Det finns mycket forskning som behandlar stress rent generellt men också i relation till yrken och branscher där problemen de senaste åren fått stor uppmärksamhet, exempelvis inom sjukvård och skola. Stress i kunskapsintensiva branscher och mer specifikt i revisionsföretag är ett mindre utforskat område. Vi ville genom en kvalitativ studie, vilken innehöll fyra semistrukturerade intervjuer med anställda på revisionsföretag, öka vår förståelse för dessa anställdas upplevelser av stress. Studien gjordes med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och anträngnings-belöningsmodellen (Siegrist, 1996). I studien fann vi att stress upplevs både negativt och positivt samt att utvalda modeller kan hjälpa oss att förstå delar av fenomenet stress men inte erbjuder någon heltäckande bild. Vi upptäckte också att stress förstås olika inte bara av olika individer utan också av samma individer vid olika tillfällen.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

Vi står inför stora utmaningar när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ ansats undersöka om upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön inom vården skiljer sig åt mellan kvinnor och män. För att få till en tydlig struktur gällande vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön har Karaseks och Theorells (1990) krav, -kontroll- och stödmodell, Joan Ackers (1990) teori om genus och organisationer samt tidigare forskning tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vittnesmålen från tre kvinnliga och tre manliga sjuksköterskor. Resultaten visar på att samtliga informanter, oavsett kön, upplever höga krav, däremot kunde vi urskilja en skillnad på kvinnor och mäns upplevelser avseende kontroll. Det är dock inte möjligt att bedöma om skillnaden egentligen beror på informanternas könstillhörighet, utan skillnaden mellan grupper kan istället ha bottnat i skillnader mellan informanterna beträffande vilka arbetsplatser och avdelningar de arbetar vid. Resultaten visade även att det sociala stödet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön för samtliga informanter, oavsett kön.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

The purpose of this study was to investigate how social workers reason in their assessment of financial aid, whether their own professional role varies with who the clients are and what conditions they have at work. We used a qualitative method to achieve the purpose of this study. We performed individual interviews with seven social workers who worked in five different municipalities in Sweden. The results from the interviews were interpreted and analyzed with the help of the two theoretical theories role theory and institutional theory, as well as with the three theoretical concepts street-level bureaucrats, creaming and parking. The results showed that categorizations of clients occur in their work. Some social workers categorize based on socio-economic characteristics such as unemployment or age while others categorize based on problems such as physical and mental difficulties. The results also showed that requirements and expectations vary depending on the size of the municipalities, population and access to resources, and that the social workers sometimes do not have as high demands on individuals who are not considered as capable or lack opportunities for change in relation to other clients. The results showed that the organizational guidelines do guide and determine the work, even though all social workers believe that they have a wide margin of maneuver and the opportunity to adapt assessments to a certain extent. The social workers all agree that the work is about a balancing act between the control that the organization requires and the support that clients need.

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Otrygghet på arbetet är ett aktuellt ämne som de flesta berörs av på ett eller annat sätt. Det finns flera faktorer inom forskning som kan bidra till känslan av otrygghet på arbetet, några av dessa faktorer återfinns även i krav-kontroll-stödmodellen. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt om det finns ett mönster av otrygghet relaterat till krav-kontroll-stödmodellen hos specifikt tjänstemän. Fokuset för undersökningen låg i att fånga in känslor och upplevelser av otrygghet samt krav-kontroll-stöd för olika åldersgrupper samt se om upplevelserna kan relateras till individers könstillhörighet. Vidare har vi undersökt om arbetsmarknadens förändringar påverkat upplevelserna av otrygghet och krav-kontroll-stöd. Slutligen beskrev respondenterna vad som både kan öka och minska känslan av otrygghet samt vilka faktorer som är viktiga för att hantera kraven och kontrollen i arbetet. I undersökningens huvudresultat framkom tre olika arbetskategorier utifrån krav-kontroll-stödmodellen, dessa arbeten representerades av en man och en kvinna i varje kategori. Inom varje kategori befann sig en typ av åldersgrupp och inom samma kategori upplevdes otryggheten på liknande sätt.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m. som tagits fram de senaste åren av 15 av de kommuner i Sverige där det har byggts mest under denna tid. Vidare beskriver också uppsatsen den lagstiftning som reglerar kravställande på byggande och redogör för några av de eventuella konsekvenser som tillämpning av särkrav kan ge upphov till. Förhoppningsvis kommer detta ge en tydligare bild av kommunernas kravställande samt ge underlag inför framtida studier om hur särkrav bör hanteras.