Bakgrund: Att bedriva hemsjukvård med hög kontinuitet har i tidigare studier visat sig medföra positiva effekter för vårdens kvalité. I lagen står det skrivet att patientens behov av kontinuitet ska tillgodoses, trots detta vittnar media fortfarande om brister kopplade till kontinuitet. Syfte: Att belysa kontinuitet från flera perspektiv utifrån ett patientfall i hemsjukvården. Metod: Mixad metod med kvantitativa och kvalitativa delar. Den kvantitativa delen beräknar kontinuiteten utifrån två formler och redovisas med deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen består av kvalitativa innehållsanalyser av omvårdnadspersonalens dagliga noteringar samt en anhörig intervju. Resultat: Resultatet visade ett varierande värde på HHI och CoC index, Innehållsanalyserna resulterade i flera underkategorier och huvudkategorier. Syntesen kombinerar kvantitativa och kvalitativa för att få fram hur HHI och CoC förhåller sig till upplevelserna från patient och anhörig. Diskussion: Det finns styrkor och svagheter med respektive formel. Anteckningsboken ger en inblick i kommunikationen mellan vård- och omsorgspersonal. Intervjun av anhörig belyser vikten av kontinuitet från ett anhörigperspektiv. Slutsats: Studien visar hur kontinuitet kan belysas med både kvantitativa och kvalitativa implikationer. Vården kan dra nytta av att utveckla sätt för att bättre kunna belysa kontinuitet från både kvantitativa och kvalitativa data. / Background: Conducting home care with high continuity has in previous studies been shown to have positive effects on care. The law states that the patient's need for continuity must be met, despite this, the media still testify to shortcomings linked to continuity. Aim: To shed light on continuity from multiple perspectives from a patient case in home care. Method: Mixed method with quantitative and qualitative parts. The quantitative part calculates the continuity based on two formulas and is reported with descriptive statistics. The qualitative part contains two content analyzes, one of which is on the notebook from the patient's home and one is on an interview with a relative. Results: The results showed a varying value of HHI and CoC index, The content analysis resulted in several subcategories and main categories. The synthesis combines quantitative and qualitative to bring out how HHI and CoC relate to the experiences from patient and relative. Discussion: There are strengths and weaknesses with each formula. The notebook provides an insight into the communication between care and nursing staff. The interview of a relative highlights the importance of continuity from a relative perspective. Conclusion: The study shows how continuity can be elucidated with both quantitative and qualitative implications. Healthcare can benefit from developing ways to better illuminate continuity from both quantitative and qualitative data.

Bakgrund: Samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård är lagstyrt. Enligt WHO kan 70% av alla rapporterade vårdskador härledas till bristande kommunikation och samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan mellan psykiatrisk öppen -och slutenvård ökar chanserna att arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt nio deltagare intervjuades. Under intervjuerna ställdes öppna frågor enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades enligt Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier med rubrikerna; Fungerande kommunikation, Rutiner är betydelsefullt och Värdet av kontinuitet. Resultatet visade att de viktigaste faktorerna för att samverka patientsäkert var kommunikation, rutiner och kontinuitet. Slutsats: Patientsäkerheten påverkas av god samverkan. Sjuksköterskorna upplevde att fungerande kommunikation, rutiner och kontinuitet var viktiga faktorer för samverkan. Litteratur saknas om hur patientsäkerheten påverkas av samverkan mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård och det behövs ytterligare forskning.

