på tre olika läromedel som är vanligt förekomna i skolans år 1-3. Detta undersöktes via intervjuer och en innehållsanalys. Resultaten visar på att lärare använder sig av pengar som konkret material men att tiobasmaterialet används mer. Läromedlen innehåller både bilder på pengar och enheten kronor. Slutsatser som går att dras från studie är att lärare behöver vara medveten om vilket material man använder och varför man använder det. Det är även viktigt att läraren känna till vilket material som framgår utifrån läromedlen.

Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare samt hur lärare kan undervisa inom detta område i grundskolans tidigare år. Studien har utgått från en systematisk litteraturstudie, där data har samlats in genom vetenskapliga artiklar och avhandlingar utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Resultatet av studien synliggör flertalet svårigheter elever möter vid beräkning av bråk med gemensam nämnare samt hur läraren kan undervisa inom området. Vid analys av resultatet har studien använts sig utav Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). Utifrån resultatet har studien kommit fram till att det finns svårigheter hos elever när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare. Det kan exempelvis handla om att eleverna inte har uppmärksammat den nya räkneregeln som gäller vid beräkning av bråk med addition och subtraktion. Resultatet visar även att lärare kan använda sig av laborativa material i undervisningen för att ge eleverna förståelse för tal i bråkform. Den här studien kan gynna professionen genom att belysa vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska beräkna bråk med gemensam nämnare. Studien presenterar även hur lärare kan undervisa för att undvika dessa svårigheter samt hur de kan hjälpa eleverna att komma ur svårigheterna.

Skolorna i Sverige utvecklar kontinuerligt sin tekniska användning och använder allt mer digitala läromedel i undervisningen i matematik. Utbudet av digitala läromedel i matematik är stort men trots detta är användningen av det låg eftersom en osäkerhet finns bland undervisande lärare. Bråk är dels ett komplicerat område att undervisa i men också ett komplext område för eleverna att befästa (Ervin, 2017). Bråkräkning är problematiskt för eleverna eftersom de har svårt att förankra området till sin verklighet. Bråk är ett moment där flertalet elever förstår det matematiska innehållet genom konkret material eftersom då finns möjlighet att förankra till sin verklighet och vardag. Det digitala läromedlet gör denna process svår då det endast erbjuds ett abstrakt tankemönster i uppgifterna som presenteras. I läromedelsgranskningen som utförs kommer ett digitalt läromedel från Gleerups matematik granskas för att undersöka hur uppgifter inom bråk för årskurs 6  är strukturerade utifrån ett analysverktyg baserat på tidigare forskning och med utgångspunkt från Heddens teori (1986). Läromedelsgranskningen kommer också undersöka hur lärarhandledningen till läromedlet stödjer läraren i sin undervisning inom bråk. Vid granskning av Gleerups digitala läromedel i matematik visar resultatet att uppgifterna är strukturerade och representerade på en nivå som inte skapar djupare förståelse dels eftersom endast ett korrekt svar krävs. Lärarhandledningen beskriver inledningsvis tillhörande generella funktioner och möjligheter för att stödja lärarens undervisning men vid djupare gransknings försvinner dessa riktlinjer och en specifik koppling till bråkområdet förekommer inte.

I arbetet utreder författaren det straffbara området för både uppsåtlig och oaktsam uppmaning till självmord. Brotten kriminaliserades den 1 maj 2021, genom BrB 4 kap. 7 a §. Författaren avser därtill att utreda brottens avgränsning gentemot medhjälp till självmord samt att identifiera eventuell problematik som kriminaliseringen föranleder vid tillämpningen.

Syftet med studien är att undersöka hur tre verksamma matematiklärare säger sig arbeta med laborativt material i matematikundervisningen, för årskurs 4–6, eftersom läraren har stor påverkan på utfallet av användandet av laborativt material för matematisk förståelse. Det är även av intresse att utifrån lärarnas yrkeskunskap och praktik belysa möjligheter och hinder i att använda laborativt material i matematikundervisningen. Studien genomfördes genom semi­strukturerade intervjuer med utgångpunkt i två arbetssätt och principer för framgångsrikt arbete med laborativt material. Resultatet visar att de deltagande lärarna uttrycker en vilja i att använda både undersökande och demon­strerande arbetssätt med laborativt material. De tenderar att använda laborativt material demonstrerande för att hjälpa elever att förstå det abstrakta eller en given metod. Dock såg de en vinst i att först ge eleverna erfarenheter med laborativt material för att sedan bygga upp förståelsen. Det som uppmärk­sammades var de eventuella negativa normer kring användandet av laborativt material som kan uppstå från enbart arbete med ett av arbetssätten och att det ytterligare påvisar lärarens roll i hur han eller hon använder laborativt material i matematikundervisningen. / The aim of the study is to examine three mathematic teachers working in grades 4-6 and how they say they work with manipulatives to increase students´ understanding. This is because of the important role teachers have when working with manipulatives. It is also of interest to examine the benefits and disadvantages of using manipulatives in mathematics education. The study was carried through with semi-structured interviews with a foundation in two working practices and principles for successful use of manipulatives. The results show that the participating teachers expresses a desire to use both exploratory and demonstrating work practices when working with manipulatives. The teachers tend to use manipulatives in a demonstrating way to help students in their understanding of the abstract mathematics or help them understand a given method. However, the teachers saw an advantage of first introduce the manipulatives to create learning experiences and then gradually build the understanding. The results draw attention to negative norms regarding the use of manipulatives in a way were solely a demonstrating method is being used. This highlights the importance of the teacher´s role and how he or she uses the manipulatives in mathematics education.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier. / This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.