Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.

På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Kärnan i den familjecentrerade vården är att föräldrar och barn ses som en enhet med fokus på samspelet mellan familj, barn och vårdpersonal. Begreppet familjecentrerad vård är omfattande. Det ställer krav på vårdteamet på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) i flera avseenden däribland på kommunikation med föräldrar som är en del av familjecentrerad vård. Som specialistsjuksköterska på BIVA krävs det kunskap om hur den familjecentrerade vården bör implementeras i vården och på vilket sätt kommunikation sker bäst med föräldrar. Detta då föräldrar i enlighet med den familjecentrerade vården ska göras delaktiga i vården och inkluderas i vårdteamet, vilket förutsätter att kommunikationen fungerar väl mellan föräldrar och vårdpersonal. Syfte: Syftet var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva föräldrars upplevelser av kommunikationsrelaterade aspekter inom barnintensivvård.   Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Resultatet grundas på sex vetenskapliga artiklar som har inhämtats från databasen PubMed.   Resultat: Kommunikationsrelaterade aspekter på BIVA utgörs i denna litteraturöversikt av fyra teman: information, förutsättningar för kommunikation, kontinuitet i vården och delaktighet. Denna studie visade att föräldrar behövde och önskade vara en del av vårdteamet, värderas som experter för barnet samt erhålla fortlöpande och ärlig information under vårdtiden.   Slutsats: En välfungerande kommunikation mellan vårdpersonal och föräldrar på BIVA är betydelsefull för vårdkvalitetoch föräldrars välbefinnande. Denna litteraturöversikt tydliggör att vårdpersonal med både små och stora insatser kan främja för en god kommunikation och därmed optimera den familjecentrerade vården på BIVA.

Övergången mellan förskola och skola kan för en del barn upplevas som utmanande.Tidigare forskning har pekat på komplexiteten i barns övergångar och vikten av attgod samverkan mellan alla aktörer i barns närhet sker, för att främja deraskontinuitet. Ur detta tar föreliggande studie sitt avstamp, med syfte att bidra medkunskap om hur övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem kanpåverka barns kontinuitet, samt att visa specialpedagogens roll som förebyggandeoch främjande aktör i övergångarna. För att få ett helhetsperspektiv på vilka faktorersom påverkar barns övergångar, växer begreppet utbildningskontinuitet fram underuppsatsprocessen. I fyra olika kommuner i södra Sverige genomfördes studien somhar haft en kvalitativ forskningsdesign. Genom halvstrukturerad intervju som metodfångades respondenternas erfarenheter och kunskapsbidrag in, för att sedan tolkas,tematiseras och kategoriseras in i ett analysverktyg. Som hjälp gjordes eninnehållsanalys för att hitta dessa teman. Studiens resultat visade främst attsamverkan mellan alla aktörer som är delaktiga i övergångsaktiviteter för barn, är enav de faktorer som är mest avgörande för hur barns utbildningskontinuitet kan bli sågod som möjligt i övergången. Även samverkan mellan specialpedagogerna i deolika verksamheterna lyftes i resultatet vara en stor del i hur förebyggande ochfrämjande arbete i detta kunde ske.

Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. Resultat Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia. En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med patienten. Slutsats Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och pengar. / Research shows that patients wants continuity, as they feel it adds to the feeling of security and closeness That it gives the nurse the opportunity to get to know the person and an opportunity to better follow up actions. Aim The aim of this study was to investigate the factors that influence patient perception of continuity of care. Method This study was conducted as a literature review. Result The results showed that it was important for the continuity that they got to meet a nurse they knew from before, and it was the same nurse at every appointment. It was also important that who they met, was up to date on their medical history. An important factor that increased continuity was if the patient has a chronic disease, which increases the need to require regular follow-up with more visits to health care. Patients experienced greater flexibility of care performed by a nurse instead of a doctor, the nurses took more time with the patient and that it was more effective. Conclusion The study shows that continuity is important when patients recieve care, but there is no research about how care should be organized, for continuity to be perceived better from a patient perspective, balanced against the needs of the organization to save time and money.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt. Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter. Data tolkades genom hermeneutisk texttolkning. Resultatet beskrivs i två huvudteman Att leva i en överviktig kropp och Kontinuiteten i den perioperativa dialogen skapar möjligheter för lindrat lidande. Övervikten hindrar patienter i det dagliga livet både fysiskt och psykiskt, vilket tär på krafter och erfars som en lidande kropp. Genom den perioperativa dialogens kontinuitet lindras oro och tryggheten ökar, patienter upplever att de får vara med och planera, påverka och genomföra sin vård. Delaktighet minskar oron och därmed lidandet för patienten. Den perioperativa dialogen borde vara en självklarhet eftersom förtroende och trygghet skapas genom kontinuitet och patienten får möjlighet att bevara sin autonomi.  Utan kontinuiteten i den perioperativa vården försvinner patientens möjlighet till delaktighet i sin vård. / Health professionals and the public often have negative attitudes towards patients who are overweight. The number of patients undergoing surgery for their obesity is increasing every year. A surgery for obesity is a major change for the patient and patients seek a lot of information before surgery. The perioperative dialogues have been tried in other patient groups before but not in patients with overweight. The overall aim of the study was to describe how anesthesia and theatre nurses through the continuity of the perioperative dialogue can alleviate suffering of the patient during a surgery for obesity. The study has a hermeneutic design. Data were collected with the help of the perioperative dialogue as documented on the nurse's meeting with 26 patients. Data were interpreted through a hermeneutic text interpretation.The results are described in two main themes To live in an overweight body and Continuity in the perioperative dialogue creates opportunities for the alleviation of suffering. Obesity hinders patients in daily life both mentally and physically, which is putting a strain on their forces, and is experienced as a suffering body. Through the perioperative dialogue continuity reduces anxiety and increases safety. Patients feel that they may be involved in planning, influencing and implementing their care. This participation reduces anxiety and therefore the suffering for the patient. The perioperative dialogue should be obvious as the confidence and safety created by the continuity and patients should be able to maintain its autonomy. Without continuity in the perioperative care disappear the patient's ability to participate in their care. / Den perioperativa dialogen - ett applicationsmoment som skapar kontinuitet