Tidigare forskning belyser bemanningsbranschens framväxt inom olika organisationer och branscher, det finns dock inom forskningen en kunskapslucka gällande bemanningsbranschen inom sjukvården. Bemanningsbranschen är idag ett växande och aktuellt fenomen inom sjukvården. Syftet med vår studie är att studera hur ordinarie sjuksköterskor upplever hur tillfällig bemanningspersonal, i form av sjuksköterskor påverkar deras dagliga arbete samt arbetssituationen. Studien är kvalitativ och baseras på fem semistrukturerade intervjuer samt tre verksamhetsberättelser utifrån CIT. Studien är utförd på ordinarie sjuksköterskor anställda på en kommunal rehab-avdelning i södra Sverige. Resultatet visade på en genomgående förståelse, stress, flexibilitet samt brist på kontinuitet utifrån de ordinarie sjuksköterskornas perspektiv. De ordinarie sjuksköterskorna anpassade sig efter bemanningssjuksköterskan, för att försöka uppnå en stabilitet inom organisationen. Slutsatser som kunde dras var att om bemanningssituationen fortskrider, riskerar den ordinarie personalen att bli utbrända. Studiens andra slutsats var att den ordinarie sjuksköterskan behövde vara flexibel för att organisationen skulle kunna framstå som flexibel. / Previous research sheds light on the leasing industry´s growth in various organizations and industries, but there is within research, a knowledge gap regarding the leasing industry in the healthcare sector. The leasing industry is today a growing and current phenomenon in the healthcare sector. The purpose of our study is to show how permanent nurses experience how temporary leasing personal, in the form of nurses, influence their daily work and the work situation. The study is qualitative and is based on five semi-structured interviews and three activity reports based on CIT. The study is performed on permanent nurses, employed at a civic rehab department in southern Sweden. The results showed a consistent understanding, stress, flexibility and lack of continuity, from the perspective of the permanent nurses. The permanent nurses adapted to the leased nurses, in an attempt to achieve a stability within the organization. Conclusions that could be drawn were that if the staffing situation continues, the permanent staff risks being burned out. The study concluded that the permanent nurse needed to be flexible in order for the organization to appear flexible.

Studiens syfte är att synliggöra möjligheter och begränsningar för kontinuitet och progression i barns naturvetenskapliga lärande inför övergången från förskola till förskoleklass. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. För att identifiera möjligheter och begränsningar genomfördes intervjuer med barn, förskollärare och förskoleklasslärare. Resultatet i studien presenteras i fyra teman; barnens intressen, utmanande lärandeinnehåll och arbetssätt, samarbete och insyn samt prioriterade utvecklingsområden. Resultaten visade att barnen förväntar sig och önskar utmanande, nya innehåll och arbetssätt som inkluderar inslag av deras personliga intresseområden. Både förskolan och förskoleklassen behöver arbeta medvetet med naturvetenskap för att skapa möjligheter för kontinuitet och progression. Naturvetenskapsundervisning kan och bör utgå från barns intressen och kombineras med andra ämnesinnehåll i tema- och projektarbeten samt utformas med hänsyn till barns erfarenheter och proximala utvecklingszoner för att främja progression i barns naturvetenskapliga lärande. Detta skapar i sin tur tillfällen att beröra naturvetenskapen i samverkan mellan förskola och förskoleklass inför övergången. Resultaten har även visat att förskollärare ochförskoleklasslärare måste prioritera samverkan och skapa insyn i varandras verksamheter för att främja ett gott samarbete inför övergången till förskoleklass.

Vi har i detta arbete undersökt vilka syner på framtiden svenska elever har på integrationen av romer i det svenska samhället. Vi har också undersökt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor. Rent teoretiskt har vi huvudsakligen utgått från Reinhart Kosellecks två begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont, Jörn Rüsens fyra berättelsetypologier, samt David J. Staleys olika tidssyner. Som metod har vi genomfört en dokumentstudie och innehållsanalys av 63 elevsvar på en fråga från det nationella provet i historia från 2014 som berör begreppen kontinuitet och förändring. I innehållsanalysen kodades elev svarar och analyserades utifrån ett antal narrativa teman som korresponderar med Rüsens berättelsetypologier. Våra resultat visade att de flesta elever hamnade på de traditionella och exemplariska kompetensnivåerna, medan en väldigt liten andel hamnade på den högsta genetiska kompetensnivån. Den lägsta kompetensnivån präglades av en tydlig uppdelning i “vi och dem”, vilket skulle kunna tyda på framtida problem vad gäller jämlikhet och demokratiska värderingar. Vad gäller flickor och pojkar så hamnade fler flickor på den genetiska kompetensnivån, samtidigt som de flesta flickor och pojkar hamnade på någon av de lägre kompetensnivåerna. Våra slutsatser är att många svenska elever har svårt att använda begreppen kontinuitet och förändring för att argumentera för hur integration kan se ut i framtiden.

This study focuses on change and continuity with the interwar period as the era to examine in the textbooks. The purpose of this study as such, is to see if the textbooks Levande Historia and Capensis on the chapter of the interwar period balance change and continuity. The theory that underlines the examination of these textbooks is the historical-thinking tradition, which highlights the importance of the students from an early age should learn to think more scientifically and to even think like a historian. Furthermore, a content analysis has been carried out on the interwar period in these textbooks to answer the questions that has been posed in the study. The content analysis highlights change above all, but it also shows that the balance between change and continuity is not even. The results show in relation toward the questions asked that the textbooks’ chapters in the interwar period does not have the balance between change and continuity, as it should. It also must be pointed out that the result of this study is focused on one chapter from both textbooks and that it does not necessarily will apply on the entire textbook. It is also highlighted in this study that there are difficulties in how students’ perspective can be affected by one-sided descriptions. The conclusion of this study shows that it is possible for further development when it comes to the content in textbooks, and that further research for improvement perhaps is what is needed forfuture students

Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna. De patienter som inte var nöjda visade tydligt vad som var bra respektive dåligt med kommunikationen. / Communication is of great importance within health care and many factors may affect thecommunication between nurse and patient. The aim of this literature based study was toemphasize some factors that are important for the communication between nurses andadult patients that are in continuous contact with the care within hospitals or homes for the elderly. The method has been a structured literature based study based on the seven steps of Friberg (2006). The result of the nine scientific articles shows that the patients´ experiences of the communication are affected by factors related to nurses´ personality,nurses´ profession, the individual patient and the environment and organisation. Manypatients were overall satisfied with the communication with the nurses´. The patients that were not satisfied clearly showed what was good and what was not good with the communication.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavarens erfarenheter av introduktionen till förskolan. Mer specifikt undersöks vad vårdnadshavare anser är viktigt för att skapa tillitsfulla relationer mellan dem och pedagoger under introduktionen i förskolan, samt hur man skulle kunna förändra skapandet av tillitsfulla relationer under introduktionen. Tillitsfulla relationer mellan hem och förskola är betydelsefulla då det påverkar såväl det fortsatta samarbetet dem emellan, som barnets anpassningsprocess till förskolan. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. För att samla in empiri har semistrukturerade gruppintervjuer genomförts med nio vårdnadshavare. Empirin har sedan transkriberats och analyserats utifrån studiens analysbegrepp, kommunikation, bemötande och kontinuitet. Resultatet visar att vårdnadshavare anser att det är viktigt att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Vårdnadshavare anser, i likhet med tidigare forskning, att kommunikation, bemötande och kontinuitet i arbetslaget är förutsättningar för att kunna skapa tillitsfulla relationer mellan hem och förskola. Resultatet framhåller vilka egenskaper kommunikation, bemötande och kontinuitet behöver för att de ska bidra till skapandet av tillit. Resultatet lyfter att vårdnadshavare anser att kommunikationen behöver vara innehållsrik, öppen och ömsesidig. Pedagogernas bemötande behöver vara personligt, öppet och välkomnande samt att arbetslaget behöver ha kontinuitet och vara samstämmiga. Uppfylls detta finns det goda möjligheter att skapa tillitsfulla relationer under introduktionen. Resultatet har analyserats utifrån begreppen kommunikation, bemötande och kontinuitet och i förhållande till hur de beskrivs i tidigare forskning. Diskussionen lyfter intressanta fynd ur resultatet samt diskuterar de metodval som gjorts och hur det har påverkat resultatet.

Bakgrund : Vattenförlossningar har ur ett historiskt perspektiv använts som smärtlindrande och lugnande metod under en lång tid. Det ger kvinnorna en känsla av trygghet. Barnmorskor arbetar stödjande och stärkande för att kvinnor ska känna till egen förmåga att föda barn. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att bistå kvinnor vid vattenförlossningar. Metod: En kvalitativ webbenkät med induktiv ansats. Enkäten utformad i Microsoft-formulär med öppna fritextfrågor. Innehållet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 28 barnmorskor. Resultat:Tre kategorier och åtta subkategorier identifierades. Barnmorskor ansåg att det var viktigt att främja långsamt framfödande med hjälp av naturlig smärtlindring och kommunikation. Genom att använda avlastande förlossningspositioner och lita på känslan i händerna stöttades kvinnorna att föda på egna villkor. Barnmorskor ansåg att en förbättrad arbetsmiljö, kompetensutveckling med utbildning och handläggning utifrån evidensbaserade riktlinjer underlättar arbetet med vattenförlossningar. Slutsats: Barnmorskor är i behov av ökad kunskap och kompetens kring att bistå vattenförlossningar. Med ökad trygghet och stöd från klinikerna, bidrar det till kvinnors förbättrade förlossningsupplevelser. Med vattenförlossningar främjas det naturliga födandet, vilket stödjer och stärker kvinnor i födandet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och förändring.