När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser. Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras. Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i många fall bli komplext och innefatta väldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och användningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som användning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebär en mer traditionell syn på utvecklingen där krav formuleras i fritext och sedan lämnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjälp av intervjuer som främsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de båda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmåga att hantera en hög komplexitet, däremot är metoden mer beroende av verktyg och kompetens jämfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktäriseras av att vara en enkel metod utan något specifikt verktygsberoende, däremot har metoden visat sig vara olämplig för komplexa och stora projekt där spårbarhet i kraven är kritisk.

En produktkonfigurator är en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill säga sammansättning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sådant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov. Flera produktkonfiguratorer finns tillgängliga på marknaden idag. Svårigheten med dessa är att de alla tillhandahåller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svårt för företag att välja det system som matchar bäst. Trots de uttryckta svårigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som står inför valet av produktkonfigurator kan få insikt i detta. Syftet med denna studie är därför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslå en modell som kan användas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta. Studien är en aktionsbaserad fallstudie som tillämpat en modell, baserad på tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB. SOMAS utvecklar, producerar och marknadsför regler- och avstängningsventiler. Företaget jobbar till stor del med kundanpassning av sina produkter och skulle därför kunna anses ha ett stort behov av en produktkonfigurator. Studien har resulterat i en förstudierapport och kravspecifikation över SOMAS behov och krav på en produktkonfigurator, samt resulterat i intervjusvar från systemleverantörer inriktade på produktkonfigurering. Utifrån insamlade resultat och erhållna erfarenheter har ett förslag på en modell bearbetats fram, som kan tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator. Denna modell innefattar en lista med aspekter att särskilt ta i beaktning inför valet. Studien visar bland annat att leverantörens kunskap och erfarenhet inom företagets verksamhetsområde samt företagets produktionsstrategi är av stor relevans att beakta.

Kravhantering är en väsentlig del i systemutvecklingsprojekt och något som teori förespråkar att stor vikt bör läggas på om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar påpekar emellertid att kravhantering länge varit bristfällig och att den troligtvis fortfarande är det, samt att för lite resurser läggs på kravhantering. Syftet med uppsatsen är att granska kravhantering i praktiken på företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhåller sig till teorin. Målet är att kartlägga hur man idag ser på kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmärksamma förekommande brister och svårigheter.   För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. Målet är att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstå eller undersöka orsakssamband. Syftet är att jämföra resultatet med påståenden från teori och tidigare fakta. Metod som använts för datainsamling är kvalitativ undersökning i form av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen tyder mångfalt att kravhantering är så pass viktigt som det påstås och att medvetenhet gällande detta existerar. Satsningar och genomföranden är emellertid ändå ofta bristfälliga. Agil projektmetodik verkar förekomma allt mer, men generella tillvägagångssätt för själva kravhanteringen förekommer sällan, utan anpassas efter projekten. UseCase används ofta som kravspecifikation, men utformningen på dessa är projektanpassade. Brister och svårigheter i kravarbete är flera och hänger inte sällan ihop med varandra.   I förhållande till den kravproblematik som uppmärksammats i teorin visade sig 68 % finnas representerade i undersökningsobjekten. Målet med uppsatsen är att bidra till ökad medvetenhet om vikten av kravhantering och problematiken kring dess brister. / Requirements management is an essential part of systems development and something that theory favor should have great emphasis for projects to be successful. However, statistics and surveys indicates that requirements management have been inadequate for a long time and that it probably still is, and that insufficient resources are devoted to requirements management. The purpose of this paper is to review how the requirements management is approached in practice at companies within the systems development industry to see how it relates to theory. The goal is to identify the way one look at and work with requirements management today, and try to identify deficiencies and difficulties. The underlying survey which this essay is based on has a positivist deductive approach. Goal for this paper is to examine the reality without looking for answers, trying to understand or explain the causality. The aim is to compare the result with claims from theory and previous facts. The method for data collection is qualitative research in the term of personal semi-structured interviews. The survey results clearly show that requirements management is as important as it is claimed to be, and that awareness of the problem exists. Investments and realizations is however still often inadequate. Agile project methodology appears to be increasing, but having a general approach for handling the requirements management is rare and it’s often tailored for each project. UseCase is often used for requirements specifications, but the design is mostly adjusted for each project. Shortcomings and difficulties in the work with requirements are many and they are often linked to each other. In relation to the problems with requirements highlighted in theory, it turned out to be 68 percent that was represented within the survey objects. The overall goal with this paper is to contribute to the increased awareness of the importance of requirements management and the issues related to its shortcomings.

Bemanningsbranschen är en snabbt växande bransch och en stor aktör på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden präglas av höga krav på flexibilitet, högt arbetstempo och hög konkurrens. Detta kännetecknas även i bemanningsbranschen och de anställdas sätt att arbeta. Anställda måste anpassa sig till de intressen och behov som styrs av arbetsmarknaden. Situationen ställer höga krav på de anställda och kan bidra till en hög arbetsbelastning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom ett bemanningsföretag upplever sin arbetsbelastning i förhållande till krav, kontroll och stöd. Tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts på ett bemanningsföretag. I studien framkom det att respondenterna upplever höga men hanterbara krav i sitt arbete. De menar att de möjligtvis borde vara mer stressade än de känner sig. Respondenterna uttrycker att de själva valt den här branschen trots vetskapen av höga krav och hög arbetsbelastning. De upplever trots den höga arbetsbelastningen goda möjligheter till att själva vara delaktiga och planera sitt arbete vilket ökar respondenternas upplevelse av kontroll. Relationerna mellan kollegor och chefer är bra och respondenterna trivs på arbetsplatsen. Studiens resultat präglas av påverkan från rådande verksamhetsförändringar vilket påverkar respondenternas upplevelse av krav, kontroll och stöd. Respondenterna upplever att kraven är under förändring och högre än normalt. Då många kollegor valt att lämna företaget i samband med verksamhetsförändringar är även stöttningen begränsad. Detta bidrar även till en högre arbetsbelastning än vad respondenterna är vana vid.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

Studien syftar till att utöka förståelsen för hur laissez faire-ledarskapsstilen och de egenskaper som inkluderas i den upplevs påverka stressorerna krav, kontroll och stöd. Data har insamlats genom tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att laissez faire-ledaregenskaperna kan innebära såväl för- som nackdelar för underställda i deras arbete. Två framträdande faktorer som påverkar effekterna har identifierats - dels mängden erfarenhet hos de underställda, dels frågan huruvida ledarens uppvisande av laissez faire-egenskaperna är ett strategiskt val eller beror på passivitet. Studien indikerar att laissez faire- ledarskap kan ge positiva effekter för de underställda, framför allt när det används som ett strategiskt val och när de underställda har lång erfarenhet

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.