Regarding class transovers, there is a common problem when teachers of the first grade take over a new class. The problem is that the new teachers do not receive enough information about the pupils’ earlier knowledge from their development in school. It is also known that the writing education is one of the most important duties for teachers to teach pupils. The ability of writing thoughts into words is a source of communication between the writer and the reader. An undeveloped writing ability will cause a lack of communication for the pupils. The purpose of this study is to examine how individualizing is done at the transitions from pre-school to first grade. The study also explores how and with which methods teachers work with an individualized writing education in the subject Swedish in first grade. The study will also examine the possibilities and difficulties that can occur at an individualized writing education. I prepared three following questions to answer the aim of this study: How does the individualizing in class transfers look like from pre-school to first grade? How and with which methods teachers individualize the writing education in first grade? Which possibilities and difficulties can occur with an individualized writing education? The study is based on interviews with four pre-school teachers and four first grade teachers to get answers for this study’s aim. The study is also based on theories about transfers and individualized education. The results showed that pre-school teachers and first grade teachers do not have a clue about how the other teacher works with the pupils. The study shows that first grade teachers do not receive the information they need to individualize the education for the pupils. The results also show that all the teachers have a positive attitude to individualizing in the education, but are unable to plan individualized lessons and assignments for each student because of their lack of time and big classes.

What happens when a private/monopoly market becomes a shared market between private companies and municipal enterprises? What consequences result it and how do you work as performers in order to stay competitive and renewable? Are there objective, measurable, comparable criteria for the quality/service? To create commitment among employees Nordin (2012) says that the organization/the leader need to convey and concretize their goals and visions, both with development but also surveying for the organization. This study aims to increase knowledge about the organization's work in the development stage, motivate and streamline staff and to build a profiling work. To do that, I have done qualitative studies based on three levels, politicians, civil servants and clients/parent. Based on respondents states/response, I can identify a lack of profiling the work of the business and unclear thoughts and directorates regarding customer choice.

Att andas är det första och sista en människa gör i livet och därför associerat med liv och död. Andningen sker omedvetet för den friska individen. Denna självklarhet kan dock snabbt förändras vid svår sjukdom där intubering och respiratorvård kan bli nödvändigt för att upprätthålla adekvat saturation. Detta är många gånger en traumatisk upplevelse för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan är den som befinner sig närmast patienten och kontinuerligt observerar och monitorerar dennes tillstånd. För detta krävs gedigen kunskap och erfarenhet. Under respiratorbehandling atrofierar andningsmuskulaturen som gradvis behöver avvänjas från andningsstödet, också kallat weaning. Detta är traditionellt en läkarstyrd process som kunnat överföras på sjuksköterskans genom införandet av weaningprotokoll. Sjuksköterskans roll i weaningprocess är bristfälligt utforskad. Syftet med denna studie är att utforska hur intensivvårdssjuksköterskan kan främja urträningsprocessen för patienten i behov av andningsstöd med hjälp av ett weaningprotokoll. Studien tog form i en systematisk litteraturstudie med syntetiseringsprocessen enligt Evans. Tre teman framkom som i resultatet; tillämpning av ett systematiskt tillvägagångssätt, möjlighet att utöva autonomi samt tvärprofessionellt samarbete. Weaningprotokollet gav en överblick och tydlighet i urträningsprocessen. Det främjade autonomi och känsla av säkerhet hos sjuksköterskorna. Dock krävdes en förmåga till flexibilitet och följsamhet för att inte göra processen för rigid. Intensivvårdssjuksköterskans ökade ansvarstagande bör också beaktas ur ansvarsynpunkt där hennes expertis ligger inom omvårdnad. Hennes autonomi får därför inte komma på bekostnad av patientsäkerheten. Protokollstyrningen förbättrade kontinuiteten av urträningsprocessen där kommunikation och teamarbete kring patienten framträder som en röd tråd. Intensivvårdssjuksköterskans och läkarens roller kompletterar varandra vars erfarenheter aldrig helt kan ersättas av ett weaningprotokoll. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor. Resultatet visade att kontinuitet med vården, möjligheten att kunna påverka sin situation samt en god dialog, som främjar trygghet skapade förutsättningar till delaktighet för patienten. Att mötas av samma vårdpersonal under en lång behandlingsperiod ger en nära och förtrolig relation. En god dialog innebär att patienten känner sig sedd och lyssnad till och blev bemött som en egen unik individ. Påverka sin situation kan innebära inflytande att bestämma planeringen av sin vård.Patientdelaktighet är ett fundamentalt mål i vården. Delaktighet är dock ett komplext begrepp att definiera. Patientdelaktighet är ett område som ständigt behöver belysas och reflekteras över. Vårdpersonal behöver kontinuerlig utbildning och träning i att lära sig att dela makt och kunskap med sina patienter. Vi hoppas att vår studie av självbiografier skall väcka nyfikenhet samt förståelse för människans behov av att reflektera kring existentiella frågor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